Välkommen till Terapisnack - Nordens största psykologiforum!

Detta är en lååååång historia... jag kan inte skriva om alla händelser för det blir för mycket.

Min bror och jag var länge bästa vänner. Vi reste och jobbade ihop. Han är äldre och jag har alltid sett upp till honom och hans vänner med stor respekt.

För ca 10 år sedan träffade han sin nuvarande tjej. Vi kallar henne PH.
PH är hans första ordentliga flickvän.

Tidigt i förhållandet berättade min bror att PH var svartsjuk på mig och på min brors bästa killkompis.
Hon gjorde en del underliga saker, så som att totalstrejka när vi skulle hitta på något, då kunde hon sätta sig i soffan med armarna i kors och vägra flytta på sig. Brorsan fick då gå och "bearbeta" henne för att hon skulle komma med oss.
Efter en stund följer hon med, men surar och säger inget. Generellt var hon ofta sur och grinig och hackar på min bror HELA tiden.
Nerlåtande ton och ALLT han gör är fel fel fel...

Jag som stog min bror närmast såg detta innan resten av familjen såg det. Men sa inget då.

En gång berättar min bror att det är PH som har kontrollen över hans email. Att det är hon som kollar den åt honom.

Så dröjer det inte lång tid så får mamma, min syster och jag ett mail ifrån honom. Det är en inkopierad artickel om energitjuvar. En trist historia som handlar om att man ska hålla sig borta ifrån dessa hemska människor.
Det stog att vi skulle läsa och att det handlade om oss och att vi borde tänka oss för i framtiden.
Jag reagerar inte så mycket över det. Min syster blir jätte ledsen och ifrågarsätter varför hon får en sådan av honom och mamma blir ledsen men säger inget.
Han klarar inte helt att svara på min systers frågor och min misstanke är att det var PH som sände den.
Brorsan sitter mycket sällan vid en dator, så sannolikheten för att han skulle ha "hittat" detta reportage är så otroligt liten.

Vid ett senare tillfälle beklagar han sig över att vi har så lite kontakt. Jag bor då i USA och mailar honom ofta. Mail som jag nästan aldrig fick svar på. Då reagerade jag inte så mycket på det. I efterkant går åter misstanken till PH som har hand om hans mail... Han kanske aldrig fick dem?

Genom åren som går hör jag ifrån min brors vänner att de är mäktigt trötta på PH som alltid är sur och gnällig. Hur brorsans vänenr drar sig undan och kollegor som ordna med personalfest utan att bjuda in dem eftersom de inte vill ha dit sura PH.

Vid flera tillfällen har det blivit diskutioner och bråk. Brorsan vänder ryggen till och hör liksom inte, ser ner i marken och blandar sig inte i.
I bråk kan starta om hon är mycket otrevlig och man säger ifrån.
Tex. säger -Men du PH, det där var inte så snällt sagt.
DÃ¥ blir hon galen! Gapar och skriker.

Efter många år med hennes sura miner blir det naturligt att det inte är så roande att umgås med henne. Och att träffa honom utan henne är helt oaktuellt. Det har hon gjort glasklar för mig då hon en dag ringde och sa det.

MIDDAGEN:
Min syster och jag bjöd in brorsan till en syskon middag. Bara vi tre eftersom jag skulel flytta utomlands och även haft födelsedag och vi aldrig gjort så förut tyckte vi att det var en god ide.
Detta tolkades direkt av henne som att vi gjorde detta för att utesluta henne.
Vi talade om att så inte var fallet. Att hon inte hade något med det att göra. Vi ville bara träffas och ha en syskon kväll.
Hon blev jätte arg och även våran bror fick det om bakfoten.
Till slut kom han själv, men var ganska sur på oss.

