Emil

Jag msåte säga att forumet var bländande i början. Alla tog varandra på allvar, täntke efter före innan de skrev.

Men det är många gånger som man inte får svar alls.

När man har så många frågor.

Vårat största problem idag är att vissa "utbildade" pedagoger beter sig ej vuxet.
Särskilt de som ska ta hand om barn med svårigheter. Hur kan man kalla människor att de inte har empati? Är inte det empati löst?

Jag har träffat för många dåliga pedagoger, och sk "visa människor".
Jag har även träffat bra sådana.

Jag har /förhoppningsvis (??) / inga problem själv, men det tynger en att vissa har så svårt att inte förolämpa sina klienter /om än omedvetet.

Jag har en kompis med autismliknande drag, hon får dras med oförstående lärare som blir sura för att hon har humörsvängningar, och uppmuntrar de som är duktiga, och ej de som inte är tillräcklligtt bra. Då kan man tänka sig, varför utbilda sig, om det bara ger mörker som samhället "motbevisar" med "Kurs på papper": Vad betyder ett papper? Ingenting. Enligt mig.

Jag har en annan vän som jag tror har "aspberger". han är deprimerad väldigt ofta. Det skulle jag nog också bli om jag får hröa att jag saknar empati...

Så, nu skrev jag av mig lite.

__________________
Jag läser gärna om andras problem, jag känner att jag har mycket att berätta. är ingen expert, men hey, man lär sig.

- Listen to your heart. Att försöka är bra. Ta det lugnt när du känner att det känns bra.

Änglaflickan Inez

det är okej att skriva av sig, vi människor behöver det

bara tänkte på en sak... på forumet är vi massa medlemar, som söker svaren. alla har inget svar att ge. men tillsammans kanske man kan komma fram till ngt??

förstår att du har många frågor, men sluta inte skriv,

kram

upponer

Emil

bara tänkte på en sak... på forumet är vi massa medlemar, som söker svaren. alla har inget svar att ge. men tillsammans kanske man kan komma fram till ngt??

- Ja, det är ju sant. Men där bröt vi isen en bit! Om än en liten bit.

Jag är inte inne så ofta, faktiskt mest när jag mår lite el mycket taskigt för det är då jag behöver och hittar känslan av "att inte vara ensammast i världen". Sätter ord på känslor här på ett sätt som jag ibland inte ens kan med kompisar till ex.

När jag läser på Forumet är jag mycket selektiv; skummar runt bland breven och läser bara ordentligt igenom dem som passar mig. Andra kan jag rent av må dåligt av att läsa, de är jag noga med att snabbt ignorera för att inte spä på min egen ångest.

Är även selektiv om/när jag kommenterar någons inlägg (som nu t. ex). Skriver bara om jag känner att jag har nå´t att bidra med, försöker att inte vara slentrianmässig och klyschig i svaren.

- Näej, där har du en intressant synpunkt. Man söker ju sig inte ofta hitomman mår riktigt bra. Utan själv är fullt uppmed sina problem, VIlket även kan hjälpa andra. Man fastnar liksom i "atmosfären" här, och glömmer bort tänk från innan man var här, omman vill göra det, precis som du säger" utan att tänka, kanman skriva klyschigt : Perspektiv är viktigt.

Jag tänker så här om empati: Hur kan vi bevisa det? Det är svårt.
Men jag tror nog att de flesta har empati, men precis som vi har den här ramsan: Ett barns om inte kan känna kärlek, visar inte kärlek.
Osv. Ett barn som inte uppfattar empati kanske inte vet så mycket om det.

Jag önskade jag visste mer om allt elände som händer människor.

Jag vet att jag låter tjatig när jag säger det här ; Men enpromenad, litemotion, det har hjälpt mig jätte mycket i mitt liv.

Så, nu jag berättat lite om mig.
Vidare : Jag är inte tillräckligt "verklighet och förhoppnings - konfrontabel", jag skriver gärna lite snällt, som att jag tror att alla människor har empati. Det är bara en teori byggd på förhoppning.

Men det är väl lite galet att skriva att människor saknar empati.

Låt gå för att vissa är väldigt envisa. Men inte alla.

Vissa beteenden och upplevelser harman för sig själv, som man inte har rett ut än. Man vet inte vad saker berör av, förren man plötsligt kommit det på spåret. Antalgigen fungerar psykologin på bästa sätt via att locka fram det i modeller som KBT och liknande.

Tack för er tid. Tack igen

__________________
Jag läser gärna om andras problem, jag känner att jag har mycket att berätta. är ingen expert, men hey, man lär sig.

- Listen to your heart. Att försöka är bra. Ta det lugnt när du känner att det känns bra.