tina

Hej!
Jag blev för väldigt många år sedan utsatt för grova våldtäkter upprepade gånger av en klasskamrat. Vi bodde på internat så han hade typ fri tillgång till mig. Berättade inte för någon alls utan gömde mina blåmärken och gick ut skolan med högsta betyg.
Efter detta började jag prostituera mig.
Det är många år sedan jag slutade med det och jag bearbetar det jag har varit med om i terapi, vilket är fruktansvärt jobbigt.
Saken är den att jag börjar känna ett sådant otroligt sug.
Det låter vidrigt men jag har ett sug efter att förnedra mig - och ändå på något vis ha makt - och få betalt för det.
Antar att jag borde ta upp detta med terapeuten men det känns som om jag kommer att sprängas av äckel. Hon vet om våldtäkterna men absolut inte att jag har sålt mig.
Vill egentligen inte sälja mig igen, har för mycket att förlora nu, men jag vet att det dämpar ångesten.
Vad göra?

Jonas

Hej Tina

Tack för ditt mail och din öppenhet att våga lyfta frågan.

Jag kan tänka mig att det är med blandade känslor som du upplever det du beskriver. Låt mig först säga att du inte behöver känna att det är något helt onormalt. Det finns förmodligen en serie av tankar som lett fram till detta.

En anledning kan vara de tidiga våldtäkterna där du blir angripen transformeras till att du utvecklar en roll som aggressor. Du kan jämföra med en liten pojke som går till tandläkaren och blir väldigt rädd.
När han kommer hem leker han tandläkare med sin lilla syster, han blir nu den som plågar och har makten.

Nedan finner du lite om företällningar som jag tror du kan ha nytta av:

Du vet redan att vi upplever omvärlden genom våra fem sinnen. Eftersom våra sinnen inte kan ta in mer än en del av allt som händer, blir våra upplevelser bara en spegling av våra sensoriska processer. Dessa neurologiska processer föder i sin tur våra tankar i form av bilder, känslor, intern dialog m.m.

Varje dag kan vi tänka upp till hundra tusen tankar där varje enskild tanke följs av en annan tanke. Merparten av våra tankar ställer inte till med några problem för oss. När vi däremot upplever situationer, som är mer krävande och utmanande måste vår hjärna sortera tankarna på ett sådant sätt att världen kan förstås. Dessa tankestrukturer som då bildas kallar vi föreställningar.

Dina föreställningar påverkar ditt beteende i mycket stor utsträckning. Det är allmänt känt, att om någon tror han kan göra något, kommer han att göra det. Om samma person tror att någonting är omöjligt, så spelar det ingen roll hur anstränger oss för att övertyga honom om att det är möjligt. Han kommer inte att försöka ändå.

Det finns en rolig historia, som visar hur starkt våra föreställningar påverkar vår personlighet. Det var en gång en man som hade en ovanlig psykisk störning. Han trodde han var ett lik. Han åt inte och han arbetade inte. Han satt bara ner och hävdade att han var ett lik. Psykiatrikern försökte övertyga honom om att han verkligen inte var död. De argumenterar fram och tillbaka.

Till slut frågade psykiatrikern: ”Blöder lik”? Mannen tänkte en stund och svarade, ”Nej, alla vitala delar i kroppen har slutat fungera, så de blöder inte”. Då sa psykiatrikern, ”OK, då gör vi ett litet experiment där jag tar en nål och sticker dig i fingret och ser om det börjar blöda”. Eftersom patienten var ett lik så fanns det inte mycket han kunde säga eller göra, så psykiatrikern stack honom i fingret och mannen började blöda”. Patienten tittade helt chockad och överväldigad på blodet och sa: ”Det var som fan, lik blöder!”

Våra föreställningar växer fram ur hur vi tolkar en upplevelse. De fungerar samtidigt som ett filter som ”hjälper” eller ”stjälper” oss genom att sortera bort alla nya tankar som inte passar in. Så fort en föreställningsstruktur har skapats i vår hjärna, kommer den att söka upp andra föreställningar som påminner om den ursprungliga föreställningen. När de hittar varandra väver de tillsammans med de andra föreställningarna en osynlig väv, som blir till ett filter mot omvärlden.

