rosan

När jag var runt 11ar förlorade jag min oskuld, men det var bara för att min moster berättade att jag snart skulle fa mens, vilket var en chock för mig eftersom jag var rädd för blod.

Jag var 1ar äldre än alla i klassen, sa var lärare hade inte börjat lära oss om en kvinnas kropp förrän nagra manader efter. Efter att min moster berättat om mensen, gick jag och hade samlag med min grannens son, som var i samma alder. Jag hade inte sa mycket erfarenhet om samlag under den tiden. Jag visste inte ens att det vi gjorde kunde ha lett till att jag blev med barn, utan allt jag ville var att inte blöda. Men trots allt kom mensen,och den dagen grät jag och berättade om samlaget för min moster.

Min moster blev arg och skällde ut mig. Men jag antar att hon gick sedan och berättade för sin man, och hennes man berättade sedan till hans kompis som hade kommit och hälsat pa oss.kompisen skulle stanna i nagra dagar. kompisen började använda mig, genom att berätta lögner om hur han skulle dö om jag inte rörde vid honom. Jag var bara 11ar och visste inte sa mkt, sâ jag trodde pa hans lögner. Och han var i 30ars alder. Han höll pa sa där i nagra manader, tog in mig i ett rum och sa att jag skulle smeka honom. eftre nagra manader var han tvungen att atervända till sitt hem i england. da trodde jag att helvetet hade slutat. Men nej, da började min mosters man. Han som jag litade mycket pa. Han sa ingenting om att bli smekt, men däremot visade han mig daliga filmer. En gang fragade han mig om vi kunde göra som i filmen, men jag reste mig bara upp och gick in i duschen och satte pa mig pyjamas, när jag kommit ut fran duschen sa han till migatt jag kommer ända göra det längre fram.med all rädsla gick jag och la mig. nästa dag,kom han in i sovrummet. Och la sig bakom sin 3ariga dotter och smekte mig.Jag vagade inte skricka, grata eller göra ett ljud. efter det försökte han komma in under lakan, men da snurrade jag, han försökte flera ganger men lyckades inte, till slut gick han ut fran rummet.min moster var inte hemma under dessa dagar, men när hon kom hem märkte hon att nat var fel, eftersom en dag hade hennes man gâtt in i toa och stängde inte dörren efter sig. Men mannen kom med en ursäkt och min moster trodde pa det. efter nagra ar, kom all sanning upp, eftersom jag började skriva dagbok, där jag skrev ner alla mina känslor, dagboken som min moster läste. Men hon tog sin mans sida. Idag har jag ingen kontakt med de längre. Eftersom jag efter mer 10ar nu vagat ringa min mosters man och berättat att det som han och hans kompis gjorde mot mig som barn kommer jag aldrig att förlata.Han nekade till det hela, men sanningen vet han. sedan dess mar jag lite bättre, eftersom jag tänker inte lika mycket pa det de gjorde mot mig. Men däremot saknar jag mina kusiner, som är min mosters och hennes mans barn...Jag vill därför fraga var det rätt av mig att avbryta kontakten pa det sättet? för visst jag mar bättre,men jag kommer inte kunna se mina kusiner längre, atminstone sa länge de är under ariga, vilket de kommer att vara länge till...

se7en

jag kan inte fatta vilken power män har över kvinnor..? hur kan man välja mannens parti?? hemskt och sorgligt! svårt att förstå hur man kan leva med sig själv??

psykfallet

hmm, ja, frågan är, hur DU skulle må, om du var tvungen att träffa både din moster å hennes man, efter allt som hänt, å allt de vet, varje gång du skulle träffa dina kusiner? det är nog bara du som kan ha svaret om dte var rätt eller fel.. du kan iofs alltid börja med ett brev till dina kusiner om de kan läsa själva, å sånt.. kramar om

Johanna.H.

Hej Rosan,

Jag tycker att du är väldigt stark som skriver här och väldigt stark som konfronterade en av dina förövare!

Som signatur psykfallet skriver så handlar det om dina behov och dina känslor nu, när du skall avgöra om du vill ha kontakt med dem eller inte. Bara du kan svara på hur Du känner inför det.

Det jag tycker att du skall fråga dig själv är; VAD var det som gjorde att du från början kände att avståndstagande var det bästa alternativet? Vad var det i det som kändes bättre än att ha kontakt? Troligtvis så kan det ha handlat om en undermedveten process och initiativ till att se till dina egna behov och gränser, så det kan vara lite svårt att sätta fingret på det. Men fundera igenom det, för i det ligger svaret till hur du fortsättningsvis skall göra.

Utifrån det du kommer fram till i den första frågan, vill jag att du frågar dig själv, vad som motiverar att ta ett annorlunda beslut idag? Vad är det som har förändrats som gör att det motsatta beslutet skulle vara bättre? Finns det något? Eller handlar det om en önskan att omständigheterna skall vara annorlunda? Jag brukar berätta för mina klienter som står inför den här typen av dilemman att det alltid krävs att något nytt tillförts till en omständighet för att en förändring skall kunna ske. Så för att hjälpa sig själv bör man fundera på vad som tillförts som kan påverka situationen.

Jag hoppas att du kan reda ut dina känslor kring detta! Skriv gärna igen!

Vänligaste, Johanna

__________________
Johanna är utbildad Master Powerthinking med kognitiv inriktning. Hon är också tränad i EMDR och en typ av hypnos som kallas powertrance.
Vill du prata mer med Johanna? Du kan kontakta henne på: johanna.h@comunicera.se
eller på 0709-689296. Johanna erbjuder även telefonterapi.