Ok, jag ska börja från början, och försöka förklara allt på rätt sätt.
Jag är en kille på28 år, jag träffade min sambo när jag var 21 år. I början av vårt förhållande var hon den mest underbara man kan tänka sig, vi hade det hur bra som helst, efter ett halv år tillsammans så började hon öppna sig om sitt tidigare liv, det visade sig att hon hade haft en fruktansvärd uppväxt.
Efter ett år tillsamans så sa hon att hon inte ville ha sex längre pga vad hon varit med om, givetvis så gick jag med på det, kan bara föreställa mig vad hon gick igenom, och vilka bilder hon får upp i huvudet. Hennes beteende blev mer och mer konstigt, hon blev ena stunden vansinnig för att sen bli jätte ynklig och allt var hennes fel och bl.a. Bl.a. Bl.a., hon har diagnosen borderline, det är en av alla hennes diagnoser. Och så har det hållet på i 7 år, hon är fruktansvär mannupullativ, jätte egoistisk. Utåt sätt är hon den glada omtänksamma tjejen som finns, väldigt omtyck av allt och alla. Men här hemma är allt annorlunda,
För ca ett år sen blev hon inlagt på phyk, och efter det hände något jag inte riktigt kan förklara, hon blev frånvarande mot mig, ville inta vara hos mig alls, var bara med andra, hon sa att jag var allt för henne och att det alltid ska vara vi, men ville inte vara i närheten av mig, sen gjorde hon slut, för att sedan ta tillbaka mig, och grejen är att efter så här många år så har jag ingen självkänsla kvar, inget självförtroende, och jag vill inget annat än vara med henne, ( jag det låter konstigt men det är så jag känner,) jag älskar henne så mycket. Jag har gått i hjälp grupper för anhöriga, pluggat in alla hennes diagnoser, allt för att försöka förstå henne, som hon säger, jag måste försöka förstå henne, det är inte lätt för henne. När jag blir arg och ledsen på henne så rasar hela hennes värld samman och hon vill inte leva längre, för att en timme senare så förstör jag hennes liv och drar ner hennes självkänsla, jag överdriver inte nu men jag har gjort allt för att få det bättre och jag menar verkligen allt. Och när jag har tänk att lämna henne så blir allt huxflux bra i någon vecka, allt blir fantastiskt, (då har jag inte ens sakt att jag ska lämna henne). Jag känner mig utnyttjad och väldigt förvirrad, och jag fattar inte vad som händer med mig, varför kan jag inte lämna, vad är det som händer.. Jag har tappat all glädje och min energi går åt att hjälpa och tänka på henne, jag behöver råd och hjälp med vad jag ska göra,, därför skriver jag det här i hopp om några bra råd..
