Announcement

Collapse
No announcement yet.

Men jag blir galen... (freudiansk felsägning? ;) )

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Men jag blir galen... (freudiansk felsägning? ;) )

    Har precis varit hos psykiatrimottagningen efter remiss från smärtkliniken, då jag inte kunde gå kvar där, eftersom de inte erbjuder individuellt stöd och man tyckte att jag behöver ett adekvat stöd i min långa rehabiliteringsprocess efter flera stora ryggoperationer och därtill en kotfraktur.

    Ja, jag erkänner. Denna process, som nu varat under flera år, har gjort mig oändligt trött, tidvis nedstämd, jag har riktigt jobbigt med kroniska smärtor och jag arbetar envetet med att få kontroll över mitt liv igen - på det ena eller andra sättet - utifrån mina nya förutsättningar. Visa mig den person som genom en liknande resa håller humöret ständigt på topp. Spik i foten - jajemen!

    Efter en kvarts frågor hos överläkaren får jag veta att jag har GAD, ADHD eller är bipolär - det sista baserat på hur jag reagerat på en smärtmedicin (Cymbalta i låg dos) jag fick en tid efter operationen i kombination med flera andra preparat. Min bipolaritet ligger tydligen under ytan och lurar! Men hallå!!! Blir så trött...

    Varför kan man inte bara få vara normalt hängig och lite ledsen under dessa omständigheter, utan att stämplas med än det ena än det andra. Det finns naturligtvis grader av alla dessa tillstånd och möjligen kan jag ha "en släng" av ADHD, men att använda dessa relativt tunga diagnoser i sitt vokabulär så snabbt, innan adekvat utredning känns ju inte särskilt förtroendeingivande.

    Och sedan började denna överläkare ( för sin patient (jag alltså), som sovit tre timmar senaste natten och nätterna innan det pga sina smärtor, med ögonen i kors och uttalade koncentrationssvårigheter, troligen av samma anledning) räkna upp en radda av olika preparat som används vid de olika tillstånden och hur de påverkar våra signalsubstanser och hormoner, i en halvtimmes ordflöde som aldrig tog paus...

    Hur min situation ser ut idag och har sett ut de senaste tre åren ägnade vi kanske två minuter åt om ens det. På slutet lägger läkaren till "Vill du något slags samtalsstöd också och vad vill du ha hjälp med i det?" Svintrött försökte jag få fram något halvintelligent om att det nog var det största syftet med remissen.

    Ja, så kan det gå. Ska bli intressant och se vad detta leder till....

    Trevlig helg!!

  • #2
    Det var ju lite tråkigt och även en smula förvånande att han uttalade sig om att du har ADHD och/eller är bipolär enbart beroende på den medicinering du fått för ditt smärttillstånd. Men kanske var psykiatrikern inte medveten om hur mycket "psykmediciner" som provas ut och även används frekvent vid svårartade, långvariga och komplicerade smärttillstånd (naturligtvis där man dessförinnan provat traditionell smärtbehandling utan adekvat effekt). Att den behandlingsstrategin därmed skulle innebära att alla smärtpatienter därför har psykiatriska (o/e neuropsykiatriska) diagnoser låter ju som en ytterst förlegad tanke.

    Men det är ju så att behandlingen av komplicerade och långvariga/kroniska smärttillstånd fortfarande är att beteckna som lite av obruten mark för väldigt många, både professionella och lekmän, så kanske måste man (du i det här fallet) försöka orka med att ha lite överseende med att de flesta inte har den specialkunskap som vore önskvärd. Inte ens fast han som psykiatriker säkert tycker sig känna till sitt eget gebits preparat och deras traditionella användningsområden, samt förväntade effekter vid traditionella indikationer.

    Lycka Till!
    Last edited by RoughTimes; 2016-05-27, 17:55.

    Comment

    Working...
    X