Tomaten

Hej allihopa! Gud va skönt det är att läsa att så många andra känner som jag gör, jag trodde det var något fel på mig men nu visar det sig att det är riktigt många som känner sig exakt så som jag gör

Iallafall så är jag en tjej på 19 år som allvarligt börjar fundera på om jag har socialfobi. Läste en artikel nyss om det och märkte att VÄLDIGT många punkter stämmde in på mig.
Mitt jobbigaste problem är att vad jag än gör så blir jag illröd i ansiktet, kvittar vad d e, kanske aldrig med familjen å så men nästan alltid i skolan och inför människor jag känner väl, till exmepl min killes föräldrar å mina släktingar å så.
Värst e de så klart när ja ska redovisa eller prata inför klassen. jag blir helt illröd och de blir bara värre när ja känner att ja blir röd.
Alla skriver eller säger att man ska låta bli att tänka på det eller skita i att man blir det men de är faktiskt inte så lätt att göra de när de känns som att ansiktet ska brinna upp.
Är det ingen som har något bättre tips?? SNÄLLA!!!!

Å det senaste har de blivit ännu värre, har vart så här hela mitt liv men nu har det som sagt blivit ännu värre för nu skäms jag jättemycket för det eftersom jag tycker d känns så dumt att göra de när man är vuxen och inte "ska" göra så.

Många säger även att d tränas bort men de funkar inte heller! Redovisar ofta inför klassen och det blir bara värre... jag vet att ja inte ska tänka negativa tankar, för det enda som far genom mitt huvud när ja står där framme är att alla tittar på mig, alla ser å studerar mig, alla ser när ja gör fel, alla hör om ja säger fel, alla ser när ja blir röd.

Jag tänker själv när någon annan står där å pratar att de verkligen inte e någon fara å att ja fattar inte när andra rodnar när de gör d men så fort ja sjävl hamnar i deras sitts blir ja som en annan människa, ja blir som förbytt. det kvittar hur bra det känns innan redovisningen å hur bra ja tränat de går ändå skit. nu de senaste har de gått så dåligt och ja mått så illa att ja bara har gått hem å gråtit förtvivlat.

ja är inte dålig i skolan heller, ja är duktig men när ja står där framme så tror ja att alla tycker ja e dum å att dom inte fattar d ja förklarar. Fan va ja hatar detta! varför kan inte ja bara kunna stå å prata å skämta med människor som vanligt folk...

SNÄLLA hjälp mig, ja mår verkligen dåligt av detta för det trycker ner hela ens självförtroende och ibland lusten att leva; om man inte kan konversera med människor utan bara går runt å e röd i ansiktet så fort nån pratar med en så är det inte kul att vandra på jorden...

Är det någon som har något/några bra tips hur man kan tänka, göra eller så så blir ja den gladaste o tacksammaste på jorden!

Hej

Känner igen mig var också som ett stopp ljus så fort någon frågade något.
Jag har varot på en del kurser på comunicera i gbg det har hjälpt mig att
stå där framför inför andra nu rodnar jag inte längre.
Han som ledde kursen sa att man aldrig kan resonera sig ur att rodna
utan att man måste träna med andra jag tror det stämmer

Hälsningar
Fredde

Tomaten

Okej... tack! Jag läste om en sådan kurs men jag missade den precis men skulle vilja gå på en sådan =)

[Q]

Du borde helt klart kontakta någon terapeut eller liknande nära dig. Antingen genom telefon eller mail. Det finns hjälp, och ett av de första stegen är att agera. Du förtjänar att ge dig själv en chans. Om du hör av dig till en terapeut och denna inte verkar bra eller inte tar dig och dina problem seriöst: ge inte upp, utan hör av dig till andra!

Jag rekommenderar dig också att ta en titt på denna sida, samt att läsa i dess forum:

http://www.sps.nu/

Här finns information om social fobi, samt människor som lider av samma besvär som dig.

Lycka till.

Natalie

Jag känner igen mig otroligt mycket i det som många beskriver här inne. Jag har själv enorma problem med att jag rodnar, och allt eftersom jag tänkte på mitt problem, ju värre blev det, och senare gick det så långt att jag undviker alla dessa situationer då jag kan råka rodna.
Att helt plötsligt börja rodna så fort man känner sig osäker eller känner att alla stirrar och bedömmer en är verkligen hemskt för självförtroendet och det sociala umgänget. Men det jobbiga är att jag är en mycket social person, jag vill kunna träffa människor och prata om precis vad som helst, men med detta problemet verkar det näst intill omöjligt att någonsin kunna vara sig själv, eller att kunna leva ett normalt liv utan lögner och undanflykter.
Mitt problem har gått så långt att jag har fått självmordstankar, därför, för att bli av med det en gång för alla, så vill jag göra en operation (Thoracic Endoscopic Sympathicothomy heter den). Jag vet att det finns stora risker med att göra en sådan operation, och antagligen så kommer inte någon vilja göra den på mig då jag bara är 18 år, men ifall jag inte gör gör något åt detta så kommer jag aldrig att ha ett liv...
Jag vet att det även finns andra behandlingsmetoder, men rodnar så hemskt mycket att jag inte tror att någon terapi kommer att funka på mig. Jag vill heller inte ta någon medicin som dämpar min ångest då jag verkligen inte tror att det är lösningen på mina problem...

Ni därute som har eller har haft samma problem, snälla skriv om det till mig, behöver mycket tips och råd...!


Mycket Tacksam för svar!
Mvh//Natalie