Villvitt

Jag har levt med min sambo i tre år nu, och jag älskar honom oerhört mycket. Vi har en fin relation med mycket skratt och ömhet och vi kan prata om det mesta.
Men vi har ett ganska stort problem. Vi är båda känslomänniskor och reagerar starkt då vi känner oss anklagade eller bortvalda. Vi har ibland väldigt häftiga gräl som slutar med att jag får ångest.
Jag tar på mig mycket av detta, eftersom jag lider av självhat och ibland är väldigt krävande.
Men han är också labil och aggressiv och har en fast syn på hur relationen ska vara. Jag förväntas prioritera honom de flesta helger, på högtider och andra speciella tillfällen.
Jag har en tvillingsyster som drar i mig från andra hållet och vill vara med mig, men oftast väljer jag sambon för att jag inte orkar göra honom ledsen. Vad jag själv vill vet jag oftast inte. Andra bestämmer åt mig. Jag vågar och orkar inte sätta ned foten.
Jag är student och min sambo arbetar, vilket gör att han inte gillar att jag är borta sent på vardagar, eftersom han ska upp och jobba tidigt. Vi har ofta grälat om detta, då jag velat gå ut och festa med mina klasskompisar vissa vardagar.
Nu har vi bestämt att vi ska ha en senast-tid på vardagar kl tolv för att slippa konflikter. Jag vet inte om det känns bra. Jag samtyckte i början, men jag känner mig trängd. samtidigt vet jag inte om jag kräver för mycket.
Min sambo är ganska svartsjuk på min tvilling eftersom hon och jag älskar varandra gränslöst.
Vad kan man egentligen ställa för krav?
Tacksam för synpunkter och råd...