Announcement

Collapse
No announcement yet.

6-åring med tics/tvångstankar/aggressiv/självförakt

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • 6-åring med tics/tvångstankar/aggressiv/självförakt

    Hej!

    Har en gudson på 6 år, som vi är mycket oroliga för. Hans föräldrar väntar på att få komma till bup men det verkar dröja. Han har nyligen fått diagnos touretts samt tvångstankar men han har haft besvär så länge vi kan komma ihåg...Läkarna säger att det är ovanligt att dessa problem börjar så pass tidigt som dom gjort och det här gör föräldrarna ännu mer oroliga.

    Pojken är nu så pass dålig att han har tics, kroppsliga och verbala samt att tvångstankarna försvårar vardagen för honom...ex, han har svårt att gå och borsta tänderna då han måste gå och knacka i väggarna på vägen dit, när han väl kommit fram till badrummet kan han tvärvända och vara tvungen att börja om igen, han måste lägga saker i en viss ordning, han är ofta väldigt aggressiv, har sagt saker som att ha ska sticka kniven i hjärtat på sin pappa, han säger ofta att han hatar sina föräldrar och när dom säger att dom älskar honom blir han arg och säger att dom ljuger. Han vill inte vara på dagis och väl där är han "stökig" och ett "problembarn" enligt dagispersonalen som har svårt och hantera honom. Ofta får han skäll av vuxna i sin omgivning för att han är så överaktiv och för att han inte lyssnar. Han är som i en annan värld och hans föräldrar känner att dom inte får kontakt med honom.

    Ja det är svårt att få med allt men har läst om touretts samt tvångstankar och har förstått att det ofta finns fler "diagnoser" Hans problem har nyligen förvärrats av att han kissar på sig flera gånger om dagen och är aggressiv och väldigt negativ till allt. Han får utbrott över minsta lilla och tycker att han inte klarar av nått...han verkar vara väldigt ledsen men blir utagerande. När jag pratar med hans mamma så är hon förtvivlad och kämpar varje dag med honom.

    Han mår efter vad jag förstått mycket bättre under tex sommarlovet, då det är semester och lugnt, har förstått att stress förvärrar hans symptom. Men så fort han börjat på dagis igen så börjar "helvetet" Nu ska han börja skolan till hösten och med tanke på vilka resurser som finns så är dom rädd för att han inte kommer att få det stöd han behöver i skolan. Nu måste han ju gå på dagis tiden som är kvar samt börja skolan till hösten men känslan är att han skulle må bättre av att gå i en liten grupp och ha någon slags stödresurs, någon som har erfarenhet av detta och vad man har rätt till?

    Dom råd dom fått av barnkliniken är att ignorera ticsen och hans tvångshandlingar samt att inte ta konflikter..men hur ska dom kunna göra det när det inte bara handlar om blinkningar och trots, utan mycket grövre saker än så? Dom sa även att han säkert kommer att måsta medicineras och detta skrämmer ytterligare..ska man verkligen medicinera ett så pass ungt barn? Vad finns det för orsaker till att ett barn blir så pass dåligt redan vid 6-års ålder? Vad kan dom som föräldrar göra utan att bara ignorera för att hjälpa honom?

    Det blev mycket det här men ändå finns det så mycket mer i hans problem än vad jag fått med. Måste ändå säga att när han har varit hos mig så har jag inte alls uppevt honom på det här viset utan då har han varit en charmig aktiv kille som lekt bra tillsammans med min dotter..visst har han haft tics för sig men inte så pass så det stört honom. Men barn reagerar oftast i hemmets trygga vrå och samtidigt blir han distraherad av min dotter så det behöver ju inte betyda något...

    Vad gör man?
Working...
X