Min kille har extremt låg självkänsla -vad gör man?

Terapisnack » Fråga våra Experter och Rådgivare - de svarar så fort de kan, de arbetar idellt. » Familjeterapi - parterapi - relationsproblem - kärleksbekymmer

Min kille har extremt låg självkänsla -vad gör man?

sarah888

Medlem
Joined: Dec 2008
Posts: 10

Min kille har extremt låg självkänsla. Jag har alltid haft god självkänska och gott självförtroende, och jobbar mycket på det. Vi älskar varandra och vi kände båda när vi träffades att "this is it" och vi har alltid varit säkra på att vi vill dela våra liv med varandra. Men nu håller allt på att gå sönder på grund av min killes dåliga självkänsla.

Vi har till råga på allt ett distansförhållande och kan inte ses så ofta. På senaste tiden har han börjat säga att han inte duger åt mig, att jag borde träffa någon bättre, någon som kan vara där för mig i vardagen (vilket inte han kan pga avståndet). Jag säger hela tiden att det väl är upp till mig att avgöra om han är det jag vill ha, att det är honom jag älskar, att jag inte vill ha någon annan. Han återkommer dock hela tiden till att han inte är god nog åt mig.

Jag har aldrigt varit otrogen mot honom (vilket han vet om) och jag vet 100% säkert att han inte varit otrogen mot mig. Han säger att han vet om att han gör sitt livs misstag om han gör slut med mig, ändå är det något han tar upp allt oftare, för att jag ska kunna "hitta någon bättre".

Hur hanterar man en sådan här situation? Hur får jag min kille att förstå att jag älskar honom och att han är god nog åt mig precis som han är?

Skrivet för 4 år sedan #
Johanna Ö

Seniormedlem
Joined: Aug 2007
Posts: 1 082

Hej igen!

Ansvaret ligger inte hos dig, det ligger snarare hos honom. Om hans självkänsla ligger till grund för att han avsiktligt tar avstånd från dig, så är det inte så mycket du kan göra mer än att ta hand om dig själv.

Om han däremot använder sig av det argumentet - som är en mer "accepterad" orsak till att göra slut, för att slippa såra dig så mycket som möjligt, så säger det däremot mer om honom än om dig. Ibland kan det vara svårt att se när man blir manipulerad. Jag vill inte göra dig osäker och rädd, DU känner honom mycket bättre och vet bättre hur han fungerar.

Du kan inte göra så mycket mer än att säga att du faktiskt har känslor för honom och att du älskar honom. Om han sen inte kan ta till sig den informationen så är det inte så mycket mer du kan göra. Ta hand om dig själv istället och var noga med att inte ge dig själv någon skuld i det här. Det här är Hans fight och det måste få vara det. Ju mindre du lägger dig i och tar hand om dig själv, ju enklare kommer det bli för dig och det kommer smitta av sig på honom till slut eftersom du då kommer vara en tryggare människa att vara tillsammans med.

Så ta hand om ditt eget liv. Umgås med dina vänner, gör saker för dig själv och vårda dina intressen. Och glöm inte att låta bli att ge dig själv skulden för det här! Kanske är det, det viktigaste att komma ihåg ändå...

Kram!

Skrivet för 4 år sedan #
Hösthyacint

Seniormedlem
Joined: Nov 2007
Posts: 116

hej

jag har ju också erfarenhet av detta, den mannen jag har i mina tankar brukar också efter en underbar träff börj prata om "du ska nån yngre" "du bör väl hitta någon i din hemkommun" han har även namngivit någon gemensam bekant som är singel och säga att han är singel du kan ju börja träffa honom, "jag kan inte leva upp till dina önskemål" ja listan kan göras lång på olika argument.
Jag haf ju länge grunnat på varför säger en man så till mig, de flesta partners brukar vilja "binda upp" den andra mer eller mindre omedvet inte auktionera ut mig mot andra män.
Men jag förstår nu att detta är dålig självkänsla.
jag har ju mestadels svarat på detta i form av "det är dig jag vill ha" "din ålder är bra för mig" "jg tycker om dig för den du är" m.m
Men jag kan ju inte göra mer än så, jag har slutat ge honom dessa svar och ganska medvetet lämnat över biten till honom, sin självkänsla kan man ju bara själv jobba på, min självkänsla stärks ju inte av den andre försöker stöta bort mig.
Jag jobbar för högtryck med min egen självkänsla nu steg för steg.
Gärna kommentarer!

