Announcement

Collapse
No announcement yet.

4-åring med Asperger

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • replied

    Nu har jag dansat av mig lite... zumba hos en kompis. Det är guld värt


    Känner mig lit lugnare men samtidigt stressad. Ska ta upp allt om lilla killen och hans uppförande just nu på hab nästa vecka. Jag orkar verkligen inte med detta beteende. Dessutom utsätter han sig för fara (snodd i tröja runt halsen, små leksaker och kapsyler i munnen). Det skulle vara katastrof om något händer...


    Skönt att intervjun med FK kändes bra Och att det andra också gick bra... Alltid trevligt med fikasällskap.


    Hoppas din 6-åring får en fin födelsedag i morgon!


    Sov gott!! Kram


    Leave a comment:


  • replied

    Nej usch, det låter som om du hade en dålig dag! Får du fysiska besvär också av din ångest? Känner du att du fick något med dig som du kan använda dig av när du mår dåligt?


    Jag är också livrädd. Vad händer med mig när barnen växer upp? Pensionen osv. Jag har ingen inkomst och inget att falla tillbaka på. Jag tog upp detta med min kurator också. Om sanningen ska fram så skulle jag inte kunna skilja mig från min man även om jag ville. Bara det får mig att känna panik!


    Och JA, jag blir galen på mina barn!! Just nu är det sonen som jag ryker ihop med, annars stora tjejen. Lillan har jag hittat lite strategier för, så när hennes utbrott sätter in kan jag bryta dem snabbt.


    Intervjun med FK gick bra tror jag. Och ingreppet på sjukhuset gick också bra, gjorde lite ont men inte så farligt.

    Sedan har jag haft fikagäster här hemma 2 ggr idag, kompisar så det var ju kul.

    Nu förbereder jag mig för att uppvakta min 6 åring imorgon bitti. Paketen är inslagna och allt är klart.


    Nu behövs bara lite sömn på det här.


    Kram!


    Leave a comment:


  • replied

    Hoppas allt har gått bra för dig idag...


    Själv har jag haft sprängande huvudvärk hela dagen. Kände mig som en urvriden trasa i morse och sambon har varit hemma med båda barnen idag. Stora killen var det inget fel på men jag orkade bara inte gå på julfesten idag mellan 17-19 i skolan och jag brukar göra allt för barnen men idag gick det inte... Har ändå varit på min aktivitet på vårdcentralen samt på samtal med min terapeut och det var skönt idag då jag har mycket funderingar kring hela livet... Allt i en enda soppa, men hon hjälpte mig igenom en mindre kris idag... så jag känner mig lite lugnare. Fick sortera ut mitt "liv" i en cirkel med tårtbitar och med henne hjälp gick det faktiskt att få en liten bild över alla mina "problem" och svårigheter...


    Jag är rädd för att stå utanför vården efter jul och jag är sjukt rädd för att återvända till arbetet igen då jag får ångest bara av att vistas i miljön. Fattar inte hur jag kunde låta allt gå så långt Jaja ångest är vardagsmat men skönt att berätta får någon iaf. Så jag tjatar lite här också...


    Blir du ibland galen på dina barn??? (Gissar att du blir det ibland..) Jag har så dåligt tålamod och minstingen testar gränserna enormt mycket just nu och det är en svår påfrestning. Tog upp det med terapeuten idag om att jag inte orkar vara helt konsekvent och inte orkar lyfta bort lillebror när han "pussar" på storebror... Inte efter 5 gånger iaf... Ibland funderar jag på om jag är skapt att ha barn, men jag vet ju att jag kan nära dem i vanliga fall, men i en ångestfylld depression är det väl inte så lätt alla gånger...


    Ok, nu har jag beklagat mig lite...


    Jag hoppas att ditt ingrepp samt samtalet med FK har gått bra idag. Jag vet att det kan var påfrestande...


    Kram!


    Leave a comment:


  • replied

    Förstår att du är slut efter helgen med alla kalas... Jag är helt slut efter bröllop och fest hos bror... men fint var det. Jag hade massor av ångest då jag är blyg och inte vågar prata men hade ju familjen där... Så det var väl överkomligt ändå...

    vart din dotter nöjd med allt???


    Vad trist att du och maken rök ihop... Inte roligt alls. Hoppas ni har kunnat lösa det till det bästa. Men visst är det jobbigt när saker dyker upp vid fel tidpunkt... Men när är det rätt???


    Jag hoppas att det går bra med FK imorgon. Jag vet att det är jobbigt... Jag har ju gjort det två gånger... Jobbigt att ta det via telefon, men jag gjorde så ändå då det var svårt att hitta tiden att ta sig till kontoret. Finns inte där jag bor... De kommer att gå igenom den skriftliga ansökan som de fått in (du har skickat in en??)

    För mig tog samtalen ca en timme var... Men det gick bra för mig. Håller tummarna för dig...


    Oj då, jobbigt med sjukhusbesök... Håller tummarna att det går bra också... Inget allvarligt hoppas jag...


    Wordfude vågar jag inte ladda ner Det är för beroendeframkallande och jag skulle nog känna mig stressad av det...

    Själv försöker jag titta på Beck... går sådär... skriver här istället!


    Leave a comment:


  • replied

    Åh herregud vilken helg det har varit! Jag är verkligen helt slut!

    kalaset på leklandet gick bra, men var intensivt. Lillan och maken åkte hem efter halva det kalaset eftersom hon skulle på ett till kalas. Det andra kalaset låg dessutom 1 timme bort så det var en intensiv dag för henne. Jag räknar kallt med migrän i natt eller imorgon.

    Idag var släkten här och firade och det blev ganska många som kom. Trevligt och så, men intensivt.


    Igår kväll rök jag och maken ihop och det var liksom droppen när man redan är sliten. Han har en förmåga att ta upp saker på fel tidpunkt!


    Angående hur man är bland andra så blir jag nog lite tvärtom mot dig. Jag pladdrar på och pratar alldeles för mycket. Ju mer nervös jag blir desto mer pratar jag. Efteråt skäms jag och undrar vad andra tänkte om mig egentligen. Folk brukar tycka om att höra mig berätta saker, men jag vet att jag går för långt många gånger och jag har svårt att hålla balansen där. Eftersom jag är medveten om problemet blir jag ännu mer nervös och pratar ännu mer, en ond cirkel.


    Imorgon ringer FK för intervjun angående Vårdbidrag. Jag är nervös eftersom det kan innebära en liten inkomst för mig. Man vet ju inte riktigt vad de vill höra heller.

    På eftermiddagen ska jag till sjukhuset för ett mindre ingrepp, mindre roligt. Skönt när det är över bara...


    Nej, nu behöver jag sätta mig i soffan och pusta ut lite, och kanske leka lite (Läs Wordfeuda) med min nya mobil.


    Leave a comment:


  • replied

    Sonen är inte så bra på att vila direkt... det går oftast i 180 knyck.. om han inte är trött pga feber vill säga. Det var nog bara en febertopp då han är mycket piggare nu (orkar ju med utbrotten . Han blir mycket fysisk vid utbrotten, sen blir han även fysisk annars också. T ex pussa på brorsan eller sitta nära. Inte poppis direkt!


    Som jag förstår det när det gäller social fobi så handlar det i mitt fall om t ex svårigheter att stå upp för mig själv och delta på olika sätt i sociala sammanhang, säga vad jag tycker under diskussioner etc. När jag deltar i möten blir jag nästan kallsvettig av oro för att prata och säga saker. Får jag en fråga så har jag oftast inget svar, trots att jag kanske vet. När jag gick i skolan rodnade jag mycket (och blev retad för det). Tror att det sänkte mitt självförtroende och genom hela skoltiden, ända upp på högskolenivå har jag varit en tyst person. Med facit i hand undrar jag ibland hur jag lyckades ta mig igenom högskoleutbildningen... i och för sig har jag förstås genom åren försökt och kämpat hårt för att lyckas, inte bara socialt, utan även med koncentration och motivation (att påbörja och avsluta olika arbeten i tid). På alla samtal genom skolan och även i arbetslivet har jag fått höra hur snäll jag är, men ack så tyst... "du måste ta mer plats" "du måste ta för dig mer". Men aldrig har jag fått någon hjälp eller uppmuntran att nå detta...


    När det gäller socialt med vänner så känner jag mig ofta utanför, eller jag håller mig lite i utkanten. Gillar inte stora fester då jag ofta känner mig bortkommen. Detta även om jag känner folket. T ex på fester med jobbet känner jag mig mycket obekväm. Att gå ut på "krogen" är sjukt jobbigt! När jag var yngre drack jag jättemycket för att våga... men konsekvensen blev inte så bra av det... Nu dricker jag aldrig då jag inte gillar den jag blir om jag får i mig för mycket...

    Oj, det blev mycket! Du får gärna fråga mer om du vill. Och jag hoppas att jag kan få hjälp. Jag vet inte heller så mycket om KBT men många verkar ju nöjda med det så det är väl bara att hoppas. Annars hade de en kurs på 4 tillfällen men det låter så lite??? Om det är all hjälp att få efter depression i flera år och svår ångest... Men det kanske räcker????


    Morfar blev mycket arg då han fick en bil på sig... Han reagerar ganska starkt många gånger och blir arg! Kommer jag ju ihåg från egen uppväxt också...

    Min äldsta son är nog mer som din dotter, inte riktigt så mycket men han låser sig och kan inte släppa det han t ex vill. Skriker gör han inte så ofta. Var nog värre när han var liten. Men han är "tålmodig" och ger sig inte snabbt!


    Nu börjar Idol, får se om jag får se det... Barnen brukar i regel vinna Då blir det tecknat


    Ha en fin kväll och lycka till med allt kalasande.


    Leave a comment:


  • replied

    Vad bra att ni hittar massa saker som fungerar för er och att andra också märker att det går framåt.

    Stackare, hög feber är ingen hit! Jag håller tummarna för att det bara var en febertopp och inget annat.

    Är han bra på att vila när han behöver? Min lilltjej är fantastisk på detta och har alltid varit. Redan som 1-åring gick hon och la sig själv när hon var trött. Hon tar sig alltid vila om hon behöver det så man behöver aldrig oroa sig för att hon blir övertrött. Stora tjejen går på högvarv tills vi tvingar henne i säng eller hon stupar, hon skulle aldrig vila frivilligt!


    Vad intressant med KBT, jag har varit inne på att söka en kurs i det på Universitetet senare. Du måste hålla mig underrättad i hur det går med det om du kommer med, vilket du så klart gör!

    Vad räknas egentligen till social fobi? Jag känner sällan motstånd till att vara bland andra, men blir så fruktansvärt dålig om jag umgås flitigt med andra utanför hemmet och blir liksom helt uttröttad.


    Jobbigt med utbrotten, hur reagerade morfar på det?

    Jag ska också ta upp det här med utbrotten när jag ska till Föräldrastödsenheten nästa vecka. Lillan blir ju inte fysisk på något sätt, men hon kan skrika i timmar om det är illa och upprepar samma mening om och om igen. När man hört henne säga samma mening 247 ggr på 30 minuter blir man smått galen!


    Nu ska vi också fortsätta fredagsmyset här, det blir Idol-final och chips för vår del.


    Imorgon är det barnkalas i alla former, blir trött bara jag tänker på det, men dottern blir nog glad.


    Hoppas att ni också får en mysig kväll!


    Leave a comment:


  • replied

    Idag har yngste sonen varit sjuk... Vi var på behandlingsmöte igår och då var han superlugn hela resan in till stan (han brukar prata mycket och röra sig en del). Behandlingsmötet gick i stort bra Han samarbetade bra och ganska koncentrerat med sin pappa och resursen (pussel och "bygg lika" med lego). När det var min tur tappade han helt koncentrationen och jag fick jaga honom... då tappar jag både fokus och självförtroendet Men men... Behandlaren tyckte ändå i stort att det gick bra och att vi alla hanterar sonen bättre nu då alla "leksaker" och material plockas bort och han inte får tillgång till det. Då blir han inte lika störd och kunde koncentrera sig en stund Nu måste vi fixa hans träningsrum hemma också... inser nu att han är "the boss" här hemma Inte bra ju. På målstegen hoppade denna gång choklad... hans favoritgodis... Det fungerade ganska bra.

    När vi kom hem somnade han med huvudet på matbordet före middagen. 39,7 i temp så det var ju inte så konstigt...


    Så idag fick sambon vara hemma på förmiddagen då jag hade möte med psykologen. Vi kom fram till att jag mår bättre och evt är kandidat för ett "projekt" på VC som innebär enskild KBT... men får veta först i januari om det är aktuellt. Får jag inte någon hjälp där vet jag inte var jag ska vända mig. Tror inte att jag är helt "frisk" än från depressionen och absolut inte från min ångest och sociala fobi

    I januari ska jag börja jobba. Det ska bli ganska skönt att komma igång, men jag vill börja LUGNT! Hoppas att det blir bra. Är grymt orolig men det kanske är dumt att vara det i förväg...