FÖDELSEDAGSKALASET:
Vi ska överaska våran moster. Ännu en syskon grej. Men eftersom PH inte lämnar brorsan ur sikte så följde hon med. Syrran och jag gjorde inga invändningar eftersom vi visste att det ville leda till bråk.
Vi planerade via mail, bror, syster och jag. Brorsan la sig inte i så mycket förrän han började kopiera in PH som hade många invändningar.
Inte förlag utan invändningar i negativ ton.
Detta skulle vara ett supprise party och jag föreslog att vi klädde upp oss riktigt fint. Fick ett nej.
Jag föreslog att vi köpte champange. Fick ett nej.
De föreslog att de kunde köpa blommor men eftersom våran sysyter redan hade beställt så tackade vi snällt nej. De blev jättearga! arga för att inte de fick köpa blommorna.
När vi väl träffas utanför huset för att gå in och supprisa så vägrar hon att hjäpla till att bära. Och när hon ser att jag köpt en flaska champange så börjar hennes surande.
Syrran frågar - Ska vi sjunga födelsedags sången på svenska eller på norska?
-Nääääää, jag vill inte sjunga säger PH.
Och sjunga gör vi inte.
Festen blir lyckad men jag får i efterkant höra ifrån min far att brorsan och tjejen sagt att de blev totalt överkörda.
Enligt min bror blev han totalt överkörd eftersom jag köpte champange vilket han sagt nej till.
Än idag, ett år efter fetsen tar min bror upp denna Champange och menar att detta var otroligt fel av mig.
Jag förklarar att jag betalde champangen, jag visste inte att det skulle bli bråk om jag köpte den, jag visste inte varför han sa nej till den och antog att det var för att han inte vill lägga pengar på champange eller liknande.
Han släpper inte saken.

Jag skriver dem. Det är ofta ord som kommer ifrån min bror.. men som är totalt kontrollerade av PH.

HUNDEN:
Jag bor i en skidort. Mamma och pappa kommer på besök och inser att stugan de hyrt har massor med plast så de bjuder upp brorsan och PH.
En kväll ska vi ut och äta. Jag promenerar till deras stuga med min hund och planen är att vi kör bil till restaurangen och släpper av min hund hos mig på vägen.
Brorsan öppnar bagaget och tycker att hunden kan sitta där. Eftersom han var valp och aldrig åkt i bagaget så föreslog jag att den skulel sitta i mitt knä för då vet jag att han är lugn och risken för att han hoppar fram och blir en trafikfara är mycket liten.
Ok säger bror och jag sätter mig i bilen. I samma ögonblick flyger PH ut ur bilen och tar tag i brorsan och bråkar, skriker, flippar ut.
Vi andra förstår inte vad som hänt men det förklarar snart PH när hon sätter sig i bilen och gapar och skriker om den Jävla hunden som fan inte ska sitta i deras bil.
Eftersom de tidigare haft hund i bilen så försog jag inte helt att det var så illa men hon sa att de hade vänner som var alergiska.
-Oj då, sa mamma, det visste jag inte.
-Det spelar FÖR FAN INGEN ROLL.! Skriiiker hon till mamma.
Jag erbjuder mig att gå hem med hunden men min bror säger att det är ok och så kör vi.
Hela middagen petade PH i maten, sa inte ett ord.

Dagen efter frågade mamma varför hon böev så otroligt arg. Då flippade hon ut igen. Gapade, skrek och sprang därifrån.
Mamma slutade i tårar.

Genom alla bråk och diskutioner i alla år så har jag pratat med henne i telefon ibland, hon kan då säga hemska saker som att jag inte får träffa min bror själv och att hon ska se till att min bror bryter kontakten med mig.

NU I VECKAN:
Eftesrom jag ska till deras hemstad under några dagar denna veckan så ringde hon mig. Frågade om vi kunde ses, hon, bror och jag för att prata om allt som hänt.
Jag förklarade att jag har det lite tufft just nu. Nytt jobb, flyttar, har få dagar "hemma" innan jag reser bort i en månad så vi får ta det en annan gång.
Hon flippar! .-Jävla Gris, du är ta mig fan helt jävla dum i huvudet. Det går fan inte att prata med dig du är helt jävla omöjlig.
Jag försökte lugna henne... Det var ju faktiskt hon som var omöjlig.
Hon la på luren.

