catharina

Har varit gift i 30 år, är i femtio års åldern, min man hararbetat och arbetat 90-100 timmar/vecka. Dumt nog har jag ställt upp på markservice, fixat och ordnat hemma, och med barnen.

När hans firma börja gå dåligt, börja han fundera på sitt liv, och för några månader sen stack han. sen dess är jag förkrossad. Trodde att nu när han inte hadde sånt ansvar längre, så skulle han hinna bry sig om mig.men inte nu vill han ha kuul, gå på krogen, träffa roliga människor.

DUMT,DUMT, DUMT Känner mig som en sopa han kastat iväg. visst jag var inte alltid sa snäll. blev tyst med åren , eftersom orden inte räckte till , han brydde sig inte om hur jag mådde.

Kan inte sluta hoppas, älskar honom ändå,har haft kul på resor, älskar att dansa med honom, han är ducktig i det mesta och en stor trygghet. att vara ensamstående mamma var aldrig min tanke. vad görjag? är det bara att acceptera, känner mig slut!

Jonas

Hej Rådlös

Tack för ditt mail

Jag svarar dig så fort jag kan.


Hälsningar
Jonas

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.

Jonas

Hej Katarina

Du är inte den första kvinna som vigt sitt liv åt sin familj.
Det känns som om du lever med känslan att allt du investerat faller när inte han finns med i bilden.
Din prioritet har varit att ge stöd åt honom, dessvärre måste du
lära dig ta hand om dig själv och böra prioritera dig själv Du är fantastisk som orkat så här långt men skall du komma ur det här måste du börja ta hand om dig själv och dina egna behov. Det kommer förmodligen att kännas jättekonstigt, men det är ett vilkor för att du skall orka i längden.

Många som kommer till mig har i de flesta fall problem som bottnar i att de inte tycker om sig själva, och har pga. dålig självaktning sönderstressade eller ”tappat bort sig själva”. När man är på väg att tappa kontakten med sitt sanna jag, kommer man oundvikligen att stöta på problem. Det är inte alltid förlusten av vårt sanna jag visar sig i att vi tröstar oss med mat, utan det kan lika gärna vara stress ångest, depression, tvångstankar eller social fobi för, att bara nämna några utvägar.

Inom personlig utveckling finns det många olika modeller för att beskriva hur en person förhåller sig till sin omgivning. När jag arbetar med enskilda klienter, brukar jag använda mig av en mycket enkel metod som tagits fram inom POWERTHINKING. Modellen påminner lite Kanske definieras god självaktning bäst som en positiv, objektiv känsla som man har om sig själv och som influerar alla ens upplevelser. God självaktning innebär också att man tycker om sig själv och har förståelse för andra människor. Det betyder inte att människor med hög självaktning alltid mår bra eller känner att de har gott självförtroende. Även en person med god självaktning kan känna sig nedstämd.

En varm och kärleksfull uppfostran ger näring åt vår självaktning och gör att vi får en bättre tilltro till både omvärlden, framtiden och oss själva. När man tycker om sig själv har man inget behov av att straffa eller förödmjuka sig själv eller andra. Den som har ett gott självförtroende tror också på andra människors rättigheter och uppmuntrar dem att ha sin egen identitet, att uttrycka sig och att känna vad de vill. När du har gott självförtroende, kan du faktiskt tillåta dig själv att vara just den du vill – precis den du är. Genom att acceptera sig själv, vågar man också acceptera annorlunda idéer och andra modeller av verkligheten. Inför en förolämpning kommer en person med god självaktning att vara tillräckligt trygg i sig själv för att kunna säga ifrån.om en gungbräda med två ändar, där mitten får representera vårt sanna jag. När vi är sanna mot oss själva och säger vad vi tycker, utan att känna oss dumma eller rädda för att bli avvisade, då är vi mitt på gungbrädan. Många överviktiga utvecklar tidigt vad man kallar en extern referensram, dvs. de bryr sig mer om vad andra tycker än vad de tycker själva. De rör sig då mot att bli vad vi kallar givare. På sikt kan det innebära att de tappar bort sig själva, men det behöver inte betyda att det är för alltid! Ditt sanna jag finns alltid kvar inom dig – även om det tillfälligt gömt sig under gamla besvikelser och minnen. – Jag är en givare! sa Bea, och jag upptäckte att hon var världsmästare på att måna om alla … utom sig själv.

_
Givare Sann mot sig själv Tagare


Om man rört sig lite åt vänster mot att bli en givare, kan man med lite övning hitta tillbaka till sig själv och sitt sanna jag utan hjälp. Däremot ligger det i systemets natur att ju mer åt vänster man rört sig, desto svårare blir det att hitta tillbaka…

Att vara givare behöver inte vara ett statiskt tillstånd: det är inte ovanligt efter en period då man gett och gett. Det kan ibland kompenseras med att tänka mer på sig själv och bli vad vi kallar tagare. Ofta upplever man då skuld efteråt, och backar tillbaka för att istället bli en ”supergivare”. När man skall kompensera en tid av för mycket givande, är det heller inte ovanligt att man blir lätt aggressiv. Det beror på att man pressat undan sina behov alltför länge och nu reagerar med en överreaktion. När man är sann mot sig själv, är man tydlig med behov och önskningar. ”Tagar”-rollen är av mer krävande natur, där man är jagcentrerad och sätter sina egna behov främst.



