Reflektion
Glödande ögon i mörkret jag ser,
Vem ska gå och tända lampan?
Lysande ögon i skuggorna ler,
Vem ska gå och tända lampan?
Följande ögon i rummets vrår,
Vem ska gå tända lampan?
- Jag ser inte i mörkret
var alla speglarna är,
ta bort dem,
jag vill inte se mina egna reflektioner...
Leva
Snurrandes, lullandes, rullandes.
Krävandes, strävandes, djävlandes.
Uppochned,
framochtillbaka,
runt om kring.
- Men aldrig ett eneklt steg frammåt.
Nothingness
Everything I do,
turns in to nothing.
Nothingness,
the mening of life..?
Jag
Ögon som rinner, en själ i uppror.
Vad vore jag utan andra att bry mig om?
Hur levde livet utan andra att leva för?
Hur vore livet, som det är nu?
Många tankar och mycket smärta når mig 
. Här har du också en som skriver mycket, dikter, texter och annat.
Ett liten spontant svar till din "lampdikt"
Att tända lampan i ett släckt rum,
kan verka svårt.
Att förmå sig själv sträcka sig mot lampknappen,
kan verka svårt.
När man ändå får kraften att räcka och nå
kan det verka svårt.
Kanske behöver man be grannen
om en hjälpande hand!
Går såklart att fila till lite och klura till, men jag skriver oftast mina saker rakt ur hjärtat.
Kram på dig 
När grannen är borta, och långtifrån nära
När grannen är en avvisande med kala väggar
När grannen är obefintlig, är det svårt att be om hjälp.
Tack för ditt svar vind_liefde, jag är också en person som skriver ur hjärtat. Därav kom svaret i diktform. tankarna som snurrar är ganska svarta nu, men jag vet att gryningen alltid kommer. Om inte så vore jag inte här i detta nu.
Kram
Tid
Tid,
denna omätbara mätbara
tid,
Givare
och tagare
av livet.
-Varför ska du
alltid
förlänga ens plågor,
men låta en rusa igenom
lyckan..?
False
Att le
med röda ögon och röda kinderna,
utan att någon ser,
Det är en konst,
En konst jag haft
mkt erfarenhet utav.
Lonley,
in the middle of a group
I'm lonley.
Way is it so hard
to show,
who I really am?
Känsla
Att inte se
det som sker,
gör mig galen,
-Vad är det du tänker?!
"Att le
med röda ögon och röda kinderna,
utan att någon ser,
Det är en konst,
En konst jag haft
mkt erfarenhet utav."
Att le med tårar som bränner och känslor som känner
utan att någon ser
Det är också en konst.
En konst jag haft mången erfarenhet utav
En konst jag förundras över
och förvånas över
Varför ser ingen?
Vill de inte se?
eller är de blinda för det uppenbara?
Jag var bara tvungen att fortsätta. Jag känner mig själv i dina texter. Se mig blanserandes där mellan orden och jag känner. Jag känner att du troligen har det svartare än mig men att vi måste kämpa. Att vi måste försöka ta oss ovanför vattenytan även om det är jobbigt att trampa vatten under en längre tid. Vi måste kämpa för framtiden och för dagen.
Vi båda vet att gryningen kommer, att det blir lättare att kämpa då och att vattentrampande någongång kommer att sluta. Förhoppningsvis tidigare än vi tror, men man vet aldrig...
Röda ögon,
brännande kinder,
problem som väller över.
Kanske är jag inte tillåten att fråga?
Tårade ögon,
hettande kinder,
Hon vill nog inte ha min hjälp..?
Ibland vill man hjälpa men tror inte att det är tillåtet att fråga personen ifråga om den vill ha hjälp. Ibland är man för rädd själv för att lägga sig i för mkt, och det känns som att det är fel att bry sig om känslor.
Jag vet inte hur andra tänker, men jag vet hur jag tänker när mina vänner försöker dölja sina söndergråtna ansikten. Jag vill rfåga och hjälpa, men det är inte alltid situationen tillåter och sen är tillfället förbi. Jag är rädd för att personen ska bli mer upprörd om jag frågar när jag känner att situationen är fel.
Hm, nu blev orden långa och knepiga, gick inte att få ihop det i diktform just nu. Kanske får försöka vidareutveckla detta vid ett senare tillfälle? *le*
Sometimes
To get stuck in your own head, is never any fun.
To get stuck whit your own thoughts, are never any fun.
Sometimes, you just want a friend,
someone that will lissen to whatever you have to say,
sometimes you need that friend right there and then,
not later.
Sometimes your friend can calm you down,
whithout even beeing there.
Sometimes a friend can calm you down,
whithout even saying a word.
Sometimes friends can help you,
whithout even knoing it.
Spridda tankar och funderingar. Ibland hjälper det att skriva av sig. *le*
Haha, jag är vekrligen usel på stavning och grammatik! När ni ser ett fel i mina texter får ni gärna rätta dem åt mig. *ler* Annars kan jag ju aldrig lära och utvecklas? *le*
Vad är lycka?
Att kunna göra det du planerat?
Att kunna göra allt du övat till?
Att kunna göra allt du drömt om?
Min lycka är att kunna bli involverad
och engagerad
i det som händer,
i filmen vi ser på,
i saken jag gör.
Att få vara närvarandes i nuet
är min lycka.
Comment