fyran

Hej Alla!!
Jag var på föreläsningen om personlighetsmönster den 23/8. Tyckte att det var jättgivande. Ibland vet jag inte om jag är kär i min kille egentligen, om han verkligen är rätt för mig. Är det nån annan som kan känna igen sig i det? Ibland vet jag varken ut eller in. Jag vill ju vara tilsammans med honom, men ibland känner jag att vi är på så olika nivåer. Min kille är mer sexa. Och kommer aldrig till handling. Hemma är det jag som får stå för allting. Hur ska jag nånsin veta om det är vi? Kan någon annan "fyra" känna igen sig i detta? Vi har nu varit tillsammans i två år. Vore kul med svar.
Hälsningar fyran.


fyran

Ännu en fyra

Hej!
Jag var inte på föreläsning den 23/8, men träffade J Gåde den 25:e. "Du är en klockren fyra!" sa han med ett leende efter några minuter. Ja, han verkar ju gilla den siffran. Kan inte speciellt mycket om persolighetsmönster, men känner verkligen igen mig i dina (fyran) tankar o känslor.
Jag har varit tillsammans med en väldigt go tjej i snart ett år. Jag älskar henne och vi har det bra tillsammans och många gemensamma mål, ändå kommer negativa tankar, som om de bara vill förstöra något som är bra.
Förnuftet säger att allt är bra, men känslorna hoppar hit och dit.
Jag skulle vilja veta mer om hur man kan styra sina känslor dit man vill. Hur man kan tänka positivt och inte vara så sårbar för negativa, tvivlande känslor/tankar!

ännu en fyra

Ytterligare en fyra

Hej!

Här kommer en undran från ytterligare en fyra. Jag känner ofta på mig vad människor tycker om mig. Läser av folk väldigt snabbt på ett känslomässigt plan. Oftast får jag vibbar om att folk inte gillar mig (i första anblicken i alla fall). Jag förstår rent intellektuellt att detta kanske inte är en rätt slutsats från mitt håll så jag försöker verkligen att inte tolka in mina vibbar vid nya möten, utan verkligen lita på att folk säger som det är. (Tex. om de säger att de är för trötta/upptagna för att träffa mig så tror jag på det, fastän jag innerst inne tänker att det bara är ursäkter för att de inte vill träffa mig.) Oftast kryper det såsmåningom fram att jag har haft rätt i min "känsla" att de verkligen inte vill träffa mig. Hur skall jag bära mig åt? Skall jag lita på min känslor eller är det mina känslor som leder mig in på spår som gör att allt blir som en självuppfyllande profetia? Mina känslor är ju det som är mig närmast, om jag inte kan lita på dem vad skall jag då lita på?


ytterligare en förvirrad fyra

första fyran igen

Hej "ännu en fyra" och "förvirrade fyran".

Till den första vill jag bara säga att du bara måste gå på den föreläsningen Den var kanonbra!! Och jag känner igen mig i det som du "förvirrad" säger, att vad ska man lita på om man inte kan lita på sina känslor? Det är ju den jag är på nåt sätt...Eller? Men jag tror att du ska lita på dina känslor, det försöker jag göra, men ibland blir allt så himla fel. Som när jag grubblar ihjäl mig på om det är rätt med min kille eller inte. hur ska man VETA? När det känns upp och ner hela tiden. Allt jag vill är ju att veta!!
Kram från mig!!

första fyran igen

Den förvirrade fyran

Hej första fyran!
Tack för ditt svar. Jag vet inte hur det är för dig, men för mig är det ofta så att jag innerst inne vet vad jag vill, men så tar det ett tag innan jag bestämt mig. Försök att skriva en lista med varför din kille inte är rätt för dig. Och en lista med varför han är rätt för dig. Jämför listorna (och visa dem för allt i världen inte för honom!!!) På så sätt kan du verkligen få ner på pränt vad det är du stör dig på. Ser du det på papper så är det lättare att sortera. (Tycker jag i alla fall) Försök också att känna efter vad ditt hjärta säger. Ta ett beslut att antingen stanna eller lämna honom och försök att leva med beslutet. Med andra ord, sluta grubbla... Inte så enkelt! Jag vet... På detta sätt skulle jag ha gjort, men i slutändan är det upp till dig att bestämma. Kom ihåg att det är ditt liv och att det i första hand är du som skall må bra! Det är Ditt val! (Flera val är bättre än inget val alls!)

Kram!


