iduna

hej jag är en kvinna på 24 år som just har fått diagnoserna dissociativt och paniks syndrom efter mycket strävan och mycket sjukdom, men ingen förklarar för mig vad det är, vet någon något som skulle kunna få mig att förstå mer om varför jag är som jag är.
mina symtom är mycket ångest, panik ångest, depritioner som kommer och går, att jag försvinnerhelt eller svimmar så fort jag blir det minsta pressad eller stressad. jag har ingen ork och lite lust att leva. det här med "svimningarna" är nu mycket bättre, eftersom att det bara händer någon gång om dagen eller två, för två år sedan var jag näst intill förlamad.'
jag har en bakrud av psykisk och fysisk misshandel och incest.

nu har har jag äntligen fått diagnoser men det är bara konstiga ord, kan någon förklara för mig hur detta fungerar och vad det är för fel, vad fungerar inte och hur lagar man det.
som ni ser har jag även dyslexi så strunta i att jag skriver lite skevt och tala till mig så jag förstår.

mvh/iduna

Anna-Karin

Skall försöka förklara med vanliga ord vad jag vet i väntan på expertsvar...
om vi börjar med dissociativs syndrom så är det en effektiv försvarsmekanism som överanvänds.
När man utsätts för en situation där man inte längre har kontroll och som dessutom är mkt obehaglig som tex ett sexuellt övergrepp så vill din hjärna skydda dig. Den första reaktionen blir alltså att fly från platsen men efterssom detta inte går så flyr medvetandet istället. hjärnan stänger alltså ute intrycken och processerar dem inte så att du blir medveten om dem. Detta gör situationen mindre hotfull. Din hjärna lär sig då att detta är den mest effektiva metoden att hantera övergreppen på och vid upprepade övergrepp kopplas försvarsmekanisman dissociation på. Eftersom din hjärna nu lärt sig detta och tycker att det är effektivt kopplar den nu på samma försvarmekanism vid minsta tecken på att du skulle kunna hamna i en likanande situation för att skydda dig. Du har alltså utvecklat ett dissociativt syndrom där istället för att försvara och skydda dig så använder hjänan metoden i allt för många situationer.

Vad gäller panikångesten så är det en kroppslig biologisk reaktion på något hotfullt. När du uppfattar något som hotfullt sätts kroppens stress reaktioner på och den gör dig redo för flykt dvs. tunnelseende (för att kunna fokucera på vart du skall fly) hjärtklappning (för att syresätta muskler så att du kan springa) hyperventilering (redo för fysisk aktivitet) m.m. men efterssom det inte egentligen finns något verkligt hot och du inte behöver fly så står du där med en massa obehagliga kroppsliga reaktioner som du blir rädd för och vid nästa situation kan dessa reaktioner uppfattas som ett hot och utlösa en panikångestattack och du är inne i en ond cirkel.

hoppas detta svaret blev lite vettigt och att stavningen inte blev alltför sned. Detta var en förenklad förklaring och jag tror att det skulle vara bra för dig att tillsammans med din läkare läsa igenom mer info runt diagnoserna så att du kan få ställa de följdfrågor som är viktiga för dig innan du börjar i en terapi runt detta.

AK

iduna

tack, jo jag tror att jag förstår, jag har försökt få både min läkare och psykolog att förklara detta men det blir aldrig så, det låter helt enkelt som om skyddreflexerna är överaktiva... har du någon aning om vad för slags behandleingsmetod som kan vara bra?

Anna-Karin

nja tror det finns experter för det så ta mitt råd med en nypa salt men skall jag ändå tro och spekulera så;
panikångest-svag dos ssri (kanske 50mg zoloft) och 10ggr kbt
dissociationssyndrom- psykodynamisk beabetning av trauman kompliterat med mindfullnessövningar hos någon som kan guida dig.

iduna

mindefullsövningar?

Anna-Karin

mindfulness handlar om att träna upp en medveten närvaro i livet. Dvs man lär sig att tolka världen som den ser ut inte som vi uppfattar den. Övningarna kan hjälpa dig att stå ut i jobbiga situationer utan att behöva ta till kraftfulla försvarsmekanismer utan låta dig ha kvar kontrollen. Jag tycker iaf metoden är bra i relation till dina problem som du beskriver dem men det viktigaste är självklart att hitta något/någon man trivs med och kan lita på.

Jonas

Hej

Det finns olika former av det som idag kallas för dissociativt syndrom
Och siffrorna på hur många som lider av det varierar kraftigt. Jag upplever att på att mellan 1 % och 3 % i en vuxen normal population skulle lida en dissociativ störning sett i tyngre bemärkelse. Nedan finner du lite olika typer eftersom dissociativa syndrom förekommer i flera olika former.

