jagvet

Hej.
jag är en tjej på 15 år, snart 16. jag har just börjat gymnasiet och vi har många muntliga redovisningar inför kalss och i små grupper. varje gång jag ska prata blir jag varm, svettig, mår illa och stammar och allt går bara åt skogen. sen efteråt måste jag gå och skära mig eftersom jag känenr mig så dålig och jag skäms så mycket. vad ska jag göra?

baudrillard

Här ser man vådan av att växa upp med duktighetskrav där man inte fått lära sig att hantera affekter. Jag slår vad om att det sällan var gräl hemma hos er. Alternativt att dina föräldrar skiljt sig och att du bär på mycket outtryckt som du har "inom dig". Du skulle alltid vara "snäll flicka", duktig, aldrig "busig"... Och nu så kommer det här med att du skär dig.

VAd har du lärt dig det ifrån? Skar sig folk för typ tjugo år sedan? Hur gjorde man då för att hantera outtryckbara känslor? Varför lär vi inte våra barn att känna själslig smärta utan att skära sig? VArför ska man vara så duktig hela tiden? VAd gör det att man rodnar och stammar?

Jag tror det gäller att stå ut med sånt hos sig själv. Då kommer det att gå över. Själv led jag av att jag var så "socialt seg" på fester och sånt. Så träffade jag på en kille som verkligen var seg på fester. Sen föreställde jag mig att jag var lika seg som honom. (För han kunde ju leva med att vara sådan.) Accepterade (för mitt inre) att jag ocskå kunde vara sådan. När jag väl accepterat mig själv som seg var det inte längre något problem - och jag var inte längre seg.

Cognitive psychotherapy in absentia...