Välkommen till Terapisnack - Nordens största psykologiforum!

Sammanfattning längst ner!

Allt började på högstadiet när jag började 8an och jag hamnade i en ny klass (varje år fick vi börja i en ny klass med folk typ..). Jag hamnade i en klass och började umgås med en som hette Erik (kände han innan), Pontus och Oskar. Pontus och Oskar hade känt varandra sen de va små. De var väl bästa kompisar så att säga. Vi fyra höll ihop hela tiden i princip. Oftast var de Jag och Oskar som jobbade ihop och Pontus och Erik som jobbade ihop på lektionerna. Jag och Oskar började bli bätter och bättre kompisar och samtidigt blev jag bra kompis med Pontus. Man hade alltid kul med dem två och jag mådde för de mesta bra. En grej som jag mådde dåligt av var att de tre brukade ’reta mig och hålla på med mig’. Under den här tiden hade jag afroliknande frisyr och de brukade skämta mycket om de. De försökte ofta göra mig arg och sur, de kunde reta mig, peta på mig tills jag blev riktigt arg och samtidigt så spelade de in de på mobilen. Jag blev ofta jävligt ledsen av vad de gjorde men man tänkte inte på de nästa dag då man träffade dem igen och började ha kul. En sak som gjorde mig riktigt förbannad var att Oskar gärna deltog och försökte reta upp mig men sen på fritiden skämtade han aldrig om mig eller skojade om mig. De var alltid när han var med Erik och Pontus som han blev ’skämtare och skojare’. Pontus brukade skämta om mig och jag skämtade om honom på fritiden så de kändes fine mellan oss. Men Oskar blev jag ofta förbannad på för att han fall för gupptryck nästan och höll på och reta mig.

Iallafall så höll vi fyra ihop hela 8an och jag och Oskar blev bra kompisar. Till 9an hamnade vi två i samma klass och blev ännu bättre kompisar. Umgicks i princip hela tiden. När vi skulle välja gymnasium valde han samma linje som jag, Natur Matte Data. Så de var riktigt härligt och veta att vi skulle gå i samma klass ytterligare 3 år!

Under högstadiet umgicks jag såklart med fler än de 3 personerna. En av dem jag brukade umgås med var en som hette Matte. Båda gillar vi musik och brukade snacka om musik och särskilt Iron Maiden som vi båda gillar. En annan kille i klassen som hette Rashid umgicks jag med ibland med. Gick i samma klass i 7an och båda spelade vi fotboll så jag kände han väl rätt så bra. Vad jag vet umgicks Oskar aldrig med Matte eller med Rashid under högstadiet. Tror inte ens han snackade med dem.

Det visade sig att både Matte och Rashid hade sökt till samma linje som mig och Oskar och det var ju riktigt kul! Så började då gymnasiet och vi hamnade i samma klass. Vi fyra började direkt umgås och vi blev nästan bästa polare (fastän jag och Oskar stod närmast varandra). Vi umgicks för oss själva, snackade knappt med någon annan i klassen men vi brydde oss inte. Vi hade ju varandra och vi hade kul. Efter jul så började en kille som hette Adam umgås med oss. Jag försökte vara schysst och var den första av oss 4 att riktigt få med Adam in i vår ’grupp’. Frågade alltid Adam om han skulle med och blablabla och så. Ingen annan frågade han direkt. Så nu var vi 5 st. Under hela hösterminen så umgicks inte vi 4 så mycket på fritiden. Hände att vi gick på bio nån gång men oftast spelade vi mest CS och Dota på datorn med varandra. Satt på ventrilo och snackade med varandra. Så på vårterminen började vi umgås mer på fritiden. Under denhär tiden hade jag riktigt svåra problem med att sova. Jag kunde knappt sova om dagarna och de ledde till att när helgen kom orkade jag inte hänga med ut och umgås utan var hemma och sov. De klagade men jag var verkligen helt död och orkade inte. Jag dissade dem kanske 3-4 helger pga av det men de hyrde oftast bara en film och glodde på så jag missade inte så mycket.