När hon får sådan här flippar säger hon hemska saker. När jag berättar om dem för min bror så tror han mig inte. Han har blivit serverad en helt annan historia av henne som så klart är till hennes fördel.

Det är såååå många bisarra händelse med denna dumma tjej. Hennes beteende har nu även smittats över på min bror och även hans uppförande är mycket märkligt.

Jag har beslutat mig för att inte träffa dem på en stund. De suger ur all min energi, gör mig jätte ledsen och det finns inte hos dem att vara tillmötesgående eller lyssna.
Jag har kommit till den punkt då jag måste tänka på mitt eget välmående och jag kan inte må bra när hon har lyckats manupilera och hjräntvätta min bror så mycket att han tror att hela hans familj är emot honom.
Att prata med honom är som att slå huvudet i väggen.. om och om igen... Jag ger upp.

I det sista har även han flippat, blivit galen på mig pga lögner som hon tutat i honom.

Det är så jävla tragiskt och bissart.

Häromdagen fann jag denna sida... jag börjar tro att hon faktisk är sjuk.

Nu ska hans tjej ordna med supprice party för brorsan och hon har bjudit in mig.

Känns jätte konstigt att bli bjuden på fest eftersom sist vi hade kontakt så skrek hon till mig i telefon, svor och kallade mig saker bara för att jag inte kunde träffa dem när det passade dem.

Kanske är det en fin gärning av mig att gå till hans fest, visa honom att han är viktig. Samtidigt så vill jag ju att han och hon ska förstå att deras otervliga beeteende inte längre är ok. I alla år har jag och resten av familjen liksom inte låtsats om att hon beter sig illa, men nu är det så illa att det inte längre går.

Till festen kommer två kompisar till mig som jag verkligen vill träffa, ahde det inte varit för dem så hade jag aldrig ens vurderat att komma till festen.

Så nu står jag här... och vet int evad jag ska göra.

"Familjefejder" (nämnda damer får anses tillhöra familjen om än på utkanten vid "Israels oroliga hörn"^^) brukar vara komplicerade: har stött på folk som, om man tar upp "vad ska jag göra för att fam. ska kunna vara sams"-problematik, som svarar "I Claim the 5th", inga kommentarer, eller liknande just för att ingen vill komma med ett råd då man inte vill, "lägga sig i" JUST för att familjeaffärer upplevs som känsliga.

1. Jag talade med en psykiatriker (å tjänstens vägnar) och denne sa [i relevant sammanhang] att tex. föräldrar kan vara "hemska", stränga etc. mot sina barn men ändå älska varandra "med gott samvete" just för att man delar upp "vuxenliv" och "föräldrarliv" i två olika delar och då man ser dessa separat anser man lite krasst som förälder att "hur jag kysser min fru har inget med hur jag uppfostrar mitt barn, att göra". (En SS-kommendant kan gasa judar och ändå krama om barnen på kvällen - "arbete är arbete och fritid är fritid).

2. Detta gör att barnet "aldrig" kommer fullt ut förstå hur mamma kan älska pappa även om det för barnet ter sig "udda"/groteskt.

Bror ser med all sannolikhet inte vad hans "familj" (tjejen) gör mot syster moder etc. (som får symbolisera  "barnet" och tycker med all säkerhet att "det ska väl ni skita i". Detta då bror lever sitt "familjeliv" tycker han att hotet om att tjejen ska göra slut är högst verkligt O C H legitimt (det som är legitimt i en familj är det inte i en annan) för så har "de" beslutat att spelreglerna för familjen ska se ut. Det finns ingen "lag" som säger att bror ska hålla lösenordet hemligt så att bara han kan skriva till syster i USA, ty dom menar att - likväl som att man delar konto (bank) - så har de beslutat att e-posten ska vara delad [av för oss skenbar okänd anledning även om vi tror oss veta den].

