Announcement

Collapse
No announcement yet.

Ny här och orolig mamma...

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Ny här och orolig mamma...

    Hejsan,

    Hittade hit av en slump och har en son som är 10 år nu. Han började för två år sedan att ha svårt för olika sociala sammanhang. Han gör inte någonting i sportslig väg fast han är otroligt duktig när han väl provar. Hans självförtroende är i botten. Han äter inte tillsammans med andra om inte vi är där. Skolan fungerar bra och han är duktig i alla ämnen. Han har ett humör som hoppar upp och ner. Muckar bråk i stort sett hela tiden men däremellan jättegó. Han har svårt för "nya" saker som händer och som han inte har total kontroll över. Har dom tex eget val i skolan så bryter han ihop. Tack och lov har dom en resurs där som han tyder sig till men hur länge hon får vara kvar det vet vi inte. Hon är inte där för honom men hon tittar till honom när hon vet att det inte är som vanligt i skolan. Han spelar dataspel mycket men vi har begränsat det då vi märker att han blir ilsknare då han suttit länge. Det är ju så att det är många småsaker som harvar i varandra och känslan har vuxit över att det inte står helt rätt till. I höstas pratade han om att "livet är jobbigt" och det ska inte en 10-åring säga bara sådär. Har kontaktat BUP men jag har hört både det ena och det andra om dem. Ska dit om två veckor. Jag tror att han kan ha antingen Aspergers Syndrom eller ADD utan hyperaktivitet men det kan ju vara en blandning eller helt enkelt en helt naturlig utveckling. Det har ju hållit på så länge så jag tror inte på naturlig utveckling längre. Jag är ju mamma och orolig,...inte överbeskyddande utan mer intresserad av hur jag ska kunna hjälpa honom i hans uppväxt så att det blir så bra som möjligt. Jag vill ju inte stjälpa honom genom att inte bry mig om hans beteende och vifta bort det som om det inte är någonting.<img src=" title="Confused" /> Är det någon som kan ge mig ett gott råd om hur jag ska göra. BUP är ju på gång men har någon kanske liknande problem med sitt barn? Jag är tacksam för all hjälp och info. Jodå...jag är bra på att sålla information men jag vill bara ha lite stöd från någon/några som kanske också haft samma "känsla". Jag vill också förtydliga att jag har ytterligare två barn som är helt annorlunda. Ett som är 12 år och en lite mindre som är 9 år. (alla tre är grabbbar) Alla barn är olika men de är mer "normala" i sina utbrott och tankar. Låter det rörigt...ja det är det nog och precis så känner jag det också.

    Tacksam för respons och tankar

    Petra

  • #2
    Kan bara säga att jag har d likadant med min son.Han är 8 år o har fungerat ganska bra i skolan o aldrig varit jätteblyg direkt...men sedan ett par månader tillbaka har han fått utbrott i skolan o hamnar i bråk jämt o ständigt...han har blivit väldigt mammig o vill inte att jag tex är hemifrån för länge..hemma har jag inga större problem med honom,bara i skolan...han vill gärna veta ett tag innan något nytt händer så att han kan "förbereda" sig lite grann då han inte tycker om förändringar..har just nu väldiga diskussioner med skolan,då det tycks som om problemet ligger hos dem o inte hemma....kanske har vi inte samma problem med våra barn men jag kan absolut förstå din frustration o ev rädsla för framtiden då jag själv går runt med en klump i magen just nu...

    Comment


    • #3
      Snabbt råd i all hast; fortsätt vara misstänksam mot BUP (försök att inte visa det dock) för ibland kan det bli värre av att gå dit om man har riktig otur. Aspergers är jag tveksam till i detta fall, tror mer på att det är något annat. Visserligen har du inte berättat jättemycket så det är svårt att säga mer säkert förståss, men jag gissar. (Har AS själv och vet ganska mycket om det.) Har inga välgrundade förslag på vad det kan vara riktigt, ett icke välgrundat förslag skulle kunna vara att han känner sig utanför i något sammanhang eller kanske har fått problem att komma överens med någon i skolan, detta är dock väldigt löst baserade gissningar.

      Kämpa på och lycka till! <img src=" title="Smile" />

      Comment


      • #4
        snälla ni för råden.<img src=" title="Smile" />...jag är så himla villrådig. Ibland känns det som om BUP är helt fel men jag vill inte gå till skolsköterskan för jag tycker inte att jag vill dra in skolan så länge jag kan råda över situationen själv. Helst vill jag ju inte heller att han får en sk diagnos utan det jag är ute efter är nog verktyg för att kunna förstå varför han känner som han gör. Något är fel och han bedyrar att det inte är bråk i skolan eller någon som retas/mobbas. Han vägrade t ex att gå till syslöjden fast han några veckor tidigare tyckt att det var jättekul. Inget var fel utan det var helt plötsligt bara "tråkigt". Så är det med allting han företar sig. Sedan är han helt normal ett tag och sedan börjar han mucka och det gör han hemma med mig och med sina bröder, inte så mycket med min sambo. (hans far) Han är fanatisk med datorn, alltså han klarar knappt av att stänga av den när vi säger till trots att vi innan givit honom en tid. Vi försöker att begränsa datorspelandet till max 1 timma om dagen och går ganska bra. Han kan bli rosenrasande om han måste avsluta när tiden är ute och då ger han sig på sin yngre bror som hänger på och retas. Ibland känns det normalt men man märker på honom när han "muckar". Oj nu blev det mycket igen...Det är mycket tankar inom mig, oroliga, frusterade, arga...ja vad ska jag säga.....det känns i allafall skönt att få ur mig lite oro här. Tack för det!

        Comment

        Working...
        X