![]() |
|
||||||||
|
Välkommen till Terapisnack! Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Aktuellt![]() Terapisnacks helg 8-9 nov |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Fysiska kränkningar -våldtäkt - incest - sexuella övergrepp - sexuella trakasserier Fysiska kränkningar, emotionella kränkningar, psykisk terror, sexuella kränkningar så som våldtäckt och incest, sexuella trakasserier. |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Member
Bronsmedlem
|
Jag flyttade ihop med min pojkvän när jag fyllde 18. Vi var förlovade och hade varit tillsamans i 2½ år. Visserligen var inte allt perfekt men vi hade det bra. Han bodde 80 km från mig så vi träffades väldigt intensivt när vi träffades men jag saknade honom alltid när han åkte hem eller jag åkte hem från honom.
Ungefär en månad efter att vi flyttade ihop fick vi stora problem med vårt förhållande. Han hade redan från början varit kontrollerande, ringt mig på alla raster, kollat min mail och min telefon o.s.v. Jag hade försökt säga till honom om det men jag ville inte såra honom för mycket för han sa att han bara gjorde det för att han brydde sig. Men nu blev han hela tiden mer och mer kontrollerande. Han började hota mig och tillslut slog han mig också. Jag var sjukt rädd, försökte ta mig ut ur lägenheten för att åka hem till mina föräldrar, jag grät och skrek och försökte väcka grannarna så att någon skulle komma in och se vad han gjorde. Samtidigt som jag var rädd var jag iallafall upprorisk. Jag kysste andra killar och berättade om det för honom. Jag vet inte om det var för att visa att han inte kunde kontrollera mig eller om det var för att jag helldre ville känna den fysiska smärta än den psykiska. Han tvingade mig också till sex några gånger. Framförallt analsex som jag verkligen hatar. Han slog mig aldrig när han tvingade mig till det verbalt. Jag brukade gråta av smärta, både av analsexet men också vid vaginaltsex eftersom jag har haft kraftiga urinvägsinfektioner som alltid blossat upp efter sex. Jag vet inte varför han gjorde det, jag tror inte att det bara var för att skada mig utan mest för att han inte kunde kontollera sina egna känslor. Han verkade få dåligt samvete efteråt och slickade mig alltid så att jag kom flera gånger efter att han hade kommit och jag slutat gråta. Det har gjort att jag har stora skuldkänslor för det. Jag kan ju inte säga att jag blivit våldtagen även om många jag pratar med säger att det är så, jag njöt ju av det, iallafall den sissta delen. Jag lyckades tillslut ta tag i mig själv. Jag hade börjat träna självförsvar och efter en fest på min klubb hamnade jag i hissen med min ena tränare. Vi strulade och han ville ha med mig hem. Jag sa nej även om jag egentligen ville. Min tränare fixade iallafall en taxi till mig och jag fick hans nummer. Jag tog kontakt med honom några dagar senare och jag berättade att jag blev slagen. Han kopplade ihop mig med kvinnojouren och fick mig att berätta för mina föräldrar. Jag kom bort från min pojkvän fort, men jag kunde inte riktigt släppa taget. Jag ville veta VARFÖR. Jag åkte ut till honom och förökte prata, oftast åkte jag ut för att han sa att han skulle ta livet av sig. Nästan alla gånger jag var där slutade det med att han slickade mig, även när hans kompisar va i ett annat rum i lägenheten. Jag vet inte varför det blev så och jag skämms, jag tror att jag försökte utnyttja honom. Jag gav sken av att va intresserad av att ha sex med honom men stoppade allt när jag var nöjd. Kanske för att ta tillbaks vårt sexliv. Jag blev tillsammans med min tränare och vi har varit tillsammans sen en vecka efter att jag lämnade mitt ex, han är underbar och har hjälpt mig med allt men jag ha inte vågat berätta att jag blivit slickad av mitt ex efteråt. Det känns som jag har svikit honom. Det är jätte svårt för mig att förstå varför men jag vill ha kontakt med mitt ex igen. Han har flyttat väldigt långt bort, typ 150 km vilket jag i början var glad för (Han hade hotat med att ge sig på mina hästar och syskon.) men nu vill jag träffa honom för att förstå varför han slog. Jag vill veta om han ångrar det och vad jag gjorde fel. Jag vill kunna komma över det men han är tre år av mitt liv och även om jag vet att han är ett svin så saknar jag honom. Jag behöver hjälp att förstå mig själv och mina reaktioner. Jag vill veta varför jag inte kan glömma honom. Det har gått 10 månader nu sen jag träffade honom sisst. |
|
|
|
|
|
#3 (permalink) |
|
Expert
Platinamedlem
|
Nej, det är inte knäppt att du har känslor för honom. Det är tom mer vanligt än man kan tro. Tänk på de hundratals kvinnor som fortsätter leva med våldsamma män inte bara av t.ex. ekonomiska skäl utan för att de "älskar" dem.
