![]() |
|
|
Välkommen till Terapisnack! Sveriges största community för dig som har frågor om psykologi, terapi, mental träning, psykiska störningar. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Webb-TV |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Fråga våra experter Här kan du ställa frågor om ångest, panikångest, tvångssyndrom, tvångshandlingar, självkänsla, fobier, psykiska störningar. |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Jag mår väldigt dåligt, men kan inte riktigt förstå vad som är fel.
Senaste halvåret har jag gått ner en massa i vikt (drygt fem kg, men vägde väldigt lite redan från början). Senaste tre-fyra månaderna har jag helt tappat aptiten. Mår illa på mornarna (spyr ibland), klarar inte av att få i mig nån mat förren på eftermiddagen nån gång. Har ofta ont i magen och huvudet. Är alltid trött, och fryser konstant. Känner mig matt och yr från och till. Tycker jag har börjat få dåligt minne (stavar fel eller avstavar konstigt när jag skriver på datorn). Har ont i lederna och får lätt ryggvärk. Orkar inte göra nånting, förrutom att ta mig till jobbet. Jag jobbar och sen ligger jag hemma och försöker sova bort helgerna. Det är alltid värst på mornarna (jobbar skift, så jag jobbar enbart eftermidagar och kvällar). På eftermiddagarna mår jag för det mesta bättre, tillräckligt bara för att jag ska få i mig lite mat. Men mitt humör ändras oxå, från att på morgonen ha mått så dåligt att jag ibland bara önskar jag kunde få dö, till att på kvällen bli glad och börjar göra upp en massa planer. Vill egentligen bara vara hemma jämt, blir lätt irriterad om telefonen ringer eller när min mamma kommer förbi. Blir nästan arg när hon tjatar om att jag måste äta osv.... Gråter ofta. Inte så nån ser, eller märker nåt. Brukar gömma mig på toaletten på jobbet och sitta där och gråta i en kvart. Sen går jag ut och låtsas som ingenting, ler och pratar med folk som om inget hänt. Jag inser att många av de här problemen antagligen har att göra med att jag äter för dåligt (huvudvärk, matt och yr osv....), men jag klarar bara inte av att äta mat när jag är illamående.... Har nyligen varit till en läkare, för att kolla att det inte är nåt fysiskt fel på mig. Jag sa inget då om att jag misstänker att det är psykiskt, men jag kan inte riktigt tro att det kan vara nåt fysiskt fel iom att jag mår dåligt även psykiskt.... Jag kan bara inte riktigt förstå varför jag mår så här. Kan det vara en depression? Ångest? Känns som om jag ska bryta samman när som helst. Jag orkar inte låtsas som om allt är bra längre......
__________________
www.anniemedsocialfobi.blogg.se |
|
|
|
|
|
#2 (permalink) |
|
Senior Member
Guldmedlem
|
Jag förstår att du håller på att bryta samman.
Det enda du ska bryta upp ifrån är gamla vanor! Att du gråter och mår illa handlar om att det blivit en vana..som en slags snuttefilt..du lurar dig själv till en slags "trygghet". Men du kan slå dig fri från allt det där. Små steg. Köp Mias bok "självkänsla nu!", möblera om i lägenheten, lär dig uppskatta små saker t.ex. en blomma som blommat. Du kommer att få jobba hårt för att hitta en vardag där DU mår bra och är lycklig=lära sig hantera motgångar. För du förtjänar att må bra..tro bara på det själv. Fortsätt skriva av dig.. Du har redan tagit första steget.. |
|
|
|
|
|
#3 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Jag bara känner att det blir värre och värre. Mår illa allt längre in på dan, går ibland en hel helg och äter inget annat än en macka och en kopp te.
Grejen är att jag är så trött, jag orkar ingenting. Inte egentligen trött för att jag sover dåligt utan mer.... apatisk. Orkar inte göra nåt, för vad är det för mening lixom....? Om det är en depression, är det verkligen nåt jag kan klara av själv eller måste jag försöka få nån sorts hjälp?
__________________
www.anniemedsocialfobi.blogg.se |
|
|
|
|
|
#4 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
|
Hej! Klart du inte måste klara av en depression själv, fast ibland känns det så.
Du kan börja med att ladda ner sessioner från det interktiva progeammet och se om deet kan hjälpa. Sen kan du så klart vända dig till vårdcentralen och be att få göra ett test för depression och ångest. Om det visar att du har något av det är det vanligt att antidepp piller skrivs ut samt att det skickas oftast en remiss så att du kan få samtalsterapi. Kom ihåg att vi finns här att bolla med också. Att du inte äter är allvarligt. Försök att äta små portioner regelbundet så blir det oftast lättare än om du försöker tvinga i dig en stor tallrik mat. Lite nötter, en bit frukt,lite yoghurt osv kan vara tillräckligt för att jobba upp aptiten. Kämpa för att äta lite varannan timme i några dagar (inte på natten såklart). Förhoppningsvis hjälper det dig att komma över aptitlösheten. Kram, Trollsa
__________________
Alla är vi redo att dö, men livet kan vi inte acceptera. (Graham Greene 1904-1991) Senast redigerad av Trollsa den 2008-06-22 klockan 15:57. |
|
|
|
|
|
#5 (permalink) |
|
Rating 10
Diamantmedlem
|
Det låter som depression. Du frågar om det kan vara ångest. Ja, det kan det vara. Är det någonting särskilt du har ångest för, förutom hur du mår?
