jag klarar inte av tre år till i skolan. vill dö så att jag slipper alltihop. - Sidan 2

Symphony · 2007-09-07, 08:25

Ah^^ jag ser att det har blivit mycket bättre^^ då skrev jag en onödig post. Men ha det iallfall.

ffff · 2007-09-12, 18:43

Jag känner inte till anledningen kring din ovillighet att krubba bland andra så jag kan väl inte kommentera på det, men det bästa vore väl att komma med en ursäkt som du slipper förklara varje gång? Att du kanske alltid trycker i dig en redig frukost eller så. Då kan du ju skämtsamt säga åt dem att inte vara så frågvisa och bara acceptera att vissa inte blir hungriga lika fort, så slipper du iallafall påminnas om problemet genom att de konstant undrar varför du inte äter.

NOVA · 2007-11-16, 18:21

Citat:

Ursprungligen postat av Jenna

Hur kan man känna såhär? Hela kroppen är så himla rädd för att göra fel! Jag som inte brukade vara rädd för folk vågar knappt gå ut...& det är skitjobbigt. Känner mig genomskinlig - som om alla kan se hur jag känner mig! Känner mig fånig i alla situationer - kanske är det jag som skapar dem genom mitt sätt att vara. Hur blir man mer självsäker!?! Jag är ju faktiskt riktigt ok, fast min hjärna inte verkar vilja registrera det. Känner mig iakttagen och granskad. Ser jag för sur ut, för glad ut, för bra ut eller för konstig ut!?! Suck...önskar bara att jag kunde sluta bry mig så mycket!
Jag vill bli lugn och cool och trygg...men det är svårt när det finns smulor i själens lakan som gör att man inte får någon ro!

Känner precis som du! men jag försöker att inte låtsas om det.,fast det är svårt.Ofta,särskilt typ på ica eller dyl. när massa folk står i kö eller man går förbi folk så brukar jag tänka vad folk tänker om mig

m jag själv ska ha allt jag köper,eller om jag har familj.Har jobbat på dagis för några år sen,så de barnen (som föräldrarna tydligen inte har nån koll på o får springa runt ute själva!) brukar springa fram till mig när de ser mig o vill gå med mig.,så vissa tror nog att jag fick barn som ung..fast EGENTLIGEN vet jag ju att alla har sina problem, sitt liv.Så de skiter i mig o alla andra runt omkring! OM det nu skulle vara nån liten människa som går runt o tänker sådär om folk,om deras utseende,vem de umgås med etc. så är det ju faktiskt DEN personen som har problem o inget bättre för sig! Jag blir helt trött av att oroa mig så mykt vad jag gör o hur jag ser ut o vem som ser så att jag blir helt svettig och yr!!

NOVA · 2007-11-16, 18:33

Citat:

Ursprungligen postat av Anti-Social

jag är så rädd för att gå till skolan igen imorgon. började ju gymnasiet idag och det gick ju inte så särsklit bra.fick inte någon bra kontakt alls med någon i min nya klass. alla andra verkade komma så bra äverens med varandra. men jag bara var ensam och hade ingen att prata med. jag vill verkligen inte gå i skolan. inte nu när jag inte känner någon där. jag är för blyg och rädd för att ta initiativet att börja snacka med nån och ta kontakt. jag börjar till och med bli rädd för att ta stadsbussen hem. gick hem idag från stan (ca 2-3 km) för jag vågade inte ta bussen. alla bara kollar på en och skrattar åt en. jag vet inte vad jag ska göra. medan jag gick hem försökte jag komma på ett sätt att ta livet av mig på. men jag lyckas aldrig komma på nåt. jag vill inte ta livet av mig på nåt smärtsamt sätt. eller... just nu känns det fan som om jag lika gärna kunde göra det... jag vill bara gå ner till köket och hämta en stor kökskniv och... döda mig själv med den. Jag vill inte vara så här rädd längre. jag vill inte vara blyg längre. jag vill inte vara den ensamma och utsötta i skolan igen. jag vill inte leva längre. jag vill dö. dö, så jag slipper skolan och alla andra sociala grejer man måste göra här i livet.

hey... kan man skippa gymnasiet och börja en sån där kurs där man får lära sig mer att skriva och bli en författare sen direkt och tjäna pengar på det? man behöver ju inte kunna allt inom alla ämnen i skolan för att bli författare.
jag klarar bara inte av skolan.

Kände lite så när jag var yngre,men jag bestämde mig för att bara SKITA I om jag kände mig malplacerad o blyg.Låter kanske konstigt att "bara" göra så.Det var för jäkligt i början.Innerst inne skrek jag bara NEEJ,men jag pratade högt o med alla, kände mig som en cirkus apa! blev helt trött av min "föreställning" men ingen märker ju att man spelar ibland. föreställde jag mig att jag kände alla jättebra o påminde mig själv att ALLA har lika stora förutsättningar,att livet är kort och snart blir man gammal så det är ingen tid att förlora! Efter ett tag slutade nej-skrikandet innuti och jag slutade känna mig som om jag spelade,utan det blev en vana att alltid vara som jag egentligen ville vara.

Ämnesverktyg
Visa utskriftsvänlig version E-posta den här sidan
Visningsalternativ
Linjär visning Växla till hybrid-visning Växla till trådad visning

2007-09-07, 08:25	#11 (permalink)
Symphony Senior Member Guldmedlem Reg.datum: Sep 2007 Inlägg: 142 Krediter: 451	Ah^^ jag ser att det har blivit mycket bättre^^ då skrev jag en onödig post. Men ha det iallfall.

2007-09-12, 18:43	#12 (permalink)
ffff Member Bronsmedlem Reg.datum: Sep 2007 Inlägg: 43 Krediter: 169	Jag känner inte till anledningen kring din ovillighet att krubba bland andra så jag kan väl inte kommentera på det, men det bästa vore väl att komma med en ursäkt som du slipper förklara varje gång? Att du kanske alltid trycker i dig en redig frukost eller så. Då kan du ju skämtsamt säga åt dem att inte vara så frågvisa och bara acceptera att vissa inte blir hungriga lika fort, så slipper du iallafall påminnas om problemet genom att de konstant undrar varför du inte äter.