lippan

Hej!
Jag har en dotter på 17 år, som för ett år sedan fick en depression och behandlades med Cipralex och samtal på BUP med kurator och psykolog.
Depressionen gick tillbaka och allt som var "nattsvart" och självskadebeteendet (skar/rispade sig på armar och viss del ben) avtog. Hela hennes beteende har förändrats och vi har åter fått vår glada, pigga dotter "tillbaka".

För en dryg vecka sedan åkte jag och dottern bil påväg till ett äldre syskons skola för "öppet hus"-besök. Plötsligt säger dottern; mamma, guud vad mitt hjärta rusar! Jag har nästan svårt att andas!!!
Jag kände på hennes puls och den var hög, kunde inte räkna antal slag då jag körde bilen.
Trodde först att det berodde på att hon druckit kaffe en stund innