Krille

usch mår kasst som vanligt. tycker jag är ful. har svårt att titta på bilder på mig själv utan att få lite avsky.. och det som spär på det är att jag inte hitta någon flickvän.. träffade en tjej för några månader sedan och vi har träffas lite till och från i ca 2.5mån och hon har inte vetat om hon vart intreserad eller inte men jag har alltid misstänkt att hon inte var så intresserad. och fick självklart svaret förra veckan att hon tyckte jag var trevlig och hade kul att umgås med mig men hon ville bara vara kompis. och ja sa att jag skulle tänka på det.. vi träffades på en dating sajt. började tycka om henne. vi hade så trevligt. för första gången kändes livet riktigt eller hur jag skall förklara det.. har haft flickvänner (inte så många men några) innan men det har aldrig kännts så roligt och äkta. mina gamla flickvänner vart inte så smarta. det var mest sex och inte så mycket mer. men med den tjejen jag träffade på nätet var allt så anourlunda.. riktigt trevligt. vi hade aldrig sex. eftersom hon inte visste riktigt hur hon kände för mig. så efter att hon dumpade mig och bara ville vara kompis har jag försökt stöta på lite mer tjejer på dajting sajten. men ingen svarar typ. undrar om jag ser så illa ut.. gah och varför är det alltid så att tjejer vill vara vänner. är juh visserligen en komplimang att dom tycker man är trevlig och så men ändå. usch vad jag hatar mig själv.. är 31år och börjar känna att allt håller på att ta slut. man börjar bli för gammal för att inte ha barn flickvän o.s.v. jag låter säker väldigt egoistisk. men skriver bara lite vad som kommer direkt ur hjärtat. har haft depression innan för ca 3år sedan och åt antideppresiva. kändes lite bättre då. men vill inte äta dom mer. vill inte gå upp i vikt. nu när jag äntligen har blivit lite smalare. vägrar gå upp i vikt och bli ännu fulare.. och tillråga på allt är jag grymt svartsjuk. hatar det med. vart inne på dajtingsiten när jag dejtade henne och kollade hur mycket hon loggade på och sånt.. visste att det bara skulle kännas sämmre men vart tvungen ändå. det känns så jobbigt med att hon inte ville dajta mer heller. för det har tärt så mycket på mig att våga allt. men på ett sätt känns det skönt att iaf. veta att hon har bestämmt sig. har varit en liten lättnad så har mått lite bättre på senaste dagarna. satt mycket framför datorn till typ för 4månader sedan och spelade onlinespel typ iaf6 timmar per dag. och åt nästan godis varje dag. men nu känns allt så tomt efter att jag har slutat vet inte vad jag skall göra allt känns tråkigt. att bara komma hem känns trist och gå och jobba är trist kolla på TV ger inget. inget ger något. o.s.v. springer nu och tränar gym. det är det enda tiden man inte känns helt som inget är kul.. allt känns bara som det rinner iväg. oj detta blev långt och oredigerat. så om någon stackare har orkat läsa igenom. well tack iaf. för att jag fick skriva av mig lite. ha det. /en som är trött på sig själv :/

Sorin

Hej Krille,

Det är jobbigt det du berättar om. Man vill ju inte "bara vara vänner", det är klart.

Nu vet jag inte hur du ser ut men det är nog inte det som är problemet, tror jag. Har du inte sett snyggingar ihop med killar som varken är de snyggaste eller de rikaste? Jag har sett det och jag tolkar det som att det är oftast inte utseendet som är bekymret för män i liknande situation som din. Min gissning är att du kanske är för snäll och öppen och är aldelles för villig att lyssna på deras bekymer. Det låter konstig men många förlorar på att vara så från början. Man får en närhet som saknar de egenskaper som närheten i parrelationer innehåller. Man blir mer som en bror/kompis/rädgivare. Känner du igen någonting av detta eller är det bara mina dumheter?

Jag menar inte att man ska vara elak och avståndstagande utan bara att man ska sätta lite gränser i början och låta de vara nyfikna på vem du är. Inte blotta sig direkt. Förstår du hur jag menar?

Krille

ojrå jo det stämde nog rätt bra på hur jag är. lyssnar alltid på folk och försöker hjälpa... och visar och säger vad jag vill. skall försöka använda mig av ditt råd. för jag vet att jag är för snäll. jag är lite utav en öppenbok på vissa saker. tack för rådet