Vic

Gjorde han mig lycklig? Både ja och nej, men nej väger mer över ja tyvärr.

Klart han dyker upp i tankarna, går inte en dag, inte en minut utan att jag tänker på honom. Och visst blir jag ledsen, men vad kan jag göra? Jag kan bara se till mig själv och mina egna behov nu och försöka göra saker som får mig att glömma honom.

Idag var jag på danscentret här i stockholm för att dom hade öppet hus och för första gången kände jag mig lycklig. Att börja dansa har alltid varit en hemlig dröm jag haft men aldrig vågat börja. Men idag kände jag när jag satt där att musik och dans fick mig att glömma honom, just den stunden fyllde mitt tomrum och jag insåg att jag ska ge dansen en chans om jag nu har råd. Även om jag aldrig dansat förr :P

Och ja det kommer öppnas en annan dörr någongång, någonstans. Jag längtar, men som man säger så måste man gå genom mörkret för att komma till ljuset...

MissK

Hej Vic,
Du gör helt rätt som börjar med något nytt, som inte han är delaktig i. För fem år sedan blev jag dumpad och började då rida helt otippat. Sedan var det just hästarna och ridningen som fick mig att känna att jag hade något att se fram emot varje vecka! Det är otroligt viktigt att man skapar de små ljusglimtarna själv just när det är som mörkast.
Jag tycker att du ska dansa ur dig allt som X lagt på dig. Han har behandlat dig helt respektlöst och det är INTE ok!
Tacka din lyckliga stjärna att du inte fortsätter en relatione med den skitkorven i flera år till, utan att du faktiskt nu har chansen att träffa en riktigt mysig, fin och mer mogen man.

Tjing,
MissK

Vic

Hej MissK!

Jag försöker så gott det går att tänka på annat, men det är svårt när man inte har så mycket fritidsintressen eller kompisar. Jag ska iofs flytta snart så det kommer ta upp lite tid, att fixa och dona lite hemma.

Mitt X erbjöd sig att hjälpa mig och visst det var väl snällt men jag vill inte ha hans hjälp, bara att se han skulle göra att jag hamnar på ruta 1 igen. Men det är svårt, riktigt jävla svårt. Att inte fråga om vi inte ska ses eller ställa en dum fråga om han saknar mig på msn är så jobbigt så det kliar i fingrarna...det är som en drog som jag måste ha men inte får

WhiteKing

Jag vill hjälpa dig.. men jag bor juh lite långt bort för det... är redan konstaterat...

btw.. du e inte ensam om ngt vad du känner...
har läst igenom tråden och *kraaaaaama* Det e så jävla jobbigt o kriga mot sitt psyke...

__________________
//..Live In The Wilderness To Avoid Human Emptiness..\