Välkommen till Terapisnack - Nordens största psykologiforum!

Jag har pmdd och har fått medicin mot detta i form av citalopram. Detta hjälper väldigt mycket mot mina depressiva symtom, vilket är otroligt skönt, men jag har fortfarande problem med hungern som blir fruktansvärt överdriven 7-10 dagar (de dagar jag har pmdd) innan mensen). Jag har haft ätstörningar, mer eller mindre, sen jag hamnade i puberteten. Nu är jag 23. Efter mensen ser mina matvanor rätt normala ut, jag tänker inte mycket på mat och ser inte mat som ett särskilt stort behov. Men innan mensen, särskilt de tre dagarna innan jag ska få mens, blir jag bulimisk. Hur mycket jag än äter blir jag aldrig mätt. Beteendet försvinner helt naturligt efter ca den tredje dagen i mens.


Ibland (läs: väldigt sällan) lyckas jag gå förbi alla pmdd dagar utan att få ätstörningar, men nästan alltid har jag varken ork/lust/styrka/vilja att stå emot hungern.


Ett annat problem jag har innan mens är att, även om jag inte känner lik starka depressionskänslor nu när jag har fått medicin, är jag har svårt för att få saker uträttade. Jag varken vill eller har lust att göra någonting när jag kommer hem från skola/jobb. Läste ett urklipp ur mensmonstret som är publicerat här och där stor att det fanns ett adrenalin i kroppen som justerar denna funktionen.


Mina frågor är nu: Hur kan man behandla bulimin som uppkommer innan mens? Finns det medicin som styr det adrenalin, som styr min förmåga att få saker uträttade och som verkar sjunka för mig, dagarna innan mens? Är väldigt tacksam för svar.

Hej Minni,

Förstår att detta är väldigt frustrerande för dig, särskilt som du i övrigt är fri från ätstörningen.

Det är faktiskt så att kroppen förbrukar mellan 300-500 kalorier mer dagarna just innan mens, det gör att man blir mycket mer hungrig just de här dagarna.

Har du provat att helt enkelt ge in för din hunger? Jag menar inte genom att överäta, men genom att bygga på din normala kost. Kanske att acceptera att ett par dagar i månaden så behöver du äta mer än vad andra gör. För jag tänker att kroppen är ändå väldigt smart när det kommer till att berätta vad den behöver.

Den biten med adrenalin och hur den påverkar pmdd känner jag mig mer osäker på och har inga riktigt vettiga tankar om. Har du möjlighet att ta upp den frågan med en läkare lr liknande?

Vänligen
Johanna