    Idag har minstingen fått flera jobbiga utbrott och kastat leksaker i rena ilskan då han inte får som han vill . Bl a hamnade morfar i skottlinjen... Vad gör man åt detta??? Det är nästan omöjligt att prata med sonen då han är arg. Han vrider sig, ålar och springer iväg. Skriker och sparkas... Han börjar bli stor vår 5-åring... Måste komma ihåg att ta upp det på sista mötet med habiliteringen då sonen inte ska vara med. Bra chans att prata om sådant då...


    Nä nu är det dags för middag, sedan "fredagsmys" som jag hoppas blir mysigt... Barnen träter ju om det mesta men det ger sig säkert. Hoppas du/ni får en mysig och lugn helg


    Leave a comment:


  • replied

    Har hämtat mig lite nu, men det känns som om huvudet ska sprängas. Har varit på möte på skolan där jag jobbar för att föräldrarna skulle få träffa barnens nya lärare samt träffa mig också. Känns som ett bakslag idag. Hade grym ångest stor del av dagen och detta får mig att känna stor oro inför återgång till arbetet i januari. Skolans miljö är ju som den är. Även om jag får "lättare" uppgifter så är minnet, koncentrationsförmågan och organisationsförmågan lika med noll just nu.


    När man väl börjar prata om sina problem så är det många som har "bränt ut" sig. För min del gick det väl inte så långt, men jag kommer helt klart att vara vaksam över hur jag mår och se till att inte hamna i samma fälla igen. Jag ska se till att få bearbeta mina andra svårigheter också, depressionen och min ångest. Måste ju finnas någon vettig hjälp att få???


    Jag gillar också att baka och laga mat, men har inte orkat vara kreativ på länge. har bakat saffransbullar och vanliga bullar. Men det tar på krafterna. Jag gillar att göra julgodis också, men får se om jag orkar i år. Tyvärr gillar jag att äta också


    Nu ska jag försöka koppla av lite, har mycket på agendan i morgon, bl a behandlingsmöte med sonen. De senaste mötena har han varit helt hopplös... okoncentrerad och inte velat göra övningarna Det känns så mycket bättre när det går bra. Jag skäms också för att jag inte tränar med honom... han frågar ofta när jag ska träna med honom... Vet inte hur jag ska hitta den orken. Han är ju mitt barn, jag borde orka!


    Hoppas kalasen för stora tjejen blir lyckade...


    Leave a comment:


  • replied

    Åh fy, jag vet precis hur sådan ångest känns! Kunde du vila sedan och komma ikapp lite innan barnen skulle hämtas?

    Sist jag hade svår ångest var i somras. Jag trodde att jag skulle dö flera gånger för att jag blev så dålig rent fysiskt, men det var bara för att jag mådde så dåligt psykiskt. Ett par gånger vågade jag inte ens köra bil för att jag mådde så dåligt.


    Du får gärna dela med dig när du mår dåligt, det är skönt att vi kan vara stöd åt varandra!


    Min mamma jobbade som lärare i många år men brände ut sig ordentligt. Hon fick till och med bestående hjärnskador av sin utbrändhet, något jag inte visste var möjligt. Hon var sjukskriven i många år, sedan omskolade hon sig och idag har hon kurser för utbrända som vill komma ikapp. Hon är också mindfullnessinstruktör.

    Även om det är många år sedan hon var sjuk så mår hon fortfarande dåligt av att vistas i en skolmiljö.


    Jag och min man åkte in till stan och gjorde lite ärenden idag. Känns skönt att få mycket gjort så här i dessa tider. Min stora tjej fyller år på lucia så på lördag har vi barnkalas på Leklandet och på söndag kommer släkten hit och firar henne. På lucia ska vi till lillans dagis på eftermiddagen så det blir svårt att fira stora tjejen då.

    Nu gäller det att börja baka inför kalaset på söndag, en kakdeg står i kylen och imorgon blir det bak för hela slanten.