Du har kanske hört talas om "Stockholmsyndromet" (om inte sök det på nätet). Det uppstår många gånger en konstig bindning mellan offer och förövare. Så konstigt att offret kan tom försvara förövaren. Det är alltså mänskligt det som händer med dig. Men det är inte kärlek utan någonting helt annat. I ditt fall gissar jagh att det också handlar om ett avslut. Att det inte har blivit ett bra och tydligt avslut för relationen. Men egentligen räcker det om du lyckas få till ett avslut i ditt huvud. Skriv ett Adjö-brev till honom där du kan berätta allt du vill till honom. Du behöver inte skicka det till honom. Bränn eller riv sönder brevet efteråt så att det blir en sorts avslut. Eftersom ditt tönt till ex. tvingade dig att göra något du inte ville egentiligen har han våldfört sig på dig. Var inte rädd för att använda det rätta ordet. Bara för att man är tillsammans betyder inte att man behöver göra allt den andra vill. DITT EX. HAR STORA PROBLEM!!!!!! DU KAN INTE LÖSA HANS PROBLEM!!!!! HAN BLIR INTE BRA PÅ EGEN HAND!!! Han kan lova vad som helst, det blir aldrig av så länge han inte söker hjälp! DU HAR GJORT HELT RÄTT!!!!! SAknar du verkligen honom? Gör du det? SAknar du våldtäkterna, kontrollen, svinigheten? Jag tror att du saknar de stunderna då han var OK. MEN HAN ÄR INTE OK!!!!!!!!!!!! När han verkar vara OK då låtsas han. Du saknar hans låtsas sida, den sidan som inte är riktigt hos honom, hans fejkade ansikte, det är det du saknar, någonting som egentligen inte finns. Det är min gissning och jag kan förstås ha fel. Du kanske saknar verkligen hans svinighet. Det får du reflektera över själv. Testa det med brevet också. Hälsningar, Sorin
__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se Mer om Sorin på: http://www.comunicera.se/text/sorin_besk http://www.metrobloggen.se/realmen Senast redigerad av Sorin den 2007-10-23 klockan 15:10. |
|
|
|
|
|
#4 (permalink) |
|
Expert
Platinamedlem
|
Kom på en sak till - Den skadade skitstöveln betalade för sina våldtäkter genom att tillfredsställa dig efteråt. Vilket svin!!!! Egentligen handlade inte ens om att han ville ge tillbaka någonting till dig. Du har HELT missuppfattat situationen. Totalt missuppfattning. Han njöt av det han gjorde efteråt själv!!!!!!! Han gjorde det för sin egen skull inte för dig men han fick dig att tro att han gjorde dig en tjänst. Vilket svin!!!!
Gör en lista med saker du vill ha hos din drömprins. Jämför den sedna med följande lista: "Min drömprins: - ska vara kontrollerande - han ska hota mig och även slå mig - han ska också tvinga mig till sex, speciellt analt som jag inte alls uppskattar - han ska gärna vara lite sjuk och inte ta itu med det" Så var han ditt ex. Hur bra stämmer det med de egenskaperna som din drömprins ska ha? Hur är din nuvarande kille jämfört med din drömprins?
__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se Mer om Sorin på: http://www.comunicera.se/text/sorin_besk http://www.metrobloggen.se/realmen Senast redigerad av Sorin den 2007-10-23 klockan 15:07. |
|
|
|
|
|
#5 (permalink) |
|
Member
Bronsmedlem
|
Tack för ditt svar... allt du skrev kändes så otroligt rätt på något sätt. Det där med att jag inte fått något riktigt avslut känner jag verkligen att det stämmer. Allting gick så fort att jag inte han fatta att det var slut, sen flyttade han till Piteå. Jag fick inte tid att tänka efter för 1 vecka senare var jag inne i ett nytt förhållande. Jag skrev faktiskt en sån lista när jag började snacka med min nuvarande kille och jag tror han stämde in på allt utom att han rökte... men jag har tappat bort listan så jag ska göra en ny. Ska testa det där med avskedsbrevet också, jag har märkt att det hjälper att skriva om det. Jag kan prata ganska mycke med min pojkvän om det som hänt men på något sätt är jag rädd att släppa in honom helt.
Tack så otroligt mycke, jag började gråta direkt efter att jag läst dina svar och nu efteråt känner jag mig mycket renare innuti. Jag har alldrig trott på att psykologer och sånt kan hjälpa men det känns verkligen som att det du skrev hjälper. Jag ska läsa igenom det några gånger sen ska jag ta och skriva en lista. Jag har kvar våra gamla förlovningsringar. Har du nån bra ide om vad jag kan göra med dom? Kasta bort dom eller smälta ner dom? TACK! |
|
|
|
|
|
#6 (permalink) |
|
Expert
Platinamedlem
|
Tack själv. Ditt svar gav mig också väldigt mycket. Jag blev rörd av ditt svar och är mycket glad för att ha kunnat varit till lite hjälp. Ett stort tack till dig!