Skrivet för 4 år sedan #
sarah888

Medlem
Joined: Dec 2008
Posts: 10

Johanna Ö wrote:Hej igen!

Ansvaret ligger inte hos dig, det ligger snarare hos honom. Om hans självkänsla ligger till grund för att han avsiktligt tar avstånd från dig, så är det inte så mycket du kan göra mer än att ta hand om dig själv.

Om han däremot använder sig av det argumentet - som är en mer "accepterad" orsak till att göra slut, för att slippa såra dig så mycket som möjligt, så säger det däremot mer om honom än om dig. Ibland kan det vara svårt att se när man blir manipulerad. Jag vill inte göra dig osäker och rädd, DU känner honom mycket bättre och vet bättre hur han fungerar.

Du kan inte göra så mycket mer än att säga att du faktiskt har känslor för honom och att du älskar honom. Om han sen inte kan ta till sig den informationen så är det inte så mycket mer du kan göra. Ta hand om dig själv istället och var noga med att inte ge dig själv någon skuld i det här. Det här är Hans fight och det måste få vara det. Ju mindre du lägger dig i och tar hand om dig själv, ju enklare kommer det bli för dig och det kommer smitta av sig på honom till slut eftersom du då kommer vara en tryggare människa att vara tillsammans med.

Så ta hand om ditt eget liv. Umgås med dina vänner, gör saker för dig själv och vårda dina intressen. Och glöm inte att låta bli att ge dig själv skulden för det här! Kanske är det, det viktigaste att komma ihåg ändå...

Kram!

Det låter så så självklart när du säger det, men det känns inte alltid så. Jag vet att man inte kan ge någon självkänsla i present, men ska jag bara ge upp och låta honom gå när jag vet att vi älskar varandra och kan få det bra tillsammans? Jag känner mig väldigt maktlös på många sätt, för jag känner att det jag säger och gör bara rinner av honom, som olja på vatten. Jag vill vara där för honom och hjälpa honom få en bättre självkänsla, men det ligger något i det du säger att det är hans fight och det måste få vara det. Ska jag backa och bara finnas i bakgrunden, sötta och fortsätta älska honom? Eller ska jag låta honom gå och vända mig om och gå åt andra hållet, försöka komma över honom? Det är de frågorna jag brottas med i dagsläget.

Skrivet för 4 år sedan #
sarah888

Medlem
Joined: Dec 2008
Posts: 10

Hösthyacint wrote:hej

jag har ju också erfarenhet av detta, den mannen jag har i mina tankar brukar också efter en underbar träff börj prata om "du ska nån yngre" "du bör väl hitta någon i din hemkommun" han har även namngivit någon gemensam bekant som är singel och säga att han är singel du kan ju börja träffa honom, "jag kan inte leva upp till dina önskemål" ja listan kan göras lång på olika argument.
Jag haf ju länge grunnat på varför säger en man så till mig, de flesta partners brukar vilja "binda upp" den andra mer eller mindre omedvet inte auktionera ut mig mot andra män.
Men jag förstår nu att detta är dålig självkänsla.
jag har ju mestadels svarat på detta i form av "det är dig jag vill ha" "din ålder är bra för mig" "jg tycker om dig för den du är" m.m
Men jag kan ju inte göra mer än så, jag har slutat ge honom dessa svar och ganska medvetet lämnat över biten till honom, sin självkänsla kan man ju bara själv jobba på, min självkänsla stärks ju inte av den andre försöker stöta bort mig.
Jag jobbar för högtryck med min egen självkänsla nu steg för steg.
Gärna kommentarer!

Vad "roligt" att se att det finns fler med liknande erfarenheter! Jag förstår precis hur du menar med att man inte orkar säga "det är dig jag vill ha" och "du är den rätte för mig, det finns ingen annan jag hellre hade velat vara med" och liknande, för som tidigare nämnt, så rinner det bara av honom. Han säger "tack, du är så snäll" men jag förstår och märker att han inte tar åt sig av det. Jag känner också precis som du nämner att min egen självkänsla får sig en törn, genom att han ena sekunden drar mig till sig och i nästa sekund stöter bort mig. Jag vet inte vilket ben jag ska stå på och vad jag ska tänka, när vi ena sekunden skrattar och skojar och han säger att vi är sådant perfekt par och att han är så glad att han har mig, för att i nästa sekund säga att det är nog bättre att förhållandet är över. Jag känner att han utövar en makt på mig genom dessa snabba vändingar, och jag kan aldrig riktigt slappna av rent mentalt. Han säger att han gör mig en tjänst genom att göra slut, för jag borde inte sitta uppbunden med en man som honom, jag borde hitta en bättre. Jag känner att jag är tom på argument mot dessa typer av påståenden.