En annan konsekvens av det här är att det undermedvetna alltid förenklar och sorterar sig självt för att göra det så smidigt som möjligt. Det innebär att vi hela tiden söker och lyssnar efter information som kan bekräfta de värderingar och föreställningar som vi tagit till oss tidigare. Om föreställningarna är negativa, kan vi likna dem vid ett elakt virus, som sprider sig fort och som måste stoppas om det inte skall skada oss.

Om vi inte i tid gör något för att stoppa våra virus så kommer vi på sikt att lida skada men du har ju redan börjat göra något genom att lära dig hur allt hänger ihop, eller hur?

Var någonstans plockar vi upp våra föreställningar? Det finns naturligtvis många källor. Det är inte ovanligt att en del av våra huvudföreställningar lånas in redan under vår uppväxt. Dessa strukturer av föreställningar kallar vi för scheman. En del av dessa scheman och föreställningar är djupare, centrala konstruktioner och mindre benägna att förändras.

Vanligtvis tar vi intryck av våra föräldrar, lärare eller andra förebilder, eftersom vi högaktar och bryr oss så mycket om dem. Även senare i livet fortsätter vi att skapa nya scheman genom våra erfarenheter. Föreställningar som handlar om oss själva, kallar vi för självscheman. Vi har en benägenhet att skapa strikta scheman för hur vi organiserar vår tillvaro. Det finns scheman för hur vi tänker, känner och handlar. När människors scheman fungerar bra har jag som terapeut inte mycket kontakt med dem. Det är först när deras tillvaro inte fungerar som vi får kontakt.

Ofta beror problem på föreställningar som uppkommit från någon av följande källor:

· Kommentarer från vänner eller familjemedlemmar.

· Kommentarer från vänner eller familj, som inte är direkt riktade till oss, men som vi hör.

· Andra personers förklaringar till varför olika händelser inträffat.

· Våra egna förklaringar till andras beteende.

· Grupptryck eller tryck från våra förebilder.

· Mobbning från andra barn.

· Känslor som är kopplade till vissa situationer.

· Inbillade händelser, dagdrömmar och nattdrömmar.


Sätten som föreställningarna föds på kan vara följande.

• Du ser något och drar sedan en slutsats. Du kanske iakttar mamma och pappa när de grälar och drar slutsatsen att relationer är krig.

• Du hör något. Din lärare säger till dig, ”Du är bra i gymnastik, men något läshuvud är du inte.” Du drar därefter slutsatsen att du har svårt för att lära dig.

• Det tredje alternativet arbetar utifrån att hjärnan vill systematisera. Det innebär att när en händelse inträffar, som är oklar eller ologisk så kommer din hjärna att fantisera ihop det som saknas för att skapa en föreställning. Det omedvetna kan acceptera att motstridiga föreställningar kan verka parallellt, utan att vi förstår eller kan ifrågasätta.

Fyra nivåer av kommunikation

När vi lyssnar av mänsklig kommunikation så finns det fyra olika nivåer. När vi hör någon tala på den lägsta nivån så låter det som en datamaskin där meningarna är korta och inte innehåller mer än minsta möjliga information. När vi arbetar på en högre nivå så uttrycker vi tankar. Steget därefter är när vi är i kontakt med våra känslor och kan förmedla dem. På den fjärde nivån finns förmågan att uttrycka behov.

1 Audio digital typ, lite som en talsvarstjänst.

2 Tankar ”Tänk vad fort tiden går”

3 Känslor ”Gud vad skönt det skulle vara att bada”

4 Behov det här skulle jag behöva för att känna mig trygg


Logiska nivåer

En sak som är mycket intressant att notera är att föreställningar ligger på en annan nivå än beteende och kompetens. De förändras inte heller enligt samma regler. Hjärnan är precis som alla andra sociala och biologiska system strukturerad i olika nivåer. Din hjärna har olika sätt som den kan bearbeta material på. Vi brukar tala om fem olika nivåer, som vår hjärna arbetar under.


