Välkommen till Terapisnack - Nordens största psykologiforum!

Hej

Jag har länge gått och undrat varför jag "aldrig" kan få en relation med det motsatta könet att fungera. Jag har haft katastrofförhållande med tjejer som haft svåra problem med sig själva, ätstörningar, psykiska problem mm. Efter det blev jag väldigt tom inombords, jag gjorde verkligen allt men det hjälpte ju inte eftersom dom hade så stora egna problem att ta i tu med, det förstod jag ju inte då så det tog hårt på mig.

Så har det fortsatt, varje gång jag träffar någon som intresserar mig blir jag en tänkare. Speciellt om det inte blir mer än en flört. Jag går ner i en lättare depression...har alltid trott att det beror på tjejerna ja träffat, att dom va nåt speciellt och jag sumpat det. Där av att ja mår dåligt.

Tredje gången det hände gick jag till en teraput och prata, det funka och jag märkte resultat efter någon månad eller två så jag hoppa av efter ca 4 tillfällen. Nu ca 6mån senare är allt annorlunda, han lärde mig att observera som det heter, va ja tänker, mina frågeställningar och känslor. Det har gjort att hela min barndom har kommit upp igen de senaste månaderna. Jag hade problem hemma med en dominerande far och en undergiven mor. En sträng uppfostran med anklagelser, kraftiga gräl, nedlåtande kommentarer. Jag kände ett hat, nedtryckt och instängd.  Jag var också väldigt sjuk och låg på sjukhus långa perioder när ja va mellan 5-10år. Det va tufft, ja kommer ihåg hur ja tänkte då, jag stängde av allt. Va inte ledsen, tryckte bort smärtan. Min mor var vid min sida jämt men inte min far, "han hade sitt" med jobb och sin hobby. Detta va en liten kort sammanfattning. Hur påverkar sånt här mina relationer?

Jag är 25år nu och börjar förstå att jag flytt hela mitt liv. Jag är förvirrad och känner mig tom och med en dålig självkänsla. Jag har blivit medveten om allt detta men tycker inte det har hjälpt mig. Jag vill komma till botten med detta och leva i nuet och ta vara på allt bra. 

//Gjermund

Hei Dandeliongirl!

ja du kan ha rätt. men det måste ske omedvetet att man drar sig till personer mer problem. konstigt. Det kanske är så att jag tror att processen ska gå fortare än den gör med mitt förflutna, som det är nu går det i vågor. jag hoppas att det går framåt även om ja inte känner så riktigt. Den stora frågan för mig är varför det återspeglas i relationer, alltid så fort det är känslor inblandat och bara med eventuella partners inte med kompisar. Självkänslan går ner, ja känner mig behövande, nästan ett litet kontrollbehov även om ja vet att det är fel. "det finns ingen annan"-känsla får jag för personen. Men ändå är jag enligt mig själv inte kär. jag är medveten men känner inte att jag kan reglera det. 

Hmm det gör mig förvirrad! 

Hej

Det är inte alltid så lätt att hitta rätt i kärleksdjungeln och visst sätter vår uppväxt många gånger djupa spår. Men för att hitta en partner som du gillar och är bra för dig så behöver du jobba med dig själv och bli medveten om dina känslor, tankar osv. Bifogar lite material om vilka faktorer som påverkar dina kärleksrelationer.

Lycka till!

------------

Det finns tre viktiga faktorer, som kommer att avgöra hur väl din relation fungerar.
Det första du måste inse är att din förmåga att bygga relationer präglas av vad du har lärt dig i din familj.

Din familj är din kärleksskola. Som nyfödd har du inget förflutet, inga erfarenheter och inte heller någon uppfattning om ditt eget värde. Dina första upplevelser av närhet och smärta har du tillsammans med dina föräldrar. Denna polaritet av positiva och negativa upplevelser sätter djupa spår. Tyvärr är det så att de saker vi lär oss genom smärta gör starkare avtryck än positiva erfarenheter.

Dina ursprungskänslor blir därför avgörande för dina kommande relationer. Undan för undan utvecklar vi sedan en allt större avskildhet och egen individualitet. Under de första fem-sex åren formas vår självaktning nästan enbart av våra föräldrar. Allt detta leder fram till hur du kommer att uppfatta dig själv som vuxen och hur du kommer att förhålla dig till din partner i kommande relationer. Denna utvecklingsprocess leder på sikt till att vi måste frigöra oss från familjemönster och möta vår egen ensamhet. När du kan acceptera att du är ensam, förstår du också att du är unik och att andra också är unika. Det är då dessa blandade känslor möts, som formar våra relationer.

Det är därför inte så konstigt att människor som vuxit upp med kränkningar under sin uppväxt omedvetet kan förvänta sig att ofta bli ”blåsta” och trampade på. Sara märkte då hon var på besök hos Jens mamma, att det fanns en väldig distans mellan henne och sonen. Inga varma kramar då de anlände eller då de skulle gå. Det var en ganska stel stämning vid matbordet. Jens verkade ointresserad av vad mamman hade att berätta. Sara märkte tydligt hur han ändrade attityd så fort de kom in i mammans hem. Nästan som om han blev en trotsig tonåring.

Om du vuxit upp i en distanserad och kall miljö där inte känslor är accepterade, kan du bli petig, dömande, ge upp för tidigt eller dra till dig personer som driver iväg dig.

Å andra sidan, om du haft en varm och kärleksfull uppfostran, bygger du din självaktning och din tilltro på att du förtjänar att bli behandlad med respekt och respekterad för dina känslor. När du accepterar dig själv finner du dig inte i att andra trampar på dig. Den som har en bra självkänsla tror också på andra människors rättigheter och uppmuntrar dem att ha sin egen identitet och att uttrycka sig och att känna vad de vill. När du har en bra självkänsla, kan du faktiskt tillåta dig själv att vara just den du är. Genom att acceptera dig själv ger du dig också möjligheten att acceptera dina partners annorlunda idéer och andra modeller av verkligheten.

Den andra faktorn
som påverkar våra relationer, är hur dina föräldrar förhöll sig till varandra när du växte upp. Detta kan ske på många olika sätt. Antingen genom att du beter dig på samma sätt mot din partner som dina föräldrar betedde sig mot varandra, eller som du önskade att de skulle bete sig. Om din pappa alltid drog sig undan på sitt rum när han och mamma grälade, kanske du fortsätter med den strategin.

Den tredje faktorn
är dina egna erfarenheter av relationer.