Väntrum, andra klienter, mottagningsrum - hur påverkar det er hos terapeuten?

[Cleo2]

Jag har letat terapeut ganska länge och därmed sett alla möjliga former av väntrum, mottagningsrum, inredningar, sätt att lägga upp ett samtal osv.

Jag själv t ex tycker det är mycket negativt att vara på ett mottagning som delas med flera andra terapeuter. Att man ska dela väntrum med andra och att man stöter ihop med klienten före.

Det har inte med social fobi eller något sådant att göra utan helt enkelt att jag vill ha en lugn och fridfull plats där jag kan känna mig betydelsefull för den timmen jag är där. Hur ser ni andra på det?

Jag kan även hos vissa tänka att stolar och bord är illa placerade. Som exempel var jag hos en terapeut där mottagningsrummet var ett hörn i ett större konferensrum. Det var visserligen trevligt inrett, bekväma möbler osv men det störde mig. Det var såklart inget avgörande utan andra saker fick mig att sluta men hur tänker ni andra här om sådant? Påverkar mottagningsrummet er?

Många är ju helt hänvisade till mottagningar i anslutning till vårdcentraler och det kan kanske ses som ett "lyxproblem" att tänka på hur mottagningen ser ut men sådana mottagningar ser jag som de allra sämsta. Alltså utifrån vad de är gjorda för, samtal kring känsliga ämnen.

Just på VC finns ofta t ex en radio med musik/reklam som definitivt kan vara stressande för vissa. Mottagningsrummet är inte speciellt inrett för samtal. Nu har jag inte hamnat i ett sådant läge själv men tycker det är under all kritik när mottagningsrummet ser ut så.

Är det andra saker som ni andra här lägger märke till eller som kanske fått er att gå vidare och söka annan terapeut?

[missk79]

Ja, väntrmmet är jätteviktigt, en gång mötte jag en annan klient i dörren, det var jätteobehagligt men jag brukar alltid vara ensam. Det är skönt. Väntrummet är fint, det finns vatten, kafe och kakor, inte för att jag brukar ta något men det är fint att det finns. Det skumma är att terapeuten, som borde märka att jag kommit, alltid pysslar med annat en stund utom synhåll innan jag får komma in. Det är i och för sig lite skönt det med, att få förbereda sig en stund. Jag tycker att det här är jätteviktiga frågor.

[Fågeln Fenix]

Själva väntrummet bryr jag mig faktiskt inte om hur det ser ut el om jag stöter på andra klienter på vägen in/ut. Däremot kan jag sakna att väntrum inom vanliga vården oftast inte erbjuder tex kaffe. Viktigare är hur själva samtalsrummet är. Gått privat och där var det jättemysigt med sköna fotöljer diskreta askar med papper (om man tex gråter) levande ljus när det var mörkt ute mm. Sen kommer man till vanliga vårdens sterila rum som är allt annat än mysiga. Synd de inte tänker på sånt inom vården el så kanske det saknas resurser för "onödig" inredning.

[missk79]

Funderar på en sak, kan det ens hända att man sitter i ett rum emd flera andra och de likosm kommer och "ropar upp" som när mans ska till läkaren. Jag skulle sjunka genom jorden, skulle aldrig gå till ett sånt ställa. No way. Gick en gång på offentlig mottagning och då fick ma efter at ha anmält sig i kassan, vilket var sjukt jobbigt varje gång, gå dirketmtill rummet, dörren stod på glänt och terapeuten satta alltid med ryggen mot en och fipplade med nåt på datorn, en byte hon plats till en av två inte så bekväma fåtöljer. Hu.