    Att baka är något jag verkligen gillar. Helst bakar jag cupcakes och macarons, men annat är också kul att baka. När jag mår riktigt dåligt försöker jag baka lite, för det är avkoppling för mig och får mig att må bättre.

    Tur att jag inte är så förtjust i bakverk själv, annars hade det varit farligt för vikten.


    Leave a comment:


  • replied

    Håller med dig om att serierna har blivit sämre... Gray´s kollar jag inte så ofta på, bara när jag hinner.


    Idag var jag tvungen att stanna kvar i skolan med sonen då vi kom samtidigt som det ringde in. Hade en så jobbig morgon med allt vad det innebär så just nu mår jag skit...

    Då jag till vardags jobbar i skolan så kändes det riktigt jobbigt bara att vistas i den miljön. Att se läraren kämpa med att få lugn, att alla ska komma igång och sen min egen son på det som inte alls ville


    Jag är i grund och botten en kontrollmänniska, jag är van att hålla reda på allt och alla... Samtidigt är jag en slarver och van att strö saker omkring mig. Just nu har jag släppt allt vad kontroll är och jag avskyr det. Jag vill ha full kontroll och jag tror att det är en av anledningarna till att jag är där jag är idag. Min kropp tog slut av att jag skulle vara på topp i allt. Jag försökte ta på mig många uppdrag på jobbet då det visar god arbetsvilja, jag tog på mig allt med barnen hemma då min sambo inte visade så stort intresse från början, jag hade stenkoll på alla möten på jobbet och med de egna barnen. Nu är jag helt slut. Och det började visa sig på riktigt då vi började med lillemans program. Jag orkade köra de första veckornas träning sen fick sambon ta över. Jag klarade inte av det längre och då föll mitt korthus. Låter kanske lite negativ idag, men har en riktigt jobbig dag. Var någon vecka sedan jag hade sådan svår ångest som jag har idag...


    Så kanske inte ska skriva mer här just nu. Vill helst dela med mig av alla positiva erfarenheter...


    Lycka till med arbetsförmedlingen...


    Leave a comment:


  • replied

    Jag tycker att House har blivit sämre, lika med Gray's. Det är mer om historierna runt om nu och mindre om med medicinska.


    Du får gärna tipsa mig om böcker, jag har snart läst ut min och vill ha en ny.


    Vi verkar ha lite motsatt problem. Jag är en sådan kontrollmänniska att jag uppdaterar och kollar min kalender 10 ggr om dagen. Jag vill organisera allt i min omgivning och blir mycket frustrerad när folk är ineffektiva. Jag vill liksom få så mycket gjort som möjligt på kortast tid och räknar hela tiden på hur jag kan få saker att flyta på bättre/snabbare. Jag skulle må mycket bättre om jag ruckade lite på det här och slappnade av mer....

    Min man har drag av Asperger och hans mamma beskriver honom som "socialt handikappad" som barn. Detta rimmar rätt dåligt med mitt kontrollbehov kan jag lova.


    Idag ska jag till (en mycket ovillig) Arbetsförmedlingen. De vill inte att jag står som arbetssökande alls eftersom jag är så begränsad, men jag vill börja lite kurser och sådant nu så att jag är redo för arbetsmarkanden när lillan får resurs....om flera år.

    Ja ja, vi får se vad de säger idag. Jag får ju ingen ersättning eller så så de kan ju inte hota med att dra in pengarna för mig.


    Leave a comment:


  • replied

    Ska också se House Gillar sjukhusserier (och då menar jag verkligen de flesta...) Men har svårt för blodiga operationer


    Pyntandet ja, sakta men säkert kommer det upp... stjärnor och ljusstakar i fönstren iaf. Morfar kommer till helgen och helst vill jag ha huset i tiptop-shape. Kommer inte att ske tyvärr


    Jag har läst boken du tipsar om och tycker den var mycket bra. Jag läser massor om autism, en bok som jag har lånat flera gånger om på biblioteket är "Barnen i Glaskulan". Inget av "fallen" passar direkt på mina barn men gillar den ändå. Sen lånar jag Ross Greene´s bok "Explosiva barn" då det kan stämma in en del på minstingen i min familj...