• 300.12 Dissociativ amnesi
• 300.13 Dissociativ fuge
• 300.14 Dissocisativ idetitesstörning
• 300.15 Dissocisativt syndrom UNS

En person som dissocierar behöver alltså inte ha en dissociativ identitetsstörning som är den kraftigaste. En person behöver inte ha någon form av sjuklig dissociation för att hon använder sig utav ett regressivt beteende vid en krissituation. Att dagdrömma eller fantisera är normalt beteende även för vuxna och ibland ett mycket önskvärt tillstånd när pressen runt om blir för stor.

När vi pratar om differentialdiagnostiken som omger de dissociativa störningarna har
Händer det inte sällan att det sker feldiagnoser mellan PTSD eller borderline
Detta beror på att ”distinktionen mellan dissociativ identitetsstörning
och bordeline - personlighet är väldigt hårfin och man kan lika gärna kan tala om multipelpersonlighetsstörning (dissociativ identitetsstörning) då de har en rad gemensamma nämnare”.

Detta kam vara svårt för oss när vi behandlar personer lider av dissociativ problematik. En person med en dissociativ problematik kan uppfattas som helt normal och ge ett helt naturligt intryck, för att senare i mötet under samma samtal helt eller delvis förlora all tids och rumsuppfattning.

Psykiatrin är snabba att ställa dissociativa diagnoser men för oss på Comunicera det mer intressant hur man behandlar denna problematik

På Comunicera använder vi olika tekniker som vi utvecklat inom Powerthinking
Det är ett verktyg som kan hjälpa klienten att minnas gamla minnen som orsaker paniken. Det kan handla om trauman av olika slag som t.ex. överfall, sexuella övergrepp, olyckshändelser eller naturkatastrofer. Även om traumat kanske ägde rum för många månader sedan eller t.o.m. tio år sedan, kan du ändå komma att känna av effekterna av detta i ditt dagliga liv genom s.k. posttraumatiska symptom som t. ex. invaderande minnen, överväldigande känslor, mardrömmar, ångest, känslomässig
avstängning, låg självkänsla och andra svårigheter att orka med att leva ett bra liv. Samma teknik kan också användas för att hjälpa människor att hantera ångest och panikkänslor, svår sorg, reaktioner på fysiska sjukdomar och många andra tillstånd där starka känslor är förknippade med livsupplevelser. Arbetet med klienter med dissociativ problematik skiljer sig inte så mycket från hur vi arbetar med trauma i övrigt
Det som är viktigt när man arbetar med dissociation är att också ger utrymme för reflektioner och djuplodande samtal för att komma igenom traumat.
Vi arbetar också med kognitiv terapi för att ta kognitiva scheman som kan hindra klienten från att må bra.

Mindfull awareness

är inte en terapeutisk teknik utan är ett begrepp som kommer från den buddhistiska filosofin. Detta är något som Depak Chopra talar mycket om. Det innebär att du medvetandegör dina tankar utan att tillåta att de hänger kvar. Istället för att låta tankarna spinna iväg med dig genom att du analyserar, noterar du att du dissocierar och låter det flyta förbi. Meditation och Chi gong och mindfull ness kan vara till hjälp men det löser inte problemen på egen hand det krävs
en skicklig terapeut som arbetar igen traumet alla delar därmed inte sagt at det kan vra en hjälp på vägen.

Nedan finner du vad som kännetecknar en panikångest attack Det amerikanska psykiatrikerförbundet definierar panikångest i den fjärde upplagan av ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders” (DSM – IV) så här:“En panikångestattack är en period av intensiv rädsla och obehag, som brukar associeras till ett antal olika somatiska och kognitiva symtom”. Det är vanligt att attacken har en plötslig start, som byggs upp till maximal intensitet inom 10 till 15 minuter. En attack varar sällan längre än 30 minuter. Det är inte ovanligt att personen vill fly från platsen när attacken kommer – speciellt om de fysiska symtomen är starka. När någon upplever en panikångestattack för första gången, uppsöker de ofta ett sjukhus eller en akutmottagning i tron att de har fått en hjärtattack. De tror att de håller på att dö. Symtom vid panikångest:

• Hjärtklappning

• Svettningar

• Skakningar

• Andnöd

• Kvävningskänslor

• Bröstsmärtor

• Sväljsvårigheter

• Kväljningar eller problem med mag – tarmkanalen, diarré

• Yrsel eller kittlande känslor

• Känsla av kyla, rodnad eller värmevågor

Forskning visar att man måste ha minst fyra av de tillhörande somatiska och kognitiva symtomen som beskrivs ovan. Panikångestattackerna skiljer sig från andra typer av ångest genom sin intensitet och plötsliga, episodiska natur. Panikångest kan vidare karaktäriseras av att attacken startar plötsligt – vanligtvis, men inte alltid i en viss typ av situation. Det finns också svagare ”begränsande symtom” i form av panikångestattacker. Diagnosen för panikångest kan ställas när en individ upplevt minst två oväntade panikattacker under minst en månad och känner oro över att få en ny attack.