__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se Mer om Sorin på: http://www.comunicera.se/text/sorin_besk http://www.metrobloggen.se/realmen |
|
|
|
|
|
#7 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Hej! Har varit i liknande situation. Förstår dina skamkänslor för att du blev tillfredställd efteråt. Hjärnan är konsitg. Förmodligen sökte du så mycket ömhet och kärlek som du trodde i början att han skulle ge dig så när man gjorde så med dig efteråt tog du till vara på varje gnutta ömsinthet han gav dig och "njöt" av det. Det han gjorde var att manipulera dig totalt. Som när andra våldsmän ber om ursäkt när de halvt slagit ihjäl sina kvinnor och sedan köper dem en present och de tar emot dem. Det är samma sak. Du böev våldtagen och när du som mest behövde någon som tog hand om dig i den situationen klev han in i den rollen och tillfredställde dig. Inget konstigt alls att du regerade så.
|
|
|
|
|
|
#8 (permalink) |
|
Member
Bronsmedlem
|
Hej, jag har gjort en sån lista om vad jag vill ha för egenskaper hos min pojkvän. Jag är tydligen ganska krävande för jag kom upp i 45 punkter. Min nuvarande stämmer in på 41 så det måste ju va bra. Jag har inte skrivit något avskedsbrev men han (mitt ex) kontaktade mig för ett tag sen.
Vi pratade i telefon. Vi pratade nästan bara om väldigt neutrala grejer som att vi båda två hade köppt ny telefon förra veckan och vi pratade lite om hans systers hundar och så. Trotts att vi aldrig nämde nånting om vårt förhållande eller så så blev jag illamående, skakig och helt rödflammig över hela kroppen. Det tog nog en halvtimme efter att vi lagt på för det att började släppa. Jag pratade hela tiden med min kille och han höll om och tröstade mig, men när allt hade gått över kändes det jätte skönt. Det kändes som att jag hade övertaget på nått sätt. Han hade varken lägenhet, jobb eller flickvän. Jag har sambo i en fin lägenhet centralt i Malmö, ett bra jobb som jag trivs med. Även om han inte sa det rakt ut så va där nån lite ynklig underton hos honom. Jag var väldigt stolt över att jag klarade att prata med honom utan att börja störtgråta. Jag har tänkt på en sak till som rör det här med mitt ex. Varken jag eller min nuvarande kille har haft speciellt hård sex innan, vi har bunit och blivit bundna men aldrig gjort nånting hårdare än så. Men redan väldigt tidigt, redan innan jag lyckades sticka från mitt ex hade vi sex några gånger och det var hårdare än både jag och han haft tidigare. Jag har alltid kännt mig väldigt trygg med min kille och han var den första jag berättade om att jag blev misshandlad för. Kanske var det därför jag vågar lämna ut mig själv mer till honom eller så är det på något sätt en berabetning av allt som hänt. Jag har för mig att jag läst någon stanns om nått sorts återupprepningstvång, att om man t.ex. blivit slagen som liten och inte bearbetat det helt letade man sig till våldsamma killar för att hjärnan inta var färdig med det som hänt. Min pojkvän är väldigt snäll mot mig, hjälper mig med allt jag ber om, kramas och gosar mycket med mig och uppför sig aldrig våldsam mot mig men vårt sexliv är helt annorlunda. Han håller fast mig, slår mig (öppenhand, men hårt mot ansiktet, typ örfilar), kallar mig grejer som hora, hotar mig med kniv o.s.v. Men jag har altid möjlighet att avbryta det och han brukar fråga hur de e med mig om han tycker jag ser för rädd ut. Både när jag tänker på det och skriver om det känns det knäppt att tycka om det men det gör jag. Kan det bero på någonsorts återupprepningstvång? Är det något jag ska sluta med för att komma vidare eller är det något som kan hjälpa mig? Jag mår inte dåligt av det vad jag vet och jag litar helt på min kille. |
|
|
|
|
|
#10 (permalink) |
|
Expert
Guldmedlem
|
Hej!
Precis som du så insiktsfullt skriver så kan den här typen utav sexuellt beteende handla om att återupprepa destruktiv behandling i ett försök att "ställa det tillrätta". Det kan finnas en tanke om att man ju i den situationen idag är i kontroll på ett sätt som man inte var då, och därför så är det okej och man kan njuta av det (vilket man ju inte kunde under de "riktiga" övergreppen) - vilket på så vis kan vara ett sätt att dämpa smärtan i de faktiska övergreppen. Den erfarenhet som jag har av det här är dock att då man verkligen bearbetat sina upplevelser och tagit hand om de negativa föreställningar som man antar då man blir utsatt, så försvinner det här beteendet, så till den grad att man inte tycker att det känns bra eller upphetsande med kränkande behandling. Jag vill poängtera att det här är en väldigt vanlig reaktion och inte alls något som du behöver skämmas för. Men mitt råd till dig skulle vara att bearbeta kränkningarna i terapi. Lycka till! Vänliga hälsningar- Johanna
__________________
Johanna är utbildad Master Powerthinking med kognitiv inriktning. Hon är också tränad i EMDR och en typ av hypnos som kallas powertrance. Vill du prata mer med Johanna? Du kan kontakta henne på: johanna.h@comunicera.se eller på 0709-689296. Johanna erbjuder även telefonterapi. |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|