Några veckor efter sportlovet skulle vi ha prov i persondatorer (en måndag). Men jag blev sjuk och missade de provet. Dagen efter bestämde vi att jag skulle ha provet på måndag, om 6 dagar då. Under tiden hade vi ett svensk arbete som skulle vara inlämnat på fredag så jag bestämde mig för att plugga svenska till fredagen och sen persondatorer i helgen. Under dagarna då gick de snack om att vi 5 (Oskar, Rashid, Matte och Adam) skulle hyra film och glo på på lördagskvällen. Men jag sa fort att jag inte kunde pga att jag behövde plugga till provet. På torsdagen sa Oskar att han inte heller kunde vara med och då sa jag helt nej, att jag inte ville hänga med. De sa då att de var ok m.m. På lördagskvällen då skriver då Rashid till mig på msn och frågar om jag ska med ut. Jag säger då nej, jag vill fokusera på att plugga och då börjar han skriva massa fula ord. Skriver att jag är en svikare, att jag aldrig vill hänga med ut m.m. Sen loggar han/blockar mig. Jag bryr mig inte så mycket direkt och tänker inte på de. På måndagmorgonen då så väntar inte Matte och Oskar på mig vid tåget. De åker utan mig och de gör mig förbannad då vi alltid väntar på varandra och jag har stått och väntat på dem flera gånger.

 När jag sen kommer till skolan möter jag Rashid på väg till klassrummet och han hälsar inte utan ja, ser mig inte ens. Jag blir ännu mer irriterad (varför betedde de sig så konstigt tänkte jag). När jag går in i klassrummet sen sitter de vid ett bord för 4 personer så jag gick och satte mig vid ett annat bord. Under dagen snackade de inget med mig och jag fick sluta tidigare än de andra i klassen för att jag var klar med ett arbete. Så fortsätter de då hela veckan. De typ ignorerar mig och jag sätter mig och snackar med andra i klassen. Jag kände att jag har inte gjort något fel utan de är de som är cp. Veckan gick och jag brydde mig inte så mycket om de. Men så började jag må dåligt. Jag hade alltså blivit ovän med mina bästa kompisar. Jag hade blivit ovän med Oskar. Vi två som aldrig hade varit osams. Började må riktigt dålig och började skolka från skolan. En kille i klassen taggade alla i klassen på en bild på flera djur på facebook. Han taggade mig, oskar, matte, rashid och adam som 5st djur som stod bredvid varandra ensamma. Matte skrev då att han älskade Oskar, Rashid och Adam men fattade inte vad jag gjorde där. De gjorde mig ännu mer förbannad och gjorde mig ännu mer ledsen.

Jag började må dåligt av att se eller träffa nån av dem. Jag tog bort dem från msn, blocka dem på facebook för att jag inte vill se eller höra från nån av dem. Jag slutade som sagt gå till skolan för att jag mådde illa av att träffa dem. Vi 4 umgicks med samma kompisar. De brukade vara vi 4 och 6-7 som brukade hitta på saker, oftast spela fotboll. En av de 6-7 personerna var Pontus. En helg så frågade en av dem (jocke) om jag ville vara med på fotboll. Jag sa att jag ville vara med men då ville jag inte att Oskar, matte, Rashid eller Adam skulle vara med då jag mådde dåligt om jag såg dem. Han sa visst, de behöver inte vara med. Så jag drar upp till fotbollsplanen och vi börjar lira. Efter ca en kvart dyker då Oskar, Matte, Rashid och Adam upp. De tackar Jocke för att han ringde och frågade om de ville vara med. Jag blir helt förbannad och ledsen över att Jocke ljög för mig men orkar inte ta ett snack med han medans vi spelade fotboll. Medans vi spelade fotboll hånade Oskar, matte, rashid och adam mig. Typ skrattade åt mig, kalla mig saker. Jag har problem med mina benhinnor sen flera år tillbaka och kan därför inte springa. De hånar mig för de och så. De stod inte direkt och hånade mig hela tiden men de fick in ett hån mot mig då och då. När jag cyklade hem från fotbollen grät jag för första gången på 2-3 år. När man kommer hem tar jag ett snack med Jocke och han säger att jag aldrig sagt att de 4 inte fick vara med. Han börjar säga att jag är en idiot och lögnare och så blir vi osams.