Den lägsta nivån kallar vi omgivningen
Nästa nivå är beteenden
Sedan kommer kompetens
Näst högsta nivån är föreställningar (Beliefs)
Där över finner vi Identitet

Exempel. Om jag befinner mig i en konferenslokal (omgivning) för att föreläsa, så påverkas nivån ovanför genom att jag försöker matcha omgivningen med mitt beteende, dvs. jag klär mig i kostym för att anpassa mig till gruppen.
Det räcker dock inte, jag måste också ha ett visst mått av kompetens. Även om jag har min kostym på mig och kommer i tid till lokalen så förväntar sig deltagarna att
jag kan det ämne jag skall föreläsa i. På nästa nivå är det en stor fördel om jag har föreställningen att och tycker om att tala inför publik.. Om vi leker med tanken att jag inte tycket om att tala inför publik och jag har social ångest, vad händer då? Jo, alla de andra nivåerna faller Troligtvis kommer jag inte att gå upp och föreläsa även om jag har all den kompetens som krävs för att genomföra en lyckad föreläsning. Detta för att min föreställning om att jag inte är en bra talare slår ut alla de undre nivåerna


Övning


Fundera på vilka föreställningar du har?

Varifrån kommer den ursprungliga föreställningen?

Vilken referensupplevelse var det som gjorde att du tog den ursprungliga föreställningen?

Tänk över och fundera på hur dessa frågor kunde ha förändrat dina valmöjligheter som barn om du hade kunnat svara på de nedanstående frågorna med de resurser du har idag.

· Är det här som händer nu mitt fel och är det riktigt?

· Borde jag känna mig skyldig?

· Varför känns det som om jag är den skyldige?

· Bryr de sig verkligen om mig?

· Manipulerar de mig?

· Varför behandlar de mig så här om de älskar mig?


Gör en sammanfattning av vad du lärt dig om logiska nivåer och föreställningar i den här sessionen.
__________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ ____


Översätt nu dessa lärdomar till aktiva handlingar.
Vad kan du göra annorlunda idag?
__________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __

Om du vill ha hjälp av specialister och bor i Gbg så hör av dig.


Lycka till!
Jonas Gåde

P.s Jag tycker du skall ta det med din terapeut även om det är jobbigt. Vet han /hon vad de sysslar med så är det inget konstigt. Om du har en manlig teraput kan jag förstå om det bjuder motstånd välj en kvinnlig då det är inget konstigt

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.

tina

Hej igen!
Jag tycker att du undviker min frågeställning.
Tina

Jonas

Hej

Jag är ledsen om jag är otydlig

Du skriver

Saken är den att jag börjar känna ett sådant otroligt sug.
Det låter vidrigt men jag har ett sug efter att förnedra mig - och ändå på något vis ha makt - och få betalt för det.

Alla beteenden och känslor uppstår ur dina föreställningar och tankar om vad som inträffat både på ett omedvetet och medvetet plan.

Om du har ett sug efter att förnedra dig kan det bero på att du vid händelsen har använt dig av ett primitivt försvar som kallas ovändning till dess motsats

