Announcement

Collapse
No announcement yet.

Hysterisk okontaktbar 4åring

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Hysterisk okontaktbar 4åring

    Jag måste få hjälp med min yngsta dotter. Hon är snart 4 år. Hon har alltid varit ett krävande barn med så mycket mer humör, ångest, vilja och envishet än mina två äldre barn.


    Hon får ständigt ENORMA utbrott då hon är otröstlig, okontaktbar, dramatisk och fylld av ångest. Det känns som att hon är helt hysterisk och rädd. Hon "manipulerar" oss gärna genom att säga saker så som att vi inte älskar henne. Ofta stegras utbrotten och innehåller först mest skrik, hysteri och ångest och sedan otröstlig gråt. När hon har dessa utbrott är det mycket så att hon säger t ex "ta upp skeden" och om man gör det skriker hon "NEEEJ, ta INTE upp skeden" och så gär man inte det och då skriker hon igen "JOOO; TA UPP SKEDEN!" och så kan det hålla på. Som m hon inte vet vad hon vill, men hon vill gärna bestämma. Vi försöker att hon inte ska få det som hon vill men det är inte alltid så lätt. Vi försöker med att ta bort henne från matbordet när hon beter sig såhär. Hon har svårt att ta tillrättavisningar och blir ofta mycket förnärmad och sur över dem, men gör ändå inte som hon blir tillsagd. Detta gäller även på dagis.


    Hon har svårt för att hantera sina känslor, men har inte dålig impulskontroll när det gäller t ex att vänta på sin tur och så. Hon är blyg för nya personer och tar inte så mycket kontakt med andra vuxna eller barn.


    Mellan dessa utbrott kan hon vara hur gullig som helst, även om det glada humöret är skört och hon lätt att ramlar över på gnäll och sedan utbrott.


    Hon har alltid varit väldigt mammig och har svårt för separationer. Hon vill alltid vara i min famn och tycker inte om när jag är borta eller när hennes pappa ska läsa för henne etc. Jag har funderat på om hon har en ambivalent anknytning, trotssyndrom eller nån diagnos av något slag. Jag kan ha tenderat att vara henne väldigt nära och omhuldande i vissa situationer för att sedan kanske ta för mycket avstånd och tycka att hon ska klara saker själv, varit tillfälligt väldigt sträng för att sedan kanske inte vara alls lika konsekvent och gått med på att hon får som hon vill och t ex får vara i famnen när vi äter.


    Snälla...vad ska vi göra? Det känns som att detta absolut inte är normalt. Vad är det för fel?



  • #2

    Min nu 4,5 åring har varit helt "galen" och haft mycket utbrott, mycket trots och testa gränser.

    Jag fick till mig av BVC- tanten, som i övrigt är en mycket duktig sådan, att alltid välja sina strider med barnen. Vill du inte ha barnen i famnen när du äter så är det de som gäller och inga undantag, ändra inte fram och tillbaka då kan det vara svårt att skilja på för barnet när man får och inte får sitta i knät vid bordet. Blir barnet argt så berätta då vad du ser och känner. Bekräfta barnet att du ser och hör att hon är arg och det är helt ok att bli det, alla blir vi arga emellanåt. Låt henne skrika, hon vill ju bli hörd! Istället kan man erbjuda att kanske gå iväg till soffan och få bli tröstad och kramad en stund. Allt är inte värt att bråka om! Vill barnet inte ha jackan på sig när vi ska gå ut så låt barnet slippa istället för att utlösa ett utbrott. Tag med jackan så kan hon själv välja att ta på sig den när hon känner att det är kallt ute. Och är det något du bestämmer dig för att hon ska göra ex borsta tänderna, så försök leka fram det från början. Försök låta glad och ha en positiv inställning. Låter lätt men försök att aldrig bli arg på småsakerna, sätt dig ned breve eller mittemot henne och förklaring vad du menad, hur du skulle vilja att hon gjorde, kanske kan hjälpa dig med en sak, barn älskar för det mesta att kunna hjälpa till och bli "duktiga".

    Hoppas du blir lite klokare? Önskar dig mängder med tålamod!


    Comment

    Working...
    X