    Jag orkar nästan bara läsa faktaböcker just nu.. försöker läsa annat och har påbörjat tre böcker just nu... Ombyte förnöjer Ibland undrar jag hur jag tänker. Måste alltid ha massor på gång samtidigt och ändå fixar jag inte det. Styrs nog lite av impulser jag med


    Träffade min terapeut igår och vi håller just nu på att prata organisation i livet. Att hålla ordning på saker, tider, möten etc. Bl a diskuterade vi kalendrar och jag förklarade att jag har minst tre olika kalendrar igång samtidigt... Hmmm inte så konstigt att jag missar saker ibland då:/ Om jag får några bra tips ska jag dela med mig Ska försöka beskriva lite om sonens träning också. Har jag ju inte gjort.


    Zumba är superskönt och bara roligt... Jag gillar att dansa och får jag bara köra tillräckligt många gånger så sitter det ganska bra till sist. Jag är musikalisk och har lätt för att fånga rytmer (för det mesta)...


    Oj, nu börjar det... Skriver kanske mer sen...


    Leave a comment:


  • replied

    Jag har alltid tyckt att det verkar så kul med zumba, men jag har ingen koordination i kroppen så jag skulle inte fixa det. Är det svårt?


    Har du fått några bra tips från terapeuten som du kan dela med dig av? Ibland hittar man ju saker som funkar så himla bra.


    Det där med att reta gallfeber på en känner jag väl igen, min stora tjej har nog fastnat i en trotsålder och hon kommer nog inte att komma ur den. Jag fattar inte hur en unge kan bråka så om precis allt?! Man blir ju galen till slut ju!!!

    Är det något särskilt din kille bråkar om? Min tjej retas med alla och vägrar sluta när man säger till henne. Får hon igång lillan är det kört, för hon kan skrika hur länge som helst! Ahhhhh, känner att jag blir arg bara jag tänker på det.


    Nu är i alla fall min man hemma och jag har fått lite hjälp idag. Vi har också beställt en ny mobil till mig idag. Wiii vad glad jag är över det. Jag är lite prylnörd måste jag erkänna.


    Hur gick det med pyntandet förresten? Kom det upp något?


    Jag håller på och läser en jättebra självbiografi om en mamma som har en autistisk son. Boken heter "Det räcker inte med kärlek" och är skriven av Jenny Lexhed. Jag kan verkligen rekommendera den även om den är väldigt tung.


    Nej, nu ska jag fortsätta dagens glufsande av onyttigheter. Kanske lite glass till "House", min favorit serie.


    Leave a comment:


  • replied

    Hoppas att du får sova ut ordentligt Förstår att du har mycket energi att återhämta...


    Snöflingor... ja det är både saknat och inte saknat här Jag längtar lite efter snö, då blir det ljusare ute, men vill inte ha så mycket kaos som förra vintern. Mysigt att fånga snöflingor i bubbelbadet


    Just nu känner jag mig ganska lugn och tillfreds med det mesta även om livet med barnen kan te sig ganska jobbigt ibland. Lilleman gör ALLT för att reta gallfeber på oss tror jag ibland. Han är fysisk, kramig och "pussig" mot brorsan som blir galen... jaja syskonkärlek, jag vet. Ibland leker dom hur fint som helst, men oftast är de som katt och råtta Man måste ha tålamod av betong!


    Själv har jag gjort bra saker för mig själv idag, aktivitet på VC på förmiddagen med några andra trevliga personer som också är sjukskrivna. Det ger mycket utbyte, sen träffade jag min terapeut och pratade praktiska lösningar för att få min vardag att fungera och jag märkte att allt mitt fokus hamnar alltid på barnen och aldrig på mig själv. Undra vad det beror på? Nu på kvällen har jag och en kompis dansat zumba i hennes vardagsrum. Hon ska dansa zumba med elever i skolan i morgon så hon ville öva


    Nä nu ska jag inte överösa med mina saker mer här. Men tycker att det är trevligt och roligt att du har hittat hit. Kul och spännande att prata med någon som har en liknande situation hemma med barnen och allt vad det innebär. Tycker det är väldigt spännande att höra om hur det går för din son också som ju är äldre. Kan ge en liten hint om hur livet kan te sin med tonårsgrabbar Även om jag har lååååååångt kvar!!!


    Sköt om dig och din familj. Försök ta en dag i taget i kampen med barnen Hoppas att det fixar sig med sonens skolarbete även om jag förstår att det är tufft. Trotsiga barn är ju inte heller någon lek direkt!


    Kram!


    Leave a comment:

Working...
X