När jag arbetar med klienter och förklarar detta för dem sitter de ofta, likt Tjockholmsdeltagarna, tysta och bara nickar. När jag sedan frågar efter deras sanna jag och vilka behov de har, blir de ofta ledsna – de vet inte vad de vill. De har med andra ord tappat bort sina egna behov. När vi är sanna mot oss själva, litar vi på vårt eget omdöme och vår förmåga att tänka och känna. Det leder i sin tur till att vi är mycket mer öppna för nya synsätt och motiverade att försöka förstå andra människor. Fundera på vad som skulle hända om du gav dig själv lite av den omtanke och kärlek som du ger till alla andra…


En klient till mig uttryckte det: ”Förut när jag ville må bra, så gjorde jag det bäst när jag tog hand om alla runt omkring mig”, en typisk givare! Hon fortsatte med att säga: ”mår de bra, kan jag också känna deras glädje”. Jag frågade henne vad det är som är annorlunda idag, vad det är som förändrats och hennes svar kom snabbt: ”Jag har lärt mig att säga nej!” Hon berättar hur hon börjat göra saker för sin egen skull; att det inte längre handlar om vad hon kan göra för andra, utan även för sig själv. I skratt tillägger hon: ”Fast att ta hand om andra är något jag är jättebra på, då jag har nästan 30 års erfarenhet av det.”


Brist på självaktning

Vad är orsaken till att många människor lider brist på självaktning? Ett skäl kan vara flera tusen års indoktrinering att det anses fult att tycka om sig själv, men den vanligaste orsaken är nog vår uppväxt. Som nyfödda har vi inget förflutet, inga erfarenheter och inte heller någon uppfattning om vår självaktning. Som barn tror vi automatiskt att vi är orsaken till det som händer runt omkring oss. Under de första fem-sex åren formas vår självaktning nästan enbart av våra föräldrar. När vi sedan börjar skolan, kanske andra förebilder dyker upp – en kusin, en farbror eller storasyster – men fortfarande förblir föräldrarna viktigast. Många gånger blockeras vårt sanna jag redan i det här skedet genom vad vi ser, hör eller drar slutsatser av. Allt detta leder fram till hur vi uppfattar oss själva som vuxna.


Om vi hade kunnat kommunicera i våra dåliga stunder, skulle vi kanske fråga oss själva: ”Varför bryr sig ingen om mig?”, ”Varför måste jag vara ensam”?, ”Varför blir jag slagen, men inte min syster”? Alla dessa tankar hjälper till att ge näring åt dålig självaktning.
När den här typen av föreställningar blivit etablerade, är det som om vi sätter på oss ett par glasögon med vilka vi betraktar oss själva. Om vi har vuxit upp i en miljö med upprepade svek och brutna löften, är det helt naturligt att vi förlorar tron på oss själva och framtiden. Omedvetet börjar vi sätta tilltro till ödet istället för vår egen kapacitet. Det innebär också att vi tappar tron på framtiden, eftersom den aldrig blir som vi tänkt oss.

Det är därför helt naturligt att människor med låg självaktning gömmer sig bakom murar av misstroende och drar sig undan de dagar då de inte är tillfreds med sig själva. Rädslan för att misslyckas gör dem hårda mot sig själva. Det kan bli svårt för dem att tänka klart och antalet valmöjligheter för dem blir färre. När någon känner sig utan värde, väljer han eller hon att inte se de olika valmöjligheter som alltid finns tillgängliga. När människor upplever att de har låg självaktning, förväntar de sig ofta att bli ”blåsta”, trampade på och nervärderade av andra. Detta leder ofta till att de börjar betrakta sig själva som offer. Genom att förvänta sig det värsta, får man det också ofta som ett brev på posten - snacka om dilemma!

God självaktning



Det finns egentligen bara två sätt att förbättra sin självaktning. Det första är att lita på sitt eget omdöme. Det andra är att lita på sina känslor.
Bättre självförtroende, å andra sidan, kan bara utvecklas genom att du tillåter dig själv att efter hand göra svårare och svårare saker och därigenom successivt bygga upp din självtillit.
Sluta med att alltid skjuta upp allt tills det känns rätt och du är redo. Om du börjar med något mycket litet, förbind dig själv att avsluta det hela.

Till sist lite om gränser


Om du intagit rollen som givare, kommer du ha en enorm nytta av de nästkommande sidorna. I den här sessionen förser vi dig med modeller och verktyg som medför att du blir bättre på att sätta gränser. Läs den här sessionen noga innan du ger dig ut i den verkliga världen!


Om du tycker att du känner igen dig kan du läs kapitelet från Tjockholmsbibeln om giver och taker. Jag tror det passar bra in på dig. www.comunicera.se
Du kan ladda hem kapitlet gratis från startsidan se ovan


Lycka till

Jonas

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.