Gränskänsla

Dopa minen:
Ja, de är otvättade så som "bevismaterial" skulle de nog fungera...

Gällande oskulden är ni inte de enda som sagt så, min terapeut har sagt samma sak, men det är lite svårt att tänka så...

haraldgirl:
Ja, jag tänker mycket på det som hänt, i princip hela tiden, problemet just nu är att jag börjat förstå det. Det gör mig illamående... (eller så är det det faktum att jag faktiskt varit sjuk sen dagen efter det hände, har legat i feber)
Jag vet inte vad som skulle göra att det kändes bättre, givetvis att det inte hänt, men det går väl inte att fixa? För det vore ju det allra bästa!

Kram

__________________

Davikar

Killen är ett svin, medans du är en schysst och härlig tjej, så du förtjänade absolut inte detta. Du har inte gjort något fel, men däremot är det uppenbart att det killen gjorde var helt oacceptabelt. Han visste hur det låg till, men ändå så fortsatte han. Du sa nej, och ändå fortsatte han. Det är solklart att det han gjorde mot dig var helt fel.

Men hur hemskt någonting än är så är det nog viktigt att man kan acceptera att det som hänt har hänt. Du kan förståss aldrig göra det ogjort, men om du ska låta det dra ner dig i ett mörkt hål så förvärrar du bara skadan som redan har blivit gjord mot dig.
Det är förståss svårt att leva som om inget har hänt, och det är inte riktigt det jag menar heller. Men låt inte det han gjort mot dig förstöra dit liv ännu mer. Du är värd bättre.

haraldgirl

Hej igen Gränskänsla.

Jag frågade dig om detta som du svarat på här ovan för att jag tänkte... Jo jag tänkte om du tror att du skulle kunna göra något helt vanligt en liten stund som får bort tankarna. Jag tror att det kan vara bra att få känna att det finns något annat utanför den här bubblan med övergreppet? Håller du på med någon hobby eller liknande? Har du en kompis som skulle kunna tvinga dig att göra något med henne? Hon skulle t.ex. kunna göra dig fin i håret, ge dig fotmassage eller sminka dig... Det kanske låter simpelt men det är ju ganska avslappnande och krävs inte så mycket av dig.

Sköt om dig tills vi hörs igen (senast imorgon för min del i alla fall). =)

Kramisar

__________________

Gränskänsla

En sak som känns jobbigt är att jag hade (innan det hände) blivit säker på att jag skulle bli frisk! Att jag skulle kunna klara av att leva med den skit jag har bakom mig, att jag kanske klarar mig utan att leva på medicin resten av livet. Att jag kanske inte behöver gå som stammis på psyk i framtiden. Jag har under massa år drömt mardrömmar om att just det här ska hända, och så händer det. Det är så sjukt...


Jo, nånting ska jag hitta på ordentligt när jag blir frisk från den här dumma sjukan, vad det nu är... det kan vara ett resultat av det som hände av olika anledningar... Jag har jättemycket stöd från min bästa kompis, det känns väldigt skönt. Jag har dessutom beställt tid för att testa mig för sjukdomar, även om risken är väldigt liten så vill jag ändå, bara för att få det ur skallen...

sköt om dig du med!

Kram

__________________

haraldgirl

Vad bra att du har din bästa kompis som hjälper dig. Ja, du får se till att bli av med sjukan! =) Ja det låter vettigt att du testar dig, sannolikheten för att det skulle vara något är ganska liten men precis som du säger så är det skönt att få det "ur skallen". Jag låter dig vara tills dess att du skriver igen.

Du vet var jag finns.

Många kramar

__________________