Hon lämnade mig och jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Terapisnack » Fråga våra Experter och Rådgivare - de svarar så fort de kan, de arbetar idellt. » Familjeterapi - parterapi - relationsproblem - kärleksbekymmer

Hon lämnade mig och jag vet inte vad jag ska ta mig till.

ekke

Junior-medlem
Joined: Jan 2010
Posts: 6

Den 13 december 2009 träffade jag världens bästa tjej! men hon dumpade mig för 4 dagar sedan, hon sa att det berodde på att mitt liv inte var som det skulle vara, vi älskar varandra, eller ja jag trodde då det, nu svara hon inte på någonting jag säger eller försöker göra, å ändå så vill hon att det ska bli hon och jag igen. Jag mår så fruktansvärt dåligt har inte ätit på 3 dagar och sovit 4 timmar av 48. Hon har varit ute och supit och haft roligt och vägrar prata med mig om det här. jag vet inte vad jag ska ta mig till.

För 10 månader sedan så gick jag ur ett 3år långt förhållande där jag även var förlovad och under dom här 10 månaderna innan jag träffade hon som jag är så ledsen över nu så brydde jag mig inte om att gå in i något förhållande eller att ens försöka träffa någon annan, av den anledningen att jag inte ville bli sårad igen. Hon här nu som jag är ledsen över som jag älskar så grymt mycket lovade mig att det alltid skulle vara vi och hon gjorde klart för mig då jag frågade henne då det bar av att hon inte hade några planer alls att lämna mig och såra mig på något sett.

Jag prövar detta forum som en sista väg...för jag har ingen att prata med! snälla hjälp mig!

Skrivet för 7 månader sedan #
knet99

Raiting 8,5
Joined: Mar 2009
Posts: 2 149

Det är en fruktansvärd maktlöshet att bli dumpad på det sätt du blivit, att inte kunna fortsätta dialogen, kunna lösa problemen tillsammans. Också grymt att se på hur hon "gått vidare", har kul med kompisar.

Men försök försök att inte övertolka det du ser. Att hon kapar så tvärt är troligen för att det var ett svårt beslut för henne, och hon vill undvika att "trilla tillbaka". Vilket hon vet hon lätt skulle kunna göra, för älskar dig så.

Att hon går ut och har "roligt" kan vara hennes sätt att hantera samma svåra situation som du är i, men hon gör det på ett annat sätt. Precis som vid sorgearbete av andra anledningar är det viktigt att inte stå till "doms" över andras sätt att hantera något svårt.

Tror också du gör dig själv illa om du nu ser det som "svek", att hon ljög. Då när hon sa de fina sakerna så kände hon alldeles säkert just så, en fantastisk känsla. Men saker förändras, och vi ljuger för oss själva ibland, styrs av behov vi har för stunden.

Vet inte hur du ska nå henne och vad hon menade med att ditt liv inte är som det ska vara. Du kan ju försöka kommunicera på andra sätt, typ skiva ett brev och förklara hur du känner. Om ni haft jobbigt en tid och varit om samma sak ni bråkat om mest hela tiden, så kan vara så att det krävs något stort för att hon ska våga tro på en förändring. Beroende på vad det gäller, våga göra det där du inte vågat, eller om psykiskt problem, börja gå i terapi för att lösa det. Observera att hon inte kan vara din "belöning" för din förändring och det jobb du lägger ned, du blir tvungen att göra allt det svåra för din egen skull, och hoppas att det räcker.

Finns inget så grymt som när den man älskar säger "jag vill inte längre", hoppas hoppas att ni kan lösa detta.

Skrivet för 7 månader sedan #
ekke

Junior-medlem
Joined: Jan 2010
Posts: 6

JA som sagt så är jag ju helt maktlös och jag förstår ingenting längre, men fick prata med henne idag och det visar sig att det är ett stort besvär i hennes familj nu, å då känns det så klart inge bra för mig heller nu då hon dumpade mig, och jag känner ju nu att jag vill vara där för henne ännu mera nu.

allting känns så hopplöst, jag vét ju inte vad hon menar med mitt liv, det ända jag kan komma på är ju att jag inte ha något jobb så som många andra i sverige i dag och lika så hon.

jag vill bara ha tillbaka henne i mitt liv och att allt ska vara som förut, som sagt jag vet inte vad jag ska ta mig till och jag vill ju hjälpa henne så gott det går nu också.

Skrivet för 7 månader sedan #
ekke

Junior-medlem
Joined: Jan 2010
Posts: 6

skönt att någon hörde av sig, du är den första jag har/kan prata med. tack så hemskt mycket.

Skrivet för 7 månader sedan #
ekke

Junior-medlem
Joined: Jan 2010
Posts: 6

Allting har bara blivit värre. allt går som i vågor, jag ha sovit 10 timmar på 4 dagar har inte ätit 3 av dom...hon orkar aldrig prata. jag mår bara rent av som skit.

Skrivet för 6 månader sedan #
knet99

Raiting 8,5
Joined: Mar 2009
Posts: 2 149

Bara 10 dagar sedan det hände, gissar du fortfarande är i chock, och utan svar på varför går tankarna runt och runt, kan få vem som helst helt ur balans.