Långa perioder av ångest eller oro leder ofta till depression. Tycker absolut att du ska ta upp detta med läkaren, för medicin är inte alls ett dumt alternativ i det här läget. Väldigt mycket att vinna och lite att förlora. Mia´s bok "Självkänsla nu" kan du nog skippa... om du inte vill läsa om massa självklarheter som att man mår bra genom att tänka positivt osv, att det är kul med en ommöblerad lägenhet (om man orkar det...) Eller ja, lite motiverad kanske du blir av henne. Men rent terapeutiskt och kliniskt, så behöver du någon sorts behandlingsplan. Man kan ta sig ur depressioner själv. Men sannolikheten ökar i och med behandling. Psykoterapi och medicin är ungeför 50-50 i effekt. Beror lite på dig. Medicin hjälpte mig mycket när det gällde aptit och mår man dåligt behöver man ofta komma "ovanför ytan" innan man orkar ta tag i sig själv.
__________________
Mikael Glännström Skriver en självhjälpsbok/självbiografi om ångestproblematik i sommar. Har ambitioner att forska kring ångestproblematik och speciellt utvärdering/utveckling av behandlingar och behandlingsmetoder. Tidigare lidit av panikångest och social fobi i åtta år. |
|
|
|
|
|
#6 (permalink) | |||||||
|
Expert
Platinamedlem
|
Hej Annie
Precis som Mikael skriver är ångest ofta kopplad till depression Han har rätt när det gäller Mias bok också den är ingen hit. Den vanligaste samsjukligheten när det gäller depressioner är olika ångestrelaterade sjukdomar, som t ex panikångest, tvångstankar, posttraumatisk stress och social ångest (fobi). Så många som upp till 70 % av de som lider av depression kan få problem med andra ångestrelaterade sjukdomar. De vanligaste kombinationerna med depression är generell ångest och panikångest. Panikångest innebär att man har så mycket ångest att det stör det vanliga livet. När depression kombineras med eller ligger dold i andra psykologiska problem, är det viktigt att man inte underskattar situationen. När detta inträffar bör en diagnos ställas på båda sjukdomarna. Även om depressioner inte är symtom på olika former av ångestrelaterade problem, är det inte ovanligt att en del som har ångest utvecklar en depression på grund av att de isolerar sig. Citat:
Senaste halvåret har jag gått ner en massa i vikt (drygt fem kg, men vägde väldigt lite redan från början). tydligt tecken på depression Citat:
Citat:
Citat:
Citat:
Citat:
Citat:
Mitt råd är att du kontaktar en kognitiv terapeut om du har några frågor kan du ringa mig imorgon 0708 1111161 Hälsningar Jonas Gåde
__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping 031-774 00 67 Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61. Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking. Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder. Senast redigerad av Jonas den 2008-06-22 klockan 22:44. |
|||||||
|
|
|
|
|
#7 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Tack för alla era svar!
Jag känner inte riktigt att jag orkar (eller vågar...) ta itu med det här nu. Dvs vända mig till nån terapeut eller likanande..... Jag skulle vilja klara av det här själv. Iofs antar jag att det är svårt, men är det omöjligt...? Jag har lite andra problem oxå (social fobi), så jag VET att jag borde ta tag i det här och göra nåt åt min situation. Men jag ORKAR bara inte. Men kanske blir det aldrig av om jag inte gör nåt när jag mår som sämst? Det känns som om jag mår lite bättre, som om det håller på att vända. Men jag kanske kommer att må dåligt igen om ett halvår, år.....?
__________________
www.anniemedsocialfobi.blogg.se |
|
|
|
|
|
#8 (permalink) | |
|
Rating 10
Diamantmedlem
|
Citat:
Fördelen med en terapeut är att man får hjälp med kunskapen, blir pushad och att möjligheter finns till olika behandlingsmetoder som man inte kan utföra själv (medicinering, exempelvis). Det som oftast är avgörande för hur det blir framåt, om ett, två, fem, tio år, är vad man gör med tiden då man har ork och är (nåtsånär) frisk. Att man inte förnekar sin problematik och benägenhet för att hamna i svackor.
__________________
Mikael Glännström Skriver en självhjälpsbok/självbiografi om ångestproblematik i sommar. Har ambitioner att forska kring ångestproblematik och speciellt utvärdering/utveckling av behandlingar och behandlingsmetoder. Tidigare lidit av panikångest och social fobi i åtta år. |
|
|
|
|
|
|
#9 (permalink) |
|
Expert
Platinamedlem
|
Hej Annie
Jag fyller upp ditt konto med 500 krediter så kan du börja köra interaktiva programmet det kan vara en start. Hälsningar Jonas
__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping 031-774 00 67 Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61. Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking. Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder. |
|
|
|
|
|
#10 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Jag tror det bästa sättet är att söka hjälp. jag led själv av en deperision och sökte hjälp för det, där fick jag reda på att anledningen till min depperision var att jag hade tvångstankar som gjorde mig av med med tvångshandlingar och detta hade jag ju aldrig kunnat lista ut på egen hand utan hjälp. Min hjälp blev att få kognitiv terapi där jag gjorde mig av med detta betendet och fick också en liten dos soloft. Idag ett år senare lever jag ett underbart lyckligt liv och känner en sån stor glädje när jag stiger utt på morgonen och detta tack vare att jag fick hjälp. Jag säger inte att det ena altenativet utesluter de andra, man kan säkert hjälpa sig själv i många fall men att det kanske vore en liten push för dig att se detta fallet.
Lycka till! förresten du kan göra ett deperisions test här: Goldbergs vägledande depressionstest - Netdoktor.se |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|