Announcement

Collapse
No announcement yet.

Är min partner 100% nöjd med mitt utséende?

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Är min partner 100% nöjd med mitt utséende?

    Hejsan.


    Jag lever med en man som jag trivs med, han är kärleksfull och fin. Han har ett par gånger talat om att han är missnöjd med vissa delar av sig själv och han har även tänkt på att lägga sig under kniven på grund av det. Han är fullt normal, det är som sagt vissa delar som han är mindre nöjd med. Detta har han tänkt på i flera år.


    Jag själv har aldrig tänkt tanken på att operera mig själv till dess att jag började inse att mitt ena bröst började att hänga på grund av att jag ammar. En gång så småskrattade han även när han såg att det ena bröstet hade blivit mycket större än det andra och hans reaktion fick mig inte att må så jättebra.. denna händelse fick mig att tänka mer på hur mina bröst ser ut och om de är OK som de är..


    Han har sagt att han stöttar mig i mitt beslut om att operera mina bröst trots att han tidigare har sagt att han kommer pussa den kroppsdel som jag vill operera för att visa hur mycket han uppskattar min kropp som den är...men när jag tog upp detta med mina bröst så pussade han inte dem en enda gång och han talade inte heller om för mig att jag redan ser bra ut. Hans svar var att han går med på att jag ändrar mina bröst.


    Hans sätt att se på sig själv och att han har tänkt på att ändra sin kropp får mig att tänka att det är OK för honom att även jag opererar mig! Jag vill att han till 100% tycker att jag ser bra ut som jag är.. HELT NATURLIG!


    Jag känner att jag inte kan öppna upp mig för någon så jag vill gärna ha ett svar.



  • #2

    Denna utseendehets...


    Om han älskar dig älskar han dig som du är. Med eller utan hängande bröst. Jag vet verkligen hur det är att få kommentarer om sitt utseende från den som inte borde kommentera alls... det gör ont!


    Har du tagit upp det här med honom? Sagt att du blev sårad när han sade så där om dina bröst?


    Kroppen åldras, mer eller mindre graciöst. Kroppen ändras något otroligt när man är gravid och ammar. Både av vikt och hormoner. Den kommer att fortsätta ändras till alla hormonnivåer är på sin rätta plats igen, vilket kan ta tid. Du ammar, alltså är det mycket som kommer att ändras framöver.


    En gravid och ammande kvinna får bristningar. Hon får olika stora bröst och stora vårtgårdar. Hon får synliga blodådror på brösten. Allt det där är naturens sätt att ordna så att hon kan bära och sköta sitt barn. Det är inte fel, det är vackert!


    Ibland blir det ju dock snett, att tex det ena bröstet är större än det andra efter amning. När man ammar kan det vara så enkelt att där är mer mjölk i det ena bröstet än det andra. Skulle de fortfarande vara lika stora ett år efter du slutat amma och du mår dåligt av det så går det ju att operera. Men då ska det ju vara du som mår dåligt av det, INGEN ANNAN!Funderar du på att skaffa fler barn? Vänta då. Din kropp kommer att ändras betydligt mer av en andra graviditet. Det kan ju rätta till sig själv!


    Ändra inte på din kropp för att behaga någon annan. Det är fel på så många sätt. Älska din kropp, den är fantastisk. Den har burit och gett dig ett barn.


    Om din partner är missnöjd med sin kropp är han naturligtvis fri att ändra på det. Eller så borde han kanske gå till botten med varför han är så missnöjd med den?! Börja i den änden. Oavsett, så är det ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG okej för honom att kritisera din. Vad uppnår han med det? Jo, han sårar dig och får dig att känna dig oattraktiv, att du inte duger. Det är verkligen inte ok!


    Det är som jag ser det, men jag vet att det inte är dagens sanning. Bara lite tankar från mig.


    Comment


    • #3

      Tack så mycket för ditt svar! Mycket bra skrivet!


      Jag talade om för honom att han inte alls gjorde mig så glad när han småskrattade när han tittade på mina bröst och han bad om ursäkt över det.

      Angående hans komplex över vissa kroppsdelar så har jag alltid sagt att han ser bra ut som han gör, och att jag inte vill att han ska ändra på någonting. Jag älskar honom som han är.

      Jag är bara rädd att han kanske tycker att jag borde "fixa till" någonting annat.


      För ett tag sedan så satt jag, min partner och hans mor och pratade (hans mor hade precis opererat ansiktet) och då "skojade" min partner över att han ska operera sig och sedan "skojade" hans mor att jag också kan operera min näsa. Jag tittade på henne och skrattade lite lätt men när jag tänker efter så var det väldigt onödigt av henne att "skoja" på det viset. Min partner satt bredvid mig utan att säga någonting och det fick mig att tänka på att han kanske skulle vara OK med att jag åker iväg och opererar min näsa.


      Han har talat om för mig att han inte vill att jag ska fixa till allt annat efter att mina bröst är fixade, men jag vet inte om han verkligen menar det, speciellt efter händelsen med hans mor. Hans mor sa det på ett väldigt skämtsamt sätt men ändå...


      Comment


      • #4

        Vet du. Det där är psykologisk misshandel. Att kritisera negativt förtäckt av ett "skämt". Vet du, det är inte ett skämt om inte alla inblandade tycker det är roligt!


        Vad farao har hans mor med ditt utseende att göra? För övrigt tycker jag det är solklart vart din partner får det ifrån om hon beter sig så! Är han uppväxt med det så är det hans normalitet. Det får stå för honom, men om DU mår dåligt av detta beteende tycker jag han ska få veta det. Och sluta med det. Sedan det där med att inte stå upp för den man älskar när svärmor går igång... har varit min verklighet i massor av år. Det är inte ok. Aldrig, aldrig, aldrig!