Hoppas hon går med på att prata snart, men hur grymt det än låter så kom ihåg att hon liksom du hade rätten i relationen att säga "jag vill inte längre" utan att egentligen motivera varför. Ibland känns bara saker, vi har inte ord.

Nu sa hon ju olyckligtvis det kryptiska att "ditt liv inte var som det skulle vara" vilket skulle få mig att grubbla ihjäl mig också, hade varit skonsammare att bara säga "känns inte bra, vill inte längre"......

Om du tror du klarar att få veta vad hon menar, och kan acceptera att gå vidare, kanske du skulle skriva ett brev och just be om det? Skriva att du lovar att lämna henne i fred om hon förklarar, så du kan lära, så du kan undvika samma problem senare i livet? Men kanske du inte är beredd att ge upp än, vill ni ska träffas och prata ut, försöka reparera? Kan i så fall vara det som gör att hon inte vill träffas, att hon inte är beredd ge det en chans?

Så ledsen att du ska behöva genomgå denna smärtan......

Skrivet för 6 månader sedan #
Anonym

Oregistrerad

Posts: 451

JO jag undrar också vad hon menade med "ditt liv inte var som det skulle vara", antingen tyckte hon att det fattades materiella saker eller rent beteendemässiga saker hos dig men därom kan vi bara spekulera. Dock trist om hon syftade på materiell välfärd vilkeet man innerligt hoppas att hon inte gjorde.:)

Skrivet för 6 månader sedan #
ekke

Junior-medlem
Joined: Jan 2010
Posts: 6

Ja nu har det gått snart 3 veckor sedan skiten hände, jag ha tagit tag i mitt liv och sökt ett jobb och skall flytta, hon har varit och hälsat på några kvällar, vi har myst, pussats och kramats och nu är allt åt helvete igen. Hon vägrar att prata och hon är bara arg och sur mot mig, jag vet inte vad jag gjort för fel eller vad som har hänt, hon är bara ute och super på helgerna och då hon blir full verkar det som att jag är den person i världen hon hatar mest.

Jag börjart bli skit less på detta, tappar all fokus på någonting, det enda jag tänker på är henne och hon total ignorerar mig. Hon orkar som sagt aldrig prata, jag har skrivit ett brev till henne som hon har läst men ingen reaktion därifrån heller. hon bryr sig enbart inte.

Fattar ingenting längre, försökt vara ute och ha roligt jag med och det hade jag verkligen, hon fick ju så klart reda på att jag varit ute och haft kul och jag blev boven i dramat, då hon själv har varit ute och haft roligt i 4 hela veckor utan att jag sagt ett ord om det. Ena stunden älskar hon mig andra så hatar hon mig, hon prioriterar mig absolut sist i hennes liv överhuvudtaget, hon blir arg om jag hör av mig, jag får skulden för allting och hon skiter i allt jag säger eller gör för henne.

Orkar fan inte med det här längre.

Skrivet för 6 månader sedan #
Carus

Seniormedlem
Joined: Jul 2008
Posts: 60

Hon vill äta kakan och ha den kvar? Jag ser inget annat än en förälskelse som verkar har klingat ut för henne och att hon inte är intresserad längre men hon vågar inte säga som det är. Hennes aggressioner mot dig kan bero på att det enda du tänker på är henne och det klarar hon inte av att hantera. På din beskrivning låter det som att hon inte är speciellt mogen - hur gammal är hon? Varför älskar du henne? Och varför är hon ute och super hellre än att vara tillsammans med dig? Säger inte det en hel del? Förälskelsen är något annat än kärleken och när man är förälskad blir man nästan som ett litet barn igen med enorma behov av närhet, bekräftelse och en ständig separationsångest. När man blir dumpad när man är förälskad så kastas man ut i mörkret utan bottenkänning - precis som ett litet barn som blir övergivet.

Förälskelsen är ett tillfälligt förvirringstillstånd och under dess inflytande är man inte sig själv. Det är en naturlig process mot en mognare och djupare relation men tyvärr misstolkar vi ofta detta. När förälskelsen svalnar tror vi ofta att allt är slut och att vi inte har nånting gemensamt med den som vi brann för. Sexlusten kanske blir lite svagare och det tolkas också som att "kärleken" är slut men det är fel. Vi önskar att kunna vara i det där rosa skimret för evigt men det är en illusion.

Kan det vara så att hon inte är förälskad längre och kan det vara så att hon är förälskad i själva förälskelsen, i den sköna känslan och inte i dig? Hon är i så fall knappast medveten om det själv utan tror själv på det hon säger att det ska vara ni för evigt - det är ju skönt att kunna känna så. Det blir som en drog som man blir beroende av. Det finns så många fjärilar som flyger från blomma till blomma.....

Skrivet för 6 månader sedan #
ekke

Junior-medlem
Joined: Jan 2010
Posts: 6

Inlägget ovanför kan jag bara säga. AJ till...men det är skitsamma nu, hon har gått tillbaka till sitt ex, och jag mår sämre än någonsin, ni ska bara veta vad exet gjort mot henne, men att hon väljer att gå tillbaka dit, det förstår jag inte.

Skrivet för 6 månader sedan #