Troll

Att få få barn var och är underbart, men även jäkligt kämpigt med
folks åsikter och ständiga ifrågasättningar. Allt kan ju vridas till
något negativt om man vill. Tråkigt bara att folk ska måsta ha en
sådan inställning till sin omgivning, men sak samma nu.
Hur som helst så har det skavt rätt bra på min ork, att klara av att
stå emot. Hade ätstörningar i över 10 år, social fobi och ja äh, tilltrasslad självhatande toka.
Jag är trött som tusan både mentalt och fysiskt, spelar ingen roll att jag försöker äta och röra mig lagom.
Det som är mest jobbigt nu är att de tidigare körolyckorna som min
sambos förra sto var med om, pluss lite annat har gjort mig rädd.
Fick ta bort min älskade hund i början av juni för att han blev för stressad avvår son. Känner att jag inte gjorde nog för honom, visst hunden var gammal men ändå, jag svek honom.

Nu när jag körde för lite pga av orkesbrist och tidsbrist så hann mitt
underbara sto bli lite osäkrare (hon som annars varit en klippa) så
när jag skulle börja träna igång henne igen blev jag helt panikrädd.
Räddare än vad jag någonsin varit.
Körde iväg henne till en tränare som körde ignenom henne lite och
berömde henne massor.
Han fick även mig att köra när jag hämtade hem henne.
Hem igen och jag har bara kört EN GÅNG! Livrädd, skallrig och fylld av
en fruktansvärd ångest.
Jag skakar och gråter och hatet över att jag svikit henne bara växer.
Jag vet ju att jag måste köra ofta om jag ska komma över det, men jag
har dels inget sällskap och sen är jag som sagt livrädd.

Någon som har nån ide på vad jag kan göra?
Jag blir bara mer och mer låg för varje dag, känns som att jag hela tiden bara sviker alla i min närhet, hur jag än gör och så blir det inte bra.
Min stackars sambo gör så gott han kan men det hjälper inte.

Mikael G

Det mest effektiva är nog om du så snabbt som möjligt tränar på att köra ditt sto (om jag har uppfattat ditt inlägg rätt) (exponering, för det du känner ångest för). Kan din sambo vara med och ge stöd om du blir rädd vid träningen? Eller någon annan?

Desto snabbare man möter sin panikångest, desto större chans finns det att man snabbare släcker den. Här verkar det som att en situation (en orolig färd med ditt sto) har orsakat din panikångest (att du oroar dig över att färden ska bli orolig och ångestfylld).

Om du inte har ork till detta, så kanske det finns någon annan problematik i bakgrunden (tex depp) som du behöver behandla/få hjälp med.

__________________
Mikael Glännström
Skriver en självhjälpsbok/självbiografi om ångestproblematik. Har ambitioner att forska kring ångestproblematik i framtiden.

Tidigare lidit av panikångest och social fobi i åtta år.

Troll

Jätte tack för svaret!
Jodå du har helt rätt jag måste köra om jag ska komma över det.
Jag vet ju att det är kul, full fart genom ett hinder, lagom med adrenalin och en häst som älskar det. Eller en slädfärd i gnistrande snö.
Problemet är ju att min sambo är rädd också, men han har väl inte de andra invändiga knutarna som jag har. Pluss att jag är så mentalt online med hästen så det är rent hopplöst. Sen behöver vi ju ordna med barnvakt om han ska kunna hänga på. Tillkrånglat *s*
Önskar att jag inte vore det, vore så mycket smidigare men kanske lite opersonligt.
Tränaren som körde henne bor 20 mil bort - enkel väg, lite dyrt att åka dit med andra ord.
Har tyvärr inga andra här som jag ens är halvbekväm med, inte som har tid.

Mycket möjligt att det ligger nån gammal depp eller så och ställer till med tröttheten. Söka hjälp? ehe för feg och för ivägen. Avslutade hjälpen mot ätstörningsbiten på tok för tidigt utan att komma så långt, bara för att jag skämdes för mycket och inte släppte till. Kändes idiotiskt att ta upp deras tid. Knasiga Troll.

Men tack igen för ditt svar!

Troll

Försökte nu för en stund sedan, positiva tankar hej å hå...
Slappna av, axlarna vid öronen.
Missade några detaljer vid selningen (händer aldrig annars)
Sambon råkade påminna mig om något olämpligt.
Hästen reagerade lite innan vid satte fast vid vagnen och där var det paniken, fick inte stopp på mig. Fasen hur mycket får man hata sig själv?

jagochmig

Vad hände när hasten reagerade? Vad gjorde hon, vad gjorde du?

__________________
Maximum solacium est vacare culpa -- "Största trösten är friheten från skuld"

Jonas

Hej Troll

Det känns som dina krav på dig själv är höga och att allt skall fungera perfekt igen direkt.

Jag skulle vilja prata med dig lite om förhållandet till misslyckanden, Inse att det är mänskligt att du ibland inte lever upp till dina mål. Du är trots allt mänsklig och ingen maskin. Alla människor med eller utan problem gör misstag, missar en träning, äter onyttigt ibland eller något annat. Det viktiga är inte huruvida du ibland misslyckas att hålla dig till planen - att du inte lyckade s med allt äventyrar inte ditt program. Det är när du tar din små fel som en ursäkt eller använder den som argument för att sluta hålla fast vid mål som du skapar dina problem. Du måste lära dig att ett misstag inte äventyrar din målsättning, och att du kan fortsätta på din inslagna väg. Misstaget i sig är ointressant. Det som är viktigt är hur du förhåller dig till dina eventuella misstag...
Det finns en sekvens på engelska som väl symboliserar detta.

Lapse betyder ett litet misstag Missade några detaljer vid selningen (händer aldrig annars)

Relapseär ett återkommande misstag d v s du glömmer

selninneg och tränar hästen fel 3 gånger

Collapse du slutar träna helt, och skiter i allt

Genom att förekomma dina eventuella misstag ökar du chanserna för att inte åka dit.
Fokusera på att det som är gjort är gjort, och att en enskild misstag skall få sätta stopp för dina planer att komma tillbaka. Det är inget misslyckande bara feedback.



Kom ihåg

Det är inte misstagen i sig som gör skadan, utan det är ditt sätt att tänka över det som har hänt som skapar dina problem.

Lycka till

Jonas Gåde

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.

Troll

Jag flyttade fram maratonvagnen bara och stutsade bara lite, ingen fara alls med andra ord...
Nytt försök ikväll med några lagom bekanta här. Får väl hoppas att det gör att jag biter ihop bättre.

Troll

Ja nog har jag ibland svårt att hantera misslyckanden.
Kanske kan det räknas som rädsla för att misslyckas. Jag är ju mest rädd för att hästen ska bli rädd. Just för att jag tycker så mycket om henne så vill jag inte skrämma henne igen.

Att selningen gick lite fel berodde väl bara på stressen just, inget jag känner mig frustrerad över längre. Med djur går saker upp och ner och det är bara att fortsätta kämpa på, det vet jag.

Möjligt att det går lättare om jag först utsätter oss för saker som jag vet att hon reagerar på, men där jag känner att jag klarar avat hanter saken och hålla mig lugn.
Jg misstänker att jag känner extra press iom att vi egentligen är anmäla till ett träningsläger nu tors-sön. Kombinationen av folk som tittar på, vara social och i samma veva inte vara trygg med hästen