        Om han nu är så duktig på att påpeka vad som är "fel". Uppmärksammar han sådant han tycker är "rätt" också?


        Comment


        • #5

          Jag förstår inte heller varför hon sade så?? Jag har aldrig ens kommenterat att jag är missnöjd med min näsa eller att jag vill ändra på den! Den är inte liten men inte stor heller enligt mig.

          Jag skakade bara på huvudet och sa nej när min partner "skämtade" om att han ska åka iväg och operera sig, och sedan säger hon att jag också kan åka och fixa näsan!?

          Hans mormor har också gjort om näsan och hon kan ge kommentarer om att han har tjocka armar eller tunt hår osv...

          även om man säger det på ett skämtsamt sätt så ligger det en sanning i det.

          Min partner säger så klart fina och kärleksfulla saker till mig varje dag, att jag har utvecklats så mycket, att jag är kärleksfull osv, så han har många fina egenskaper! Jag vet att han älskar mig, det har han verkligen visat men ibland kan jag bli sårad och jag blir osäker om jag överreagerar..


          Comment


          • #6

            Nej, du överreagerar inte! Det är så du reagerar och så du känner!


            Tycker nog du ska sätta dig ner med honom och förklara hur du känner. Om hans kommentarer, om hans mammas kommentarer och att han inte står upp för dig inför henne. Säg som det är, att du är rädd att han är missnöjd med ditt utseende och att du tänker mer och mer på det och det får dig att må dåligt. Säg tydligt åt honom att sluta med det och säg också att du räknar med hans stöd inför hans mamma i fortsättningen.


            Klarar han inte av att ta det till sig eller förlöjligar dig... då är det nog dags för dig att ta dig en ordentlig funderare. Vill du ha det så resten av livet? Vill du att dina barn växer upp med en pappa och farmor som ständigt kritiserar deras utseende så att de mår dåligt över sig själva?


            Comment


            • #7

              Jag tog precis upp det med honom, händelsen som inträffade när hans mor var med.

              Jag började med att säga att jag inte tyckte om det hans mor sade, jag försökte få honom att gissa på vad det var jag som gjort mig ledsen men han kunde inte gissa, han kom inte på vad det var.

              När jag sedan sade att det var kommentaren om min näsa och att jag blev ledsen så sade han att jag oftast tänker på de felsteg som hans familj råkar ta och att jag istället bör tänka på de goda egenskaperna som t.ex. hans mor har.

              Ja, hans mor har tusen olika fina egenskaper men just den kommentaren sårade mig, och jag bör därför slänga kommentaren i papperskorgen och tänka på hennes goda sidor direkt.

              Är jag en person som bara ser fel hos andra och stör mig på det hela tiden??

              Är det inte OK att irritera sig på en person trots att personen tidigare bara har varit fin och menat väl?

              Jag kommer inte att hata henne resten av livet men jag tyckte bara att det var onödigt att hon sa så...


              Comment


              • #8

                Seriöst? Gick han i försvarsläge? Jo, jag vet. Känner igen det så väl!


                Kan säga att då kommer han aldrig att stå upp för dig inför henne. Däremot kommer han att stå upp för henne inför dig.


                Min exmakes mamma kritiserade allt, precis allt. Och jag fick inte lov att säga ifrån vad jag tyckte. Det var bara att le och ta emot. (Exmaken var likadan för övrigt)


                Min fd särbos mamma gav kommentarer och frågade saker. Jag vägrade att göra likadant en gång till, så jag svarade att jag ville inte prata om det. Hon fortsatte att pressa och pressa och pressa. Min särbo hängde på lite... Jag blev riktigt arg faktiskt, på dem båda! Turligt nog var särbons syster där då, och sade åt dem på skarpen att lägga av. Hade inte hon gjort det så hade jag gjort det! Det handlade om min allergi den gången. Särbons mamma tyckte att jag skulle prova det det och det. Har jag ju gjort... Då tyckte hon jag var tramsig som inte ville prova. Jag tyckte att det skulle räcka att jag sade nej, jag vill inte! Tyckte inte jag skulle behöva redogöra för att jag reagerar starkt på vissa mediciner, eller att jag äter ssri och inte vill experimentera. Tyckte det var ett tråkigt beteende och kände inte alls att jag skulle behöva förklara mig! Jag är över 40, ett nej från mig ska räcka! En annan gång gav hon sig inte förrän hon fått veta vad jag hade i lön. Kvittade hur jag svarade. Däremellan kunde hon vara jättego. Hur trevlig som helst, är ju inte det det handlar om. Det handlar om att man behandlar andra människor med respekt, och det handlar om att med ens partner ska det vara han och du mot världen. Inte han och hans mamma mot dig!


                Att man reagerar på saker och tar illa vid sig har ju inget med att göra att man inte ser de goda egenskaperna. Synd att din partner inte förstår det. Synd att han inte tycker att du ska få reagera när någon ger dig kommentarer för att såra. Jättesynd!


                Nästa gång tanten kläcker ur sig något tycker jag att du så sakligt du kan ska tala om för henne att du tar väldigt illa vid dig när hon kommenterar ditt utseende och att du vill att hon ska sluta med det för du blir ledsen. Börjar hon gå på att du är känslig osv. så upprepa vad du sa. Då har du inte kritiserat henne, utan betonar att DU blir ledsen och att DU inte vill att hon säger så till DIG.


                Comment

                Working...
                X