Scharro

Hejsan!

Jag har den senaste tiden börjat oroa mig kring eventuell graviditet längre fram i livet. (jag är 26) Jag går mitt andra år på högskolan (ska bli beteendevetare) och läser mkt om barn just nu. Precis innan jag började här blev jag gravid och gjorde en medicinsk abort. Innan jag hann sätta in en spiral (pga av urinvägsinfektioner som uppstod som förhinder) blev jag gravid igen, detta skedde med tre månaders mellanrum... jag gjorde en abort till. Jag hade då bara varit ihop med min kille i ett halvår och skulle flytta till en ny stad och plugga i minst 3 år. Valet jag gjorde var bra eftersom jag alltid haft tankar om att jag ska ha "hus, man och stadig ekonomi" när jag skaffar barn. Hur som helst ska det inte bli några svårigheter att bli med barn igen efter dem sa dom åt mig.
Nu till mitt "problem".
Ja har hört på många håll att om man tänker för mkt när man väl bestämt sig för att skaffa barn kan det vara svårt att bli gravid. Det finns de par som försökt i flera år och som sedan adopterar och precis när de får barnet blir modern gravid! Jag har även hört att om man försöker och fokuserar blir det inget och i många fall de som jag känner till har de som blivit gravida inte haft avsikter att bli det. En vän till mig planerade att skaffa barn denna sommaren som var nu och slutade med sina p-piller ett år innan och slappnade av och tänkte att det skulle dröja minst ett år innan det hände något.. så vips blev hon gravid! Nästa gång tänkte hon att hon skulle bli det direkt och hon har ännu inte blivit det igen.. En annan vän var det precis tvärtom för första barnet tog 2 år för att de stressade upp sig och fann ingen ro sen andra barnet tänkte dom inte alls så gick det på första försöket.

Hur stor sannolikhet är det att det kan bli såhär? Beror det på att man BLOCKERAR sig själv?

Det går ju inte att INTE tänka på det för den dagen jag är klar med skolan (om två år) och jag far till sjukhuset och tar ut min spiral kommer automatiskt en tanke börja gro i min skalle. NU kan jag bli gravid och denna gången är det i "rätt tid" och denna gången blir det inte så spontant som sist när det inte var i mitt hvud alls (gick 10 v utan att fatta nått trots stora symtom).
Jag förstår inte hur jag på ett avslappnat sätt ska fortsätta leva och vara lugn i vetenskapen om att "ja kan bli gravid, blev jag det nu??" och hur besviken och stressad jag blir om det ej går. Innan mina andra två graviditeter har jag levt med vetenskapen om att jag ALDRIG kommer bli med barn därför att mamma hade stora problem med att bli det efter mig, min syster som kom 15 år senare är provrörsbefruktad. Så sen när jag blev det vart jag helt chockad! JAG?? Gravid? Kunde jag bli det? Jag vill att det ska komma som en överraskning! Jag är som person otroligt nervös och orolig för allt, ältar allt hela tiden har ofta ont i magen och äter dåligt... Det är ju för guds skull två år tills det att det ens skulle bli aktuellt? Vad håller jag på med? Varför tar jag ut saker i förskott?
Tacksam för råd!!

Marie Berntsson

Hej Sharro!

Nedan kommer en liten text om att vi skapar det vi fruktar.

Många gånger skapar vi omedvetet det vi fruktar. Vi gör detta för att vår hjärna både medvetet och omedvetet skapar filter, som automatiskt hjälper oss att se det vi vill och förväntar oss att se. Dessa filter är varken bra eller dåliga. De bara finns där. Alla människor har dessa filter. Du kan jämföra det med en kamera. Om du har hållit i en kamera, vet du att man inte kan få skärpa på skogen långt borta och samtidigt ta en bra bild av en skalbagge på nära håll. Precis på samma sätt fungerar dina filter. De väljer ut för dig vad du redan ”bestämt” dig för att se. Dessa filter leder sedan till att du ”hjälper” eller ”stjälper” dig själv genom att sortera bort alla nya tankar som inte passar in.

Nedan följer ett exempel,
En kvinna har tidigare levt i en relation, där hon blivit bedragen flera gånger. När hon nu träffar en ny man, är hon hela tiden på sin vakt eftersom hon helt enkelt inte litar på honom. ”Hon vet ju hur män beter sig.” Hon börjar kontrollera honom alltmer, fråga vad han gjort på kontoret, kolla i hans väska osv. Till slut blir mannen så trött att han lämnar henne. Han känner inte att de tillsammans kan bygga en kärleksfull relation när hans partner inte litar på honom. Han lämnar henne och kvinnan kan nu säga till sig själv: ”Vad var det jag sa, alla män är likadana.” Genom sitt beteende har hon skapat det hon fruktar!

För att kunna leva ett behagligt och hälsosamt liv är det naturligtvis viktigt att lära känna sina egna filter och mönster. Våra negativa filter hämtar alltid inspiration ur det som har hänt oss och guidas ofta av våra rädslor. Detta beteende påminner lite om att köra en bil framåt på en väg och inte se på den vackra vägen framför oss. Istället är vi hela tiden fullt upptagna av att titta i backspegeln hur dålig vägen var bakom och rätt som det är kör vi kanske i diket. Det är därför viktigt att hela tiden vara vaksam på sina filter så att du inte vilseleder dig själv.

Vi sorterar problem i följande kategorier:

1. Direkt kontroll (Problem som går att göra något åt genom att ändra beteende.)

2. Indirekt kontroll (Problem som har att göra med andra människors beteende.)

3. Obefintlig kontroll (Problem som vi inte kan göra något åt, som t ex vårt förflutna eller omständigheterna i omvärlden.)


Det problem som du tar upp ligger i den obefintliga kontrollen, dvs flera år framöver.
Jag kan förstå din oro, men du har tydligen inte samma problem som din mamma när det gäller att bli gravid.

Hör gärna av dig igen.

Mvh
Marie

__________________
Marie är utbildad i Master Powerthinking med kognitiv inriktning. Hon arbetar mycket med ångest/panikångest, självskadebeteenden, självmord, självkänsla och BDD mm. En både inkännande och engegerad person, där inga känslomässiga kränkningar är för stora.
Vill du ha Marie som terapeut, hör av dig till marie@comunicera.se