Jag mår nu ännu sämre och ber då Pontus att snacka med Oskar. Pontus säger då att han ska ta ett riktigt snack med Oskar och jag tackar honom för de. Två veckor senare frågar jag Pontus ifall han snackat med Oskar men då säger han att han inte vet vad han ska säga.. Jaha, de var ju super schysst gjort. Så då blev jag jävligt lack på Pontus. Knappt snackat med han sen dess, hänt att vi hälsat på varandra om vi träffas men inte mer. Jag mår just nu skitskitskitdåligt. Knappt några vänner kvar, alla sviker mig. Får gå sista veckorna i skolan för att inte få ig i flera ämnen. När sommarlovet börjar mår jag piss. Under hela sommarlovet satt jag själv inne på mitt rum. Gjorde ingenting. Var skitledsen, jävligt deprimerad och förbannad. Så sista veckan på sommarlovet innan skolan började bestämmer jag mig för att ta ett snack med Oskar och dem. Jag går hem till Oskar och snackar med honom och när ja går därifrån är de lungt mellan oss. Sen går jag till Matte och de blir lungt mellan oss med. Rashid och Adam snackar jag inte med då de inte bor nära mig och jag tänker att jag kan snacka med dem första dagen i skolan. Så börjar då skolan och jag känner ju direkt att Oskar och Matte inte känner för att snacka med mig. Säger knappt nåting till mig på vägen till skolan. I skolan sätter jag mig ner med några i klassen och börjar snacka med dem. Så slutar jag umgås och tänka på oskar och dem. Snackar inte mer med dem. Så går veckorna och jag snackar inte med dem. Men samtidigt mår jag dåligt. Jag vill ju bli vän med dem men jag snackade bara med oskar och matte så jag bestämmer mig att snacka med dem igen men då alla 4a samtidigt. Men de händer aldrig. Under hela hösterminen tänker jag att jag ska ta ett snack med dem men de blir aldrig av.

Så får man höra under rasterna om man hamnar nära dem hur kul de hade i helgen. Att de festade med de 6-7 personerna jag brukade umgås med. Att de spelade fotboll m.m. Gör att jag mår ännu sämre och känner att jag vill bli kompis med dem igen men de händer inget. Samtidigt börjar jag umgås med två andra i klassen som heter Micke och Jakob. Umgås med dem varje dag men de bor jävligt långt ifrån mig så vi träffas aldrig på helgerna.

På nyår umgås jag med kusinen. Mår jävligt dåligt med tanke på alla polare som är ute och umgås medans jag sitter hemma och umgås med min kusin..

Jag känner mig i nu läget osäker på vad jag ska göra. Jag mår fortfarande dåligt, suttit hemma själv varje helg typ. Jag är blyg och har jävligt svårt att snacka med okända människor. Känns som att om jag blir vän med dem igen, om jag tar ett riktigt snack med dem alla fyra kan mitt liv bli mycket roligare igen. Men om jag inte blir vän med dem blir mitt liv bara ännu mer sämre. Så jag behöver tips på vad jag ska göra. Tycker ni jag ska ta ett snack med dem? Vad ska jag göra?

 

Sammanfattning: Jag blir osams med 4 bra polare. Jag mår jävligt dåligt. Blir deprimerad, ovän med andra vänner och har tillslut knappt ingen att umgås med. Nu vet inte om jag ska bli vän med dem igen eller inte. Så jag behöver tips på vad jag ska göra. Tycker ni jag ska ta ett snack med dem? Vad ska jag göra?

Blev betydligt mycket längre text än vad jag trodde. Hoppas ni orkar läsa de och de är säkert stavfel där ute men hoppas ni klarar av att läsa endå J Hoppas ni förstår mitt problem!

Vet inte om jag postade detta i rätt forumdel annars kanske en moderator kan flytta den?

Du har ju redan försökt att prata med dom och dom ignorerar dej.
Försök istället o fokusera på en av dessa fyra. Den som känns mest mottaglig. Eller så skippar du allt o skaffar nya vänner. Ja menar hur kul är det o veta att dom har kul på din bekostnad för du har problem med dina benhinnor. Det är inga riktiga kompisar. En riktig kompis bryr sig inte om sånt man tittar till insidan så det är bara omoget beteende. Vänner kan manfå väldigt lätt nuförtiden det är bara att gå via nätet olika communitys. O dom här nya polarna ta dom istället eller bor dom väldigt längt bort. Själv har jag min bästa kompis åtta mil från mig o vi träffas kanske en gång var sjätte månad. o kan inte du komma till dom bjud hem dom till dej
Fråga dej om dom verkligen betyder så mycket när de behandlar dej som dom gör.

Funderar nu iallafall på att dra och snacka med Oscar under sportlovet. Tror han kommer säga ja (bli polare igen). Sen så om han nu säger ja så ber jag han hjälpa mig ordna de med de andra. Låter de bra?

