paulo

Hej, ny här och intressant att läsa om fler som verkar lida av PMDS... Jag är helt övertygad om att jag har detta, alla symptom och hemskheter stämmer in. Har sedan barnen föddes och jag inte längre äter p-piller varit "bara mig själv" utan påverkan av hormoner eller mediciner. Men jag ser extremt tydligt andra hälften av min cykel att jag har ganska svår PMDS. Det värsta är att jag faktiskt inte klarar av att vara schysst och korrekt hemma mot familjen och mina barn. Jag blir en riktigt elak morsa... vill inte det! Och mår bara skit, orkar inget, ingen motivation, energi eller lust till något.

Undrar om några av er har lyckats hitta behandling UTAN antidepressiva mediciner? Tacksam för alla tips...

P.

Nadiya

Jag känner igen mig precis i det du skriver, och jag vill inte heller vara sån här. Fast mitt humör blir hemskt när jag HAR mens och inte innan, jag blir en riktig satkärring och det är ingen höjdare att känna sig så arg, frustrerad och ilsken som ett bi när man har mens. Jag försöker allt jag kan att inte bli så arg eller sur men det är så svårt, jag kan klara mig en gång att hålla mig lugn och så strax efter kan något hända som får mig att explodera rakt ut! Jag blir helt klart nästan rädd för mig själv faktiskt! Jag har skämtsamt sagt till en kompis att jag passar som yrkesmördare när jag har mens *fniss*

Detta kom efter tredje barnet. Har aldrig använt hormonpreventivmedel så jag vet inte hur det påverkar, och lite humör har väl "alla" när de har mens. Detta är dock mer än lite kan jag känna. Det är så skönt när det försvinner, då hinner jag pusta ut i tre veckor innan det är dags igen att kämpa med att hålla sig lugn.

Doris

Hej hej.
Har velat i min diagnos. Depression, ångerst eller PMDD? när jag mått dåligt har jag hela tiden hittat nya orsaker. Testat m rosenrot, johannesört, homeopatiska preparat. Utan större resultat. (största inslaget i mina besvär är depression och ångerst ingen vrede utan bara håglöshet och sorg, även matbekymmer och aptitförlust)
Tar sedan två veckor mirtazapin 1/2 tablett till kvällen. Märkte effekt från dag ett (vilket talar för PMDD för annars bör man inte känna ngt förren efter två veckor) Har sedan dess haft några dagar med obehag ett par ångerstatacker men jag känner att jag är mej själv igen. Kanske lite tidigt att säga men en skillnad är det definitivt.
Har fått tabletterna utskrivna grundatt på depression tror jag för tanken är att jag nu ska äta dom ett halvår innan nertrappning. Men när det gäller PMDD kan man göra så att man äter 2v av 4.
Jag är tveksam till att jag hade klarat hitta en väg utan dom. Har träffat en samtalsteraput och planerar fortsatt kontakt men tyvärr tror jag inte det hade hjälpt med bara det. (ska väl inte ropa hej men det känns som att det vänt)
Lycka till!