Välkommen till Terapisnack - Nordens största psykologiforum!

Hej Psychopatic!

Iktorivil är ett bensopreparat, och dessa är väldigt beroendeframkallande. De besvär du får efter några dagar utan dem, är helt enkelt abstinens. Din kropp har tyvärr blivit beroende av medicinen, och det är ett rent helvete att bli av med ett dylikt beroende. Jag vet, för jag var själv beroende av bensopreparat utan att ha en aning om det. Jag slutade tvärt och blev oerhört sjuk under cirka tre veckor. Det var det absolut mest djävulska jag upplevt!

Jag rekommenderar INGEN att göra samma sak, utan istället långsamt försöka trappa ned medicinen. Man kommer inte undan abstinensproblem då heller, men de blir något mindre, och de fysiska och psykiska riskerna minskar. Ta upp problemet med din läkare!

Var rädd om dig!

Vänliga hälsningar,

Stratocaster

Hej Psychopatic!

Ångest försvinner tyvärr inte av sig själv. Ångest är på sätt och vis själens smärta, och den försöker tala om för oss att någonting i våra jagbyggen och/eller i vår livssituation är mer eller mindre allvarligt fel. Någonstans finns en konflikt mellan hur vi lever, och det liv vi egentligen innerst inne skulle vilja leva.

Vi kan ha dolt viktiga bitar av oss själva, som känslor t.ex. Först för andra, sedan även för oss själva. Snart nog börjar vi tro att vi inte ens har de där känslorna, eller vad det nu är vi har stoppat in bakom skärmen. Det kan handla om jobbiga och hemska upplevelser också, ibland om övergrepp av olika slag, men även separationer, förluster o.d kan ha varit så svåra att hantera när vi var små, att vi helt enkelt gömde dem.

När dessa gömda saker legat gömda länge nog, börjar de röra på sig och göra sig påminda. Ibland som en vag oro, ibland som panikattacker och ångest, ofta som depression. Eftersom dessa känslor och sensationer är så jobbiga och hemska, vill vi människor självklart försöka undvika dem. Därför äter vi diverse mediciner som mer eller mindre framgångsrikt dämpar och dövar dem, eller också försöker vi fly ifrån det jobbiga med hjälp av alkohol eller annat missbruk. Vi får då lätt beroendeproblem och ännu mer ångest på halsen, och hamnar i en ond cirkel på ett sluttande plan som påfallande ofta leder rakt nedåt.

Jag tycker det är bättre att försöka få reda på vad det är som orsakar ångesten och paniken man känner, istället för att försöka bedöva dessa varningssignaler. Jag tycker man kan jämföra med magsmärtor. Ingen äter väl värktabletter i längden när det gör sjukt ont i magen, utan vi går då istället till läkaren och försöker reda ut orsaken till smärtan. Smärtan är en varningssignal att något är fel, och det är alltså ångesten också, hävdar jag.

Eftersom en av de andra medicinerna du äter är antidepressiv, hålls nog din grundångest relativt i schack med hjälp av den. Den ångest du känt när du låtit bli Iktorivil torde vara ren abstinens, om än förstadierna av den. Låter du bli tabletterna under längre tid, kommer du må klart sämre, tyvärr. Att sluta med benso är som sagt djävulskt!

Om du tycker att du fungerar bra på dina mediciner, behöver du för all del inte sluta ta dem. Men den där typen av medicin löser inga problem, de bara håller dem någotsånär på avstånd. Jag åt antidepressiva och lugnande under många år, och tröttnade tillslut på det. Jag bestämde mig för att möta mina demoner istället, och det har jag aldrig ångrat. Men var och en gör sina egna val, och vet vad som är bäst för honom eller henne.

Var rädd om dig!
Vänliga hälsningar,

Stratocaster