What said: Här läst ditt långa inlägg nu. Låter som att det som hänt var ganska onödigt. Typ att de kände sig besvikna för att de inte trodde att du ville vara med dem men att du visst ville det. Önskar att ni hade kunnat reda ut det på en gång, men det är ju såklart för sent nu. Men jag måste fråga om du egentligen vill hänga mer med dem? Nu verkar du ju ha hittat andra kompisar och de gamla vännerna verkar ha varit väldigt taskiga av och till både när ni var vänner och när ni var osams. Kanske kan det vara skönare om det fortsätter som nu, dvs att ni är trevliga mot varandra men att du har andra kompisar också som är bättre på att respektera dig och vara schyssta? Samtidigt förstår jag att det kan vara skönt att ta ett snack och reda ut något gammalt eller bestämma att ni glömmer det som har varit? Får jag fråga vad ni sa när ni snackade i somras? Förklarade de vad som hände (enligt dem)? Vet inte om man kan bestämma att "nu är vi polare igen"? Tänker mig mer att man tar det lite eftersom och snackar lite mer och mer i skolan och till sist känns det naturligt att hänga även på fritiden igen. Men du säger i och för sig att det känns bättre mellan er i skolan nu så det kanske är dags att "prata ut" och se om ni kan köra på som polare igen? Kan du inte "kolla läget" lite mer med dem i skolan så slipper du känna att du riskerar att få ett nej av dem igen? Hur mycket försöker du snacka i skolan nu? Kan du testa lite lagom att visa att du kan tänka dig att testa igen? Vad tror du? Hoppas det löser sig!

Kan beskriva vad som hände i somras:

Sista veckan på lovet bestämde jag mig för att snacka med dem. Men då Rashid och Adam inte bor nära mig (bor en tågstation bort) så tänkte jag snacka med Oscar och Matte först och sen ta Rashid och Adam i skolan. Så går jag då hem till Oscar. Han säger direkt att de va tråkigt vad som hände och frågade om vi skulle hitta på något. Men jag skulle bara snacka med matte och sen åka iväg till en naprapat för att fixa benhinnorna så jag fick säga nej men att vi kunde göra något senare. Men han verkade glad över att jag kom dit och de var skönt att snacka med han.

Så går jag då därifrån och hem till Matte. Matte verkar lite chockad över att jag kom och ringde på och han sa inte så mycket utan de var jag som snackade om att 'de var tråkigt de som hände' 'bli polare igen' m.m. Så vi skakade hand och sa att de var chill. När jag kom hem addade jag båda på msn igen och de accepterade de.

Sen addar jag dem på facebook men märker att de inte accepterar de eller så var de inte inloggade på väldigt länge. Två dagar innan skolan började surfade jag in på deras profil på fb och såg att min friend request var borta. De hade alltså båda tackat nej. Samtidigt så svarade inte Matte på msn (han kan lika gärna varit afk eller så, vet inte om han ignorerade mig eller inte var där). Sen när skolan börjar gör jag sällskap med Oscar till tåget och möter upp Matte. Märker ju direkt att de känns fel, att de blir konstig stämning. Sen så när vi går till skolan dyker Rashid upp. Men jag tänker att jag pallar inte snacka med han nu utan gör de istället i skolan. När vi kommer till skolan ska vi gå till matsalen och träffa klassen och allt. Jag går dit bort men Rashid, Matte och Oscar försvinner eller nåt (ingen aning om var de tog vägen). Väl i matsalen är de ledigt bredvid micke och jakob så då sätter jag mig där. Vi börjar snacka och ja, de var de.

Tänker göra lite som du sa. Att jag snackar med dem men att man tar de lungt. Kanske börjar hälsa i skolan på dem, sen börjar man snacka lite med dem, sen lite mera och så. Därför jag också tänkte att jag kan snacka med Oscar nu under sportlovet och se var han står. Ta ett till snack med han liksom och kanske be han hjälpa mig fixa de med de andra 3 med.