Nu har jag köpt Mia Törnbloms bok "Självkänsla NU" som jag ska ge till honom i julklapp (oavsett om vi fortfarande är ihop eller inte). Jag hoppas att han läser den och faktiskt förstår vad som står. jag har själv haft mycket hjälp av den boken och jag hoppas att den ska kunna fungera även för honom. Sen hoppas jag att han ska inse att han är värd en fantastisk brud som jag!

Fortsätt gärna kommentera! Har du hittat något som fungerar i situationen med din partner?

Skrivet för 4 år sedan #
Dopa minen

Raiting 9
Joined: Apr 2008
Posts: 1 006

Det bygger som sagt på låg självkänsla, men det är mer än så. Detta är ett slags självdestruktivt beteende där man vill göra sig till martyr i sina egna tankar, "offra sig" för den andras skull fast den andra inte är i behov av att bli räddad av att den andra offrar sig. Så jag tycker du ska säga åt honom helt sonika att sluta vara martyr och självömka sig, för nu är det så att ni tänkt leva i nöd och lust och då behöver man inte skapa "nöd" helt i onödan.

Fast i grunden ligger oftast ngn form av depression när dessa martyrtankar dyker upp hos ngn, så på ngt sätt har han det kämpigt där den låga självkänslan kanske inte är det primära, utan en produkt av en depression som kan komma sig av precis vad som helst. Om ni inte lyckas få det bättre på egen hand tycker jag han bör gå till en terapeut och kartlägga bakgrunden till hans känslor och försöka få tillbaks livsglädjen och börja älska sig själv mer - då kommer ni kunna älska varandra mer ocskå.

Visst är det onödigt när förhållanden som egentligen har bra grundförutsättningar förgås pga sådana här problem. Om ni en gång känt det där starka bandet så finns det all anledning och alla möjligheter att hitta tillbaks till ngt liknande - jag skriver liknande, för man ska aldrig förvänta sig att man ska känna lika efter en massa år som man gjorde i nyförälskelsefasen.
--------------------------------------------------------------------------------

Inte så lätt att leva som MÄNNISKA, i en värld full av män och kvinnor...

Skrivet för 4 år sedan #
sarah888

Medlem
Joined: Dec 2008
Posts: 10

Dopa minen:) wrote:Det bygger som sagt på låg självkänsla, men det är mer än så. Detta är ett slags självdestruktivt beteende där man vill göra sig till martyr i sina egna tankar, "offra sig" för den andras skull fast den andra inte är i behov av att bli räddad av att den andra offrar sig. Så jag tycker du ska säga åt honom helt sonika att sluta vara martyr och självömka sig, för nu är det så att ni tänkt leva i nöd och lust och då behöver man inte skapa "nöd" helt i onödan.

Fast i grunden ligger oftast ngn form av depression när dessa martyrtankar dyker upp hos ngn, så på ngt sätt har han det kämpigt där den låga självkänslan kanske inte är det primära, utan en produkt av en depression som kan komma sig av precis vad som helst. Om ni inte lyckas få det bättre på egen hand tycker jag han bör gå till en terapeut och kartlägga bakgrunden till hans känslor och försöka få tillbaks livsglädjen och börja älska sig själv mer - då kommer ni kunna älska varandra mer ocskå.

Visst är det onödigt när förhållanden som egentligen har bra grundförutsättningar förgås pga sådana här problem. Om ni en gång känt det där starka bandet så finns det all anledning och alla möjligheter att hitta tillbaks till ngt liknande - jag skriver liknande, för man ska aldrig förvänta sig att man ska känna lika efter en massa år som man gjorde i nyförälskelsefasen.

Jag tror du har rätt på många sätt, det är som att han gillar att vara martyr och tycka synd om synd om sig själv. Till situationen hör att han håller på och doktorerar för tillfället och håller på att gå under av arbetsmängden samt att han måste prestera själv. Jag tror det ligger mycket i det faktum att min kille kan ha problem med depression och han skulle säkert behöva gå och prata med någon om det, jag ska försöka ta upp det med honom.

Vidare inser jag att både invidier och förhållanden förändras varenda dag, men det är som du säger tråkigt när ett förhållande med goda förutsättningar tar slut på grund av att den ena parten har dålig självkänsla och är en martyr.

