Nanna van Berlekom

Troll,

var inte så hård emot dig själv. Du är värdefull. Och nu håller du ju på att ta tag i det här även om det är svårt, jag vet. Men du hjälper inte dig själv genom att trycka ner dig själv. Ta hand om dig själv.

//Nanna

__________________
Nanna är utbildad i Master Powerthinking med kognitiv inriktning och har snart även en fil. kand i psykologi. Hon arbetar mycket med ångest/panikångest, social ångest, oro, hypokondri och självkänsla. Nanna är lugn, inkännande och engagerad.

Vill du prata med Nanna? Ring eller maila henne på:

0738-014096
nanna@comunicera.se

Troll

Nej visst det är inte bra att vara så hård mot sig själv.
Men faktum är at jag har misslyckats med så mycket, svikit de jag har nära.
Men allt har blivit fel när de har trott att jag var starkare än jag var.
Jag självhar trott eller snarare av ren feghet inbillat mig att jag skulle klara den vanliga vägen" när jag hade behövt så mycket mer hjälp.
Jag borde varit ärligare förr, blottat mig mer, men jag skämdes så.
Var för rädd för att visa hur misslyckad jag var.

Jag hoppas att jag ska lyckas bättre nu,
att den här gången ska få mig att erkänna hur illa det blev.
Som det är nu klarar jag knappt av sonen,
det känns inte kul, tyvärr ökar det bara på självhatet än mer.
Menjag ska försöka vara ärlig på torsdag,
jag måste...

Nanna van Berlekom

Lycka till på torsdag! Meddela gärna hur det gick
Stor kram

Nanna

__________________
Nanna är utbildad i Master Powerthinking med kognitiv inriktning och har snart även en fil. kand i psykologi. Hon arbetar mycket med ångest/panikångest, social ångest, oro, hypokondri och självkänsla. Nanna är lugn, inkännande och engagerad.

Vill du prata med Nanna? Ring eller maila henne på:

0738-014096
nanna@comunicera.se

Troll

Ja på något sätt måste jag komma igång att äta själv hemma,
jag måste helt enkelt för liten i magens skull.
Jag vet bara inte riktigt hur jag ska lyckas.

Bruten vinge

Hej troll..
Jag känner med dig... Men du kommer att fixa det... För nu handlar det inte om dig utan om bebisen i magen.. Att den måste få näring isig... Jag tänkte så när jag vart gravid.. Hur som helst så går man upp när man är gravid varken jag äter eller inte.. Varför inte tillåta sig att äta då... För det gör att någon i magen mår bra oxå...

Troll

Tack för svaret!
Ja nä jag måste ju som du säger för barnets skull.
Måste "bara" komma över puckeln.
Mja hittils har jag iof gått ner råkade jag inse,
men det slår väl om snart.

carolina

Hej
Prata med barnmorskan/mödrahälsovårdspsykologen. Hur du mår är viktigt både för dig och din relation till bebisen inte minst. De kan hänvisa vidare vb. I Skåne/Malmö finns Viktorigården till exempel,har du tur finns kanske spädbarnsverksamhet nära dig också. Ju tidigare i graviditeten desto bättre för er båda. Du är absolut inte ensam om detta. Kram o lycka till

Troll

Jätte tack för sitt peppande svar!
Ja alltså jag började ju med att via mail kontakta mödrahälsovården som efter en månad hade tid. Hon skickade en remiss till öppenpsyks ätstörningsteam.
Hon var även snäll och berättade för barnmorskan.
Men saken är den att det finns inte så mycket här,
bor på fel ställe.
Det vi kom fram till var att jag ska försöka äta lite soppa för att komma igång och sen ska vi ses om en vecka och stämma av hur det har gått.
Nu önskar jag nästan att jag hade bott där det fanns möjlighet till dagvård,
får nu känner jag mig jätte ensam och totalt panikslagen.
Borde sova nu när vårt barn är hos mina föräldrar en natt,
men jag kan inte koppla av, kan inte göra något nyttigt,
allt är bara kaos.

carolina

Allt blir ju upponer när man är gravid även om man i grunden mår bra eller hur? På samma gång är man mer tillgänglig för behandling kanske.
Min dotter har haft ätstörningar i många år och blev gravid tidigt. Med rätt hjälp fick hon en fin förlossning och sedan stöd hela spädbarnstiden. Det hänger ju ihop hur fint kan ha det med sitt barn och hur man mår själv. Graviditeten kanske väcker saker som du klarar till vardags men som blivit svårt nu? Ta emot all hjälp du kan hitta och var nöjd med dig själv- du har bett om hjälp fast det är så jobbigt. Och det kan faktiskt bli bra även om det är tufft och tar lång tid. Kram igen!

alfons

Jag förstår det! Du behöver verkligen allt stöd och att hjälp du bara kan få. Dagvård m matrutiner och matstöd hade verkligen varit toppen för dig, men hur långt är det till närmaste dagvård? Finns det inte en möjlighet för dig att pendla? Undersök iaf saken om du inte gjort det. Tycker ditt fall borde prioriteras högt då du dessutom är gravid. Skriv, skriv, skriv här så mkt du bara vill, orkar och behöver. vi är många här som gärna läser och stöttar så mkt vi bara kan. kram på dig.