Funderar på att ta ett snack med dem nu innan sportlovet för att då kan vi under sportlovet umgås mer och bli bättre och bättre kompisar. Tänkte då sätta mig vid samma bord som dem i matsalen och säga att jag mår dåligt av att vara osams och att vi kanske kunde bli polare igen. Grejen är ju att om de säger nej kommer jag vara helt förkrossad verkligen. Vet inte om jag kommer orka gå till skolan mer då under veckan, kommer må jävligt dåligt och så kommer jag skämmas som fan varje gång jag träffar på dem i skolan. Har ni några tips på hur jag ska ta mod till mig och snacka med dem? Känns som att varje gång de finns läge att snacka med dem skjuter jag bara upp de ;s

Det var en bra idé men nu är de så att jag har inte snackat med dem sen jag snackade med dem i somras. Hänt att man kanske sagt 'ursäkta' och 'oj' kanske eller något liknande ord till dem men jag har aldrig, aldrig snackat med dem verkligen, knappt sagt ett ord till dem. Så att bara gå fram och börja snacka lite eller så känns ja, bara jobbigt. De känns bara som att ta ett ordentligt snack med dem är rätta vägen att gå, frågan är ju bara om jag har mod att göra det. Jag tror inte de skulle bli några problem direkt att sätta mig vid deras bord och snacka. Frågan är som sagt bara om jag har modet som krävs och hur efterspelet blir.

Låt oss bara säga att jag går fram till dem, snackar med dem och de säger 'de är ok, de är fine'. Hur ska jag betee mig efter de? Ska man börja umgås med dem på direkten ganska mycket och snacka (finns en hel del att snacka om, b l a  massa prov, betyg, lärare) eller ska man bara säga typ 'okej fan vad nice! Men jag ska dra och köra biljard nu vi ses på lektionen!' och sen drar man och spelar biljard och sen ja, tar man de lite lugnare liksom.

Om jag får gissa själv skulle nog Oscar och Rashid vilja bli vän med mig igen. Adam tror jag också men är endå osäker på han och matte vet jag inte vad jag ska tro om. Han är den 'tuffa, roliga' killen som är jävligt skön men har även varit den som betett sig sämst mot mig. Sen är de så svårt att när de nu är i grupp så är de ju enklare att säga taskiga saker. De kan ju säga att de tycker jag är en storjävlafitta m.m och sen skratta liksom. Men snackar man med dem en och en så säger de ju oftast vad de tycker. Men jag har ju redan snackat med dem (två iallafall) en och en och de gick ju inte så bra. Ett drömscenario skulle vara om jag snackade med Oscar under lovet och sen drog båda vi två till matte och snackade med honom och kanske hitta på något. Sen kommer Rashid och Adam så snackar man med dem liksom.

Förstår nu hur exakt vad du menar och de stämmer in att de fyra har en känsla av att de är bättre och coolare än alla andra i klassen. Var ju själv med dem förut så jag vet hur de är liksom. Får tänka extra på denna sak men vore bara så grymt skönt bara att kunna ta ett snack med dem så man kan umgås mera under lovet och bli bättre polare. När jag och Oscar träffades första gången så snackade vi knappt med varandra men ju mer vi umgicks desto mer snacakde vi.

När jag var vän med dem fyra så hade jag kanske 10 vänner som jag umgicks mycket med och som jag älskade att vara med. Alla dem har jag nu förlorat pga att jag blev osams med de fyra. Jag är själv blyg, har jävligt svårt att gå fram till någon jag inte känner och bara prata med han. Så de är inte enkelt att fixa nya kompisar. Sen så skulle de bara kännas så bra att få vara kompis med dem fyra igen och slippa ha en massa ovänner. Att liksom känna att man har polare, man mår bra är ju en känsla som är ovärderlig. Men samtidigt vet man ju inte, vi kanske aldrig kommer bli bästa polare igen men vi kommer kanske iallafall vara vänner och kunna umgås med varandra.

Vet inte vad jag ska göra om jag inte blir vän med dem. Att förlora 10 bra vänner som man kännt i minst 4år är tufft =/ vill bara ha dem tillbaka. Känns som att jag har att välja på att fortsätta vara deprimerad, må dåligt, se alla polarna festa, ha ul, umgås med varandra medans man sitter hemma eller själv vara där och ha kul.

 

Kan väl skriva lite hur jag tror jag kommer säga om jag snackar med dem vid bordet. J= Jag, d=dem

J - Eh kan man slå sig ner här heller?

D - öh visst..?

J - Vet att vi typ är osams nu och ja, har ju knappt pratat med varandra på ett år men jag mår jävligt dåligt av de.. och eh, ja, undrar bara om de kunde vara chill mellan oss?

D - öh haha visst

J - Så då är de lungt då mellan oss?

D - a såklart!

J - Härligt!

Sen så snackar man vidare, kanske nämner att jag har mått förjävligt av de så kanske de känner lite skamkänslor hehe.