Lojsen

ÅH...jag vet inte längre hur jag ska göra, vad jag ska ta mig till. Jag är så rädd så fruktansvärt rädd.

För 6 dagar sedan träffade jag eller "sprang jag på" en utav de personerna som utsatte mig för sexuella övergrepp när jag var liten. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva träffa eller se någon utav de där idioterna igen. Men där stod han på hållplatsen och skulle på samma buss som jag. Jag som länge har trott eller i alla fall försökt få mig att tro att jag bara hade hittat på honom. Att han egentligen inte existerade. Jag vill inte att det ska vara sant. Jag vill inte att han ska existera! Han kände igen mig. Såg på mig med de där ögonen, med den där blicken som jag aldrig kommer att glömma. Jag bara stod där helt förstelnad och kunde inte röra ett finger ens. Kändes som om jag inte andades under flera minuter och gråten var inte långt borta. Jag vågade aldrig hoppa på bussen. Såg den åka iväg! Efter detta är jag så sjukt rädd för att råka springa på honom igen, eller någon utav de andra personerna. De skrämmer mig så fruktansvärt mycket.

Efter det här har jag svårt att gå ut och när jag väl är ute är jag liksom hur spänd som helst och efter tag får jag ont i hela kroppen.

Det värsta är att detta dragit upp så jäkla mycket saker. Min hjärna går på högvarv, Kan inte somna på kvällen/natten, när jag väl somnat så vaknar jag efter en-två timmar helt kallsvettig och med en läskig känsla i kroppen.

Samtidigt så har några bitar fallit på plats, då jag vet med all säkerhet att jag faktiskt inte har hittat på honom, att han faktiskt finns där på riktigt, TYVÄRR! Och tyvärr finns minnerna kvar av vad han gjort också. Kanske de finns kvar lite för väl. Jag vill glömma, vill inte få upp flersaker nu. Det räcker här. Men vet inte hur jag ska göra! Jag vill bara bli av med allt detta NU!

Någon som kan trolla?

__________________
Det är den som går vilse som finner nya vägar.

Disorder_

Raderat...

__________________
she was significant,
i'm insane

En Annan

Jag är inget vidare på att trolla... men jag är ledsen att det skulle behöva hända; att du skulle behöva vara med om det. Har man inte själv upplevt det är det förmodligen omöjligt att förstå den frysta känslan av panik -och total utplåning.

Att du kastas tillbaka i tiden är inte att undra på. Har du någon du kan prata om bilderna med, -mellan fyra ögon? om inte, så vet du ju att vi finns här för att lyssna och vi ger stöd så gott vi kan.

Att gå genom livet utan att tvingas möta verkligheten, att gå omkring och tro att det kanske ändå aldrig hände har också sina negativa sidor. Förhoppningsvis kan du se det längre fram och kanske, kanske väcker detta känslor som legat och slumrat ett tag. Känslor som någonstans ändå behöver mötas.

Sköt om dig och kom ihåg att du inte behöver vara ensam i eländet.

Kram, En Annan

__________________

Lojsen

Hej en annan!

Tack för ditt fina svar!

Ja, det är inget roligt detta! Men det har ju redan hänt och jag försöker verkligen göra det bästa av situationen. Men det kan vara nog så svårt!

Just nu har jag ingen att prata med direkt, då den jag brukar ha samtal hos är på semester (precis som alla andra). Det känns ganska jobbigt, att behöva "klara sig själv" under semester tider, men det är som det är! Jag hade tänk försökt prata med min kontaktperson idag, men det kändes inte något bra, så jag sket i det! Har inte någon större tillit för henne tyvärr, inte för tillfället. Och sen vet jag inte hur jag ska säga det heller! Jag har bara sagt till folk att det är En person som utsatt mig för övergreppen, men i själva verket har det varit Tre och allt känns så jäkla rörigt och jobbigt att jag inte vet hur jag ska förklara det hela. Är ganska rädd för att folk inte ska tro på mig.

Tack igen för ditt svar!

Kram

Lojsen

__________________
Det är den som går vilse som finner nya vägar.

oälskad

Har råkat ut för samma sak, det var fruktansvärt.
Blev så upprörd och rädd att jag har bara små minnes fragment av resten av den kvällen. Så jag vet hur jobbigt du måste ha det.
Stor kram från mej.

__________________

mare

Hej Lojsen!
Ledsen att fick uppleva det! Du måste få hjälp med det! Har du kollat på den här sida:
Kvinno-och tjejjouren ADAs webbplats - systerskap gör oss starka!
Stödpersoner [Tjejjouren]

Kram!

Lojsen

Hej förvanskad och tack för svaret och Kramen, det uppskattas

Och Hej Mare, har inte kollat på den sidan innan, skall genast undersöka det hela!! Tack!

Kram till er båda!

__________________
Det är den som går vilse som finner nya vägar.