Teori: Man skulle kunna anta att man inom denna familjen har upphöjt till allmän lag (pliktetik Kant) att ett delat konto tjänar allas syften och därför skall det vara allmän lag. På samma sätt är det allmän lag att: "om du ej gör si eller så kommer det en konsekvens" (jag gör slut med dig) och jag skulle kunna utveckla resonomanget huruvida tjejens utimatum är något som tjänar allas syften utifrån andra teorier men låt oss därmed anta att så ej är fallet och nöja oss därmed för tillfället. (Fråga mig om behov finns från TS:)).

Förmodligen handlar det om ett ett hypotetiskt imperativ som killen valt att acceptera (då tjejen ser det som rättighetsetik-sak?) och han är nöjd med situation [eller valt en passiv inställning] då han ej ser att han gör "barnet" ledsen. 

Förklaring: Man skulle kunna säga att punkt 1 och 2 sammverkar på det vis att det för "barnet" blir obegripligt hur "familjen" väljer att agera som de gör - inte ta hand om "barnet" för att stärka relationen mellan "familj" och "barn" så ett acceptabelt förhållande/jämnvikt uppnås.

Lösning: "Familjen" skulle kunna se detta i ett vidare perspektiv ("barnets perspektiv" om man så vill) och välja konsekvensetik den handling som har de bäst positiva/bästa konsekvenserna är riktigast. Då kan man välja egoism, altruism eller universalism. Utgår man ifrån att pliktetiken är subjektiv i detta fallet (vilket konsekvensetiken anser att den är) då den bara tar hänsyn till familjen, utifrån modellen ovan - SS kommendanten ser bara till familjen inte judarna - så borde man pröva att mäta familjens handlande och empiriskt pröva att  deras handlande, vad deras handling leder till.

Utilitarismen säger att (Bentham och Stuart Mill har 2 olika inriktingar finns för och nackdelar med bägge - fråga om behov finns av utveckling av lösningen - ty lösningen är relativ :)) största möjliga lycka åt största möjliga antal [är det ultimata] vägen att gå, då det utesluter egoismen i detta fallet familjens agerande.

Kant talade om att Varje bör förutsätter ett kan dvs. om jag inte kan göra en viss sak då bör jag inte göra det (Jag bör inte älska med Jonas på terapisnack eftersom jag inte kan det (ej homosexuell, för stor uppoffring etc. (huruvida en uppoffring aldrig kan vara stor nog kan vi ta en annan gång ;)).

Det ni bör tänka på tycker jag är hur man bäst gör för att kunna förutse konsekvenserna - av en handling: "vi vill ha hunden i knät för att denne inte kan köra bil själv" - hur påverkar det övriga passagerare? Vilken väg är bäst:

Likhetsprincipen - alla får lika mycket

Behovsprincipen - de mest behövande får

Meritprincipen - de som förtjänar det mest, de som behöver det mest får (tex. får ta beslut om hundens placering).

Detta är en modell som inte är absolut då den har brister i förhållande till andra teorier och filosofer men jag tror denna torde vara "enklast" (den är inte enkel för konsekvensetiken i sig har brister) utifrån detta problem. Försök titta på vilken princip eller konsekvens har för påverkan för ert beslut om att få en bra familjefrid. (Om ni har detta som mål). 

Ni kan även göra en Pro et contra-lista när ni kommit fram till en bra lösning för alla parter. Kort är en pro ett contra lista ett sätt att argumentera på argumentationsanalys och inom denna finns det olika modeller att argumentera på. Fråga så kan jag förklara. :) ^^

Vänligen

en filosof nära dig :) ;D