![]() |
|
|
Välkommen till Terapisnack! Sveriges största community för dig som har frågor om psykologi, terapi, mental träning, psykiska störningar. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Webb-TV |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Social fobi Lider du av blyghet eller har svårt att tala inför grupp så är detta forumet för dig |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Jag har läst en del av inläggen här och är ny här i forumet. Men jag lider av samma saker. Kan i gruppsammanhang få enorm hjärtklappning om det t.ex är en presentationsrunda och man får sitta och vänta på sin tur. Det har kommit på senare år och det skapar osäkerhet istället för säkerhet som man tycker bör komma med åldern. Men oavsett situation så har jag tipset att dels lära sig andas på rätt sätt med bukandning och det andra är egentligen det enklaste nämligen ögonkontakt. Ska du prata inför en grupp människor så glöm inte ögonkontakten! Haka fast i någons blick och häng kvar där. Du kommer att se att det är andra som är osäkra och börjar fladdra med blicken! Ögonkontakten är tryggheten. Om du ser ut över en grupp människor utan att fästa blicken någonstans så kan det vara så att det skapar osäkerhet. Om du får en fråga i en grupp så se på den som ställer frågan. Det är ingen idé att försöka gömma sig. Det kan man inte i en grupp och det vill du egentligen inte heller,eller hur? Se på den som pratar med dig. Där finns tryggheten. Det kan ta lite tid men med ögonkontakt växer säkerheten. Jag pratar som om jag hade svaret klart men jag själv kämpar med dessa saker dagligen.
|
|
|
|
|
|
#2 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Mm, att presentera sig själv borde ju vara det enklaste, men så är det ju absolut inte.
Bra tips om ögonkontakt! Tack, det ska jag pröva nästa gång jag sitter där och svettas..väntar. Jag antar att det handlar lite om att agera _mot_ rädslan, att kroppsligen göra tvärtom och då lyckas kväva den/lura det undermedvetna att du är trygg. Samtidigt så kanske fokusen på andra, att studera dem och notera... hjälper till att ta bort fokusen från dig själv. Intressant... |
|
|
|
|
|
#3 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Ja, fast jag tror inte det handlar om att lura sig själv att man är trygg. Man blir trygg med ögonkontakt och man måste komma ihåg att andas. Jag lider ibland fruktansvärt. Men om man struntar i alla andra och fokuserar på den man talar till och ser den personen i ögonen så blir också talet tydligare. Många gånger mitt i nervositeten tycker jag att man inbillar sig att man måste svara på alla andras respons i rummet. Det måste man inte alls! Man ser på den man talar till och struntar fullständigt i vad de andra gör just då. Även om dom tittar på en. Jag försöker skapa mig en bild av lugn i rummet. Men som sagt det är en h-vetes kamp. Men lugnet och säkerheten finns där och det går att plocka fram den och försöka ha roligt. Att försöka trivas. Jag tror också att många yngre idag gömmer sina blickar i mobiltelefoner, datorer och tv-spel och därför lider mycket. De borde offra en timme och bara försöka se en annan människa i ögonen. Jag tänker börja göra det mer. Det kan också vara spännande att se vad som händer!
|
|
|
|
|
|
#4 (permalink) |
|
Det roliga med presentationsrundor är att de FLESTA är så fokucerade på vad DE själva ska säga att de inte bryr sig så mycket om de ANDRA. Eller ju är de så lättade över att ha sitt att de bara vill koppla av och/eller tänka på vad de själva sagt. Jag tycker presentationsrundor är förkastliga, är ändå ingen som kommer ihåg vad de andra säger.
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|