OMVÄNDNING I MOTSATS

Det handlar om att hantera känslor som utgör ett hot mot en själv är att iscensätta ett scenario i vilket man svänger från en subjektposition till en objektposition och vice versa. Om man till exempel uppfattar sin längtan efter att bli omhändertagen som skamlig eller farlig, kan man istället tillfredställa sina behov på ett indirekt sätt genom att ta hand om någon annan, och omedvetet identifiera sig med dennes uppskattning över att bli omhändertagen. Denna specifika variant av omvändning i motsats har länge ansetts som typisk för terapeuter, vilka ofta har svårt att förlika sig med sitt beroende och därför njuter av att andra är beroende av dem.
En person som exempelvis genomgått en kränkande och plågsam intitieringsritual kan senare omvandla sina negativa erfarenheter av den egna initieringen till något som han eller hon uppfattar som positivt när personen i fråga själv befinner sig i den aktiva positionen, det vill säga inte längre är offret bödeln.
Varje morgon när han som liten pojke kom ut i köket satt hon och hängde över en kopp kaffe med en cigarett i munnen och såg trött och eländig ut. Hans egen depressiva problematik hade sin naturliga förklaring i hans frustrerande relation till sin olyckliga suicidala mamma. När han kom till våra sessioner ganskande han alltid mitt ansikte och sade exempelvis:"Vad du ser trött ut idag" eller "Du verkar ju helt under isen". Ibland hade han rätt, men för det mesta var jag på gott humör och frapperades av hur felaktig hans iakttagelse var. Efter hand började jag allt oftare öppet ifrågasätta hans omdömen om mig och när så var fallet svara att jag inte alls kände mig trött eller deprimerad. Istället för att se det som något intressant och som en möjlighet att förstå sina egna förskjutnings- och projektionsmekanismer, kastade han omvåra roller i situationen och hävdade att jag nog bara trodde att jag mådde bra, men att så uppenbarligen inte var fallet; han visste bäst eftersom han var en ovanligt uppmärksam människokännare som kände igen en deprimerad person när han träffade en.
Denna man gjorde sig till terapeut och mig till patient, vände en situation som var svår och hotfull för honom till sin motsats. Hans uppväxt tillsammans med en otrygg moder hade inte givit honom tillräcklig känslomässig trygghet för att klara en roll där han var den beroende, i synnerhet inte av en kvinna. Hans användning av försvarsmekanismen omvändning i motsats skyddade honom från mötet med djupgående och smärtsamma känslor, men fick i hans fall den olyckliga bieffekten att den försvårade hans möjligheter att etablera känslomässigt ömsesidiga relationer.
Eller med hand egna ord: "Jag kan inte säga hur lycklig jag känner mig när jag överlämnar ett barn till en adoptivmamma och vet att ett nytt liv nu börjar för det barnet." Själv hade han vid två års ålder plötsligt och tragiskt förlorat sin biologiska mamma; familjen hade efter moderns bortgång haft det mycket svårt under en kort tid, men därefter hade han adopterats av en hushållerska som sedan gifte sig med hans far och i psykologisk bemärkelse helt och hållet blev hans mamma. Varje gång han lyckades med en adoption kände han glädjen över att rädda någon på samma sätt som han själv en gång blivit räddad (men innan jag arbetade med honom hade han aldrig medvetet sett sambandet mellan sin egen livshistoria och sitt humanitära hjälparbete) och lättnaden över att situationen denna gång var den omvända: nu var det han som var räddaren, den med makt, och den andra parten somvar det hjälplösa, beroende barnet.
Läsaren har säkert redan lagt märke till att dessa mer utvecklade försvarsprocesser inte direkt kan förknippas med någon specifik personlighetstyp, med ett ensidigt och extremt beroende av en specifik försvarsmekanism. Psykiskt mer välfungerande människor tenderar att inte bara använda sig av mer mogna försvar, som omvändning i motsats, utan också att hantera ångest och andra känslomässiga problem med hjälp av flera olika defensiva strategier. De är följaktligen inte lika lätta att entydigt etikettera.

Hoppas det blev tydligare om du läser detta först och sen gör uppgifterna ovan bör du få ett annat perspektiv.

Hälsningar
Jonas

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.

ensam tjej

Du förklarar väldigt bra, har själv sålt mej via webcam. Sk webcamshower och precis som Tina har jag oxå sug efter det försöker verkligen låta bli men ibland funkar det inte.
Jag får ångest lindring för stunden av det men sen kommer självföraktet.
Den senaste perioden har showat nästan varje dag, har inte sagt nåt till min terapeut men jag tror han vet i tanke på att jag sabbar allt annat för tillfället.
Det som jag börjar bli orolig över är att jag funderar på att träffa dom som ser på mej IRL, känner mej helt störd och har rätt mycket skamkänslor.
Vet ju vad som kommer hända ändå lockar det, helt sjukt.