På ett sätt känner jag att jag har spelat alla mina kort och gjort och sagt allt jag kan för att hjälpa honom och få honom att inse att han är bra som han är och att han duger som min partner precis som han är. Jag tänker att (som diskuterat ovan) jag kanske borde låta honom ta sin egen fight och liksom släppa taget. På ett annat sätt känner jag att jag älskar honom och att det finns goda potential för denna relationen att repa sig och komma tillbaka och bli något fint och bra för oss båda. Jag tänker då att jag borde försöka finnas här för honom och stötta honom i hans depression och hans självkänsla-arbete, visa att jag älskar honom och stå vid hans sida även när han har det jobbigt (med depression och låg självkänsla).

Hur gör man i allmänhet när man har någon i sin närhet som har taskig självkänsla och är deppig och vältrar sig i martyrskap? Kan man ge självkänsla i present till någon eller är var och en sin egen lyckas smed när det gäller välmående, lycka och självkänsla? Svåra frågor tycker jag...

Skrivet för 4 år sedan #
Dopa minen

Raiting 9
Joined: Apr 2008
Posts: 1 006

sarah888 wrote:Jag tror du har rätt på många sätt, det är som att han gillar att vara martyr och tycka synd om synd om sig själv. Till situationen hör att han håller på och doktorerar för tillfället och håller på att gå under av arbetsmängden samt att han måste prestera själv. Jag tror det ligger mycket i det faktum att min kille kan ha problem med depression och han skulle säkert behöva gå och prata med någon om det, jag ska försöka ta upp det med honom.

Vidare inser jag att både invidier och förhållanden förändras varenda dag, men det är som du säger tråkigt när ett förhållande med goda förutsättningar tar slut på grund av att den ena parten har dålig självkänsla och är en martyr.

På ett sätt känner jag att jag har spelat alla mina kort och gjort och sagt allt jag kan för att hjälpa honom och få honom att inse att han är bra som han är och att han duger som min partner precis som han är. Jag tänker att (som diskuterat ovan) jag kanske borde låta honom ta sin egen fight och liksom släppa taget. På ett annat sätt känner jag att jag älskar honom och att det finns goda potential för denna relationen att repa sig och komma tillbaka och bli något fint och bra för oss båda. Jag tänker då att jag borde försöka finnas här för honom och stötta honom i hans depression och hans självkänsla-arbete, visa att jag älskar honom och stå vid hans sida även när han har det jobbigt (med depression och låg självkänsla).

Hur gör man i allmänhet när man har någon i sin närhet som har taskig självkänsla och är deppig och vältrar sig i martyrskap? Kan man ge självkänsla i present till någon eller är var och en sin egen lyckas smed när det gäller välmående, lycka och självkänsla? Svåra frågor tycker jag...

Tyvärr ligger det väldigt mkt i att man är sin egen lyckas smed. Fast tolkar man det fel så skulle man ju kunna säga att var och en bara kan och ska reda ut sina problem på egen hand. Så är det inte, för utan stöd och hjälp både tappar man engagemanget och går vilse. Men med egen lyckas smed så handlar det mer om inställing och eget engagemang, förändringsvilja. Det verkar som det är ganska aktuellt att han får träffa ngn professionell kring detta. Får han hjälp nu innan det hunnit sätta sig djupare så tror jag att man ganska snabbt kan vända treden i hans mående. Särskilt då han nu har en intensiv press kring doktorerandet är det inte säkert att det blir frid och fröjd automatiskt när det är klart, utan man kan behöva hjälp ibland att liksom "landa" efter stormen.

Ditt stöd kan vara ovärderligt, och jag tycker att om du känner att ni har den där potentialen så ska du göra vad du kan för att bara finnas där, men om du ska försöka LÖSA hans problem så kommer det kosta dig för mkt energi - så lämna över det på en terapeut istället. Klart att du i mån av ork kan försöka fundera ut konstruktiva lösningar och kommunicera med honom, men ta det inte som ditt stora ansvar bara. Ni tjänar båda på att hans negativa energi inte tömmer dina batterier för långt. Du måste se till att du kan hämta energi ngnstans också, göra ngt som är bra för dig även om det inte inkluderar honom - det tror jag han gärna ser också, så länge det inte handlar om att gå ut på krogen och flirta med andra killar .
--------------------------------------------------------------------------------

Inte så lätt att leva som MÄNNISKA, i en värld full av män och kvinnor...

Skrivet för 4 år sedan #