Frekvensen och intensiteten av attackerna varierar från person till person. En individ kan ha flera attacker i veckor, medan en annan kan ha korta och snabba attacker som knappt märks. Många blir övertygade om att de har en O-diagnostiserad sjukdom och söker ofta medicinsk hjälp. Även om dessa tester visar sig vara negativa, kan personen med panikångest vara orolig för att få fysiska sjukdomar. Det är inte ovanligt att personer som får panikattacker utvecklar torgskräck. Torgskräck karaktäriseras av en rädsla för att få en panikattack på en offentlig plats, från vilken man inte kan fly. Detta i sin tur leder till att en del människor undviker att gå ut eller bege sig till platser, som de inte känner till. Det var först efter den forskning som bedrevs av Claire Weekes, som vi förstod att panikångest kan delas upp i två delar. Den första rädslan består av en mängd olika symtom – både kroppsliga och fysiska –som vi kommer att gå igenom längre fram. En första rädsla följs av en andra våg av rädsla.

Dr. Weekes insåg långt före alla andra, att den första rädslan med de fysiska symtomen genererade en andra rädsla som en reaktionen på den första rädslan. Weekes har kommit fram till att den sekundära rädslan föds ur den första okontrollerade rädslan. Man kan säga att delar av symtomen blir som en rädsla inför rädslan. Det är inte är ovanligt, att klienter hamnar i återkommande ”loopar” som förstärks mer och mer, innan de slutligen klingar av. Utan att ta hänsyn till den första eller andra rädslan, så kan vi konstatera att en panikångestattack med de första tecknen – dvs den “första rädslan” – kan vara mycket obehaglig även utan “den andra rädslan”. Även om en andra attack inte är så stark, så kan den ge en känsla som är besläktad med spykänslor eller en långsam nysning. En del människor drabbas även av rysningar. I den kognitiva terapin fokuseras arbetet på att hjälpa klienterna att hantera den första rädslan, så att den andra rädslan begränsas. På samma sätt verkar de antidepressiva medicinerna. De siktar in sig på den sekundära rädslan, även om en del av de medicinska effekterna också kan hinda enskilda symtom vad gäller den primära rädslan. Det finns även andra konkurrerande beskrivningar om varför den sekundära rädslan uppkommer. Många tror att de ska dö, kvävas och drabbas av ett katastroftänkande utan att det egentligen finns någon grund. En del forskare tror att det beror på någon sorts resonans med ett ursprungligt trauma som rör separation.

Olika typer av panikångestattacker Jag skiljer på tre olika typer av panikångestattacker: En attack som dyker upp från ingenstans och utan någon som helst synbar anledning. En “situationsattack”. Den dyker alltid upp i speciella situationer – t ex om man kör in i en tunnel eller utsätts för andras blickar. En attack, som kommer ibland i vissa situationer, men inte alltid.


När är det normalt att få ångest panikångest?

De flesta människor upplever oro och rädsla ibland. Det är helt naturligt. Vad är skillnaden mellan att vara orolig och att vara sjuk? Låt oss först konstatera att det bara finns några grundkänslor – precis som det bara finns några grundfärger. De som oftast nämns i sammanhanget är fruktan, sorg, vrede, glädje och spänning. Men under ytan finns det hundratals fler subtila nyanser. Hit räknas skuld, leda, nervositet eller missmod m.m. De nyanserna är i själva verket olika kombinationer av våra grundkänslor eller reaktioner på någon av dem. Olika människor har olika register när det gäller känslor. Det finns oräkneliga orsaker som gör att man känner ångest. Det kan vara helt normalt att känna stark oro inför ett dödsfall inom familjen, arbetslöshet, en svår sjukdom eller någon annan hotande situation. Detta benämner vi objektiv ångest. Den är helt naturlig och den har vi utvecklat för att skydda oss. Vid sådana tillfällen kan ångest komma att bli en kort erfarenhet – en helt normal reaktion på händelsen. I svåra situationer kan det till och med vara helt naturligt att få en panikattack. När attackerna kommer regelbundet och tar överhanden i våra liv genom undvikande beteenden, talar vi om panikångest. Enstaka panikattacker är normalt och motiverar ingen behandling utöver rådgivning. Det är också viktigt att förstå att människor med panikångest inte nödvändigtvis oroar sig mer än andra. Neurokemin hos en person med panikångest reagerar annorlunda på stress eller andra faktorer som nödvändigtvis inte behöver vara kopplade till stress eller oro.




Lycka till Jonas Gåde

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.