Den förvirrade fyran

LillaMy

Här är ytterligare en fyra.. Undra hur många procent av alla som går i terapi som är fyror.. med tanke på vår önskan att förstå oss själva.. haha

Känner igen mig i ovanstående, att känslorna åker hit och dit och ofta vet man varken ut eller in.. Okej, fyror har mycket känslor hela tiden och behöver lära sig att ha distans till sina känslor. Fine. Men som ni säger, vad är det då man ska lita på? Det man intellektuellt bestämt sig för? Och hur hittar man en balans, man kan ju inte avsäga sig alla känslorna och gå runt som en kall och känslolös robbot heller. Eller handlar det om att lära sig att skilja vilka känslor som är ens egna och vilka man lånar in från omgivningen?

första fyran

Hej!
Det med listor är bra, gjorde en gång det med mig själv om för och nackdelar med vad jag tyckte/tycker om hos mig själv. Det är bra, för då ser man det liksom framför sig. precis som du säger. Tack för tipset. Och det du lillamy skriver är också bra, vilka känslor är ena egna och vilka är omgivmingens/andras?? Och jag tror (ha ha) att det är många fyror i terapi, så måste det ju vara.
Kram kram


första fyran

Jonas Gåde comunicera

Hej

Efter att ha träffat några 1000 fyror vågar jag påstå att de har en tendens att identifierar sig väldigt starkt med sina känslor och precis som några skriver vad skall man
hänga fast vid om det inte är en känslor.
Jag tror att tricket är att acceptera att det svänger och inte följa minsta vink när det pulserar fram och tillbaka
och att det faktiskt kommer att ändra sig över tiden

De flesta fyror jag träffat som fastnat i känslan De har behövt träna på att gå ut i 3 position det vill säga se sig själva utifrån.

Ett ex om du bråkat med din partner gå ut i 3 position och titta på dig själv och din partner utifrån då får du en mer realistik uppfattning var som är rimligt och orimligt.
En del fyrir säger att det är svårt men tänk på det att om du alltid är i 1 position så blir känslan att världen kretsar kring dig det är inte planeten jorden som kretasr kring dig utan tvärt om (:-

Om du kontinuerligt är i känslan så kan omdömet grumlas Att röra sig lite friare mellan 1 position och tredje position upplevs av många som jag arbetet med som en skön frihet. Precis som du säger så kan det upplevas i början som man är robot i tredje position men jag garanterar dig du behöver inte gå in i allt vi som är utanför märker inte skillnaden Du kan själv välja när du skll gå in och inte

Det kommer en speciell workshop om ca 3 veckor för bara 4 med namnet titta på hemsidan


ONLY 4 YOU



Jonas Tjockholmscoachen

första fyran

Hej! Kul snack. Men är det inte så att fyror HAR väldigt bra intuition, eller är det bara lögn? För jag vet, att när det verkligen, verkligen gäller, stora beslut, så blir det oftast rätt. (Förutom min pojkvän då, men det beslutet får väl mogna fram.) Ser helt enkelt inte oss bli gamla ihop. Men man ska väl leva i nuet? Eller? Jag fattar verkligen ingenting.
Gjorde en lista på för o nackdelar med vårat förhållande inatt när jag inte kunde sova. Och det var ju kul när det blev 50/50. Nu är jag ÄNNU mer förvirrad.
Ja ja, ska gå o sova lite igen, för jag var som sagt uppe halva natten o grubblade.
Ha det bra!!

första fyran

Mia

Hej!
Skönt att det finns fler som tänker som jag!
Jag har också en tendens att tro mig veta vad folk tycker och tänker om mig. (oj nu är han trött på mig, hon tycker inte om mig osv osv.) Men jag har fått inse att det oftast är mina egna känslor som går över styr. Jag tror att jag i sådana lägen projicerar mina rädslor och känslor på den andra personen. I andra situationer där jag inte är så emotionellt involverad kan jag tillåta mig att lita mer på min intuition.
Men samtidigt, jag vet inte hur många gånger som jag, efter att jag tagit mig ur en jobbig situation, tänkt: jag visste ju det här hela tiden, varför litade jag inte på mina känslor!? Detta är ett ständigt återkommande dilemma för mig. Jag försöker vara rationell och logisk men problemet är att när jag är i en känsla är den min sanning. Jag önskar att det fanns ett noll-plan i denna känslomässiga berg-och-dal-bana, där jag kunde få reda på hur saker och ting EGENTLIGEN ligger till. Kanske kommer man till denna noll-nivå genom att anta 3e position?
Det är i alla fall skönt att ha kunnat konstatera att jag håller på såhär för att jag är en 4a, då slipper jag tro att jag är knäpp! Tvärt om - jag är ju i gott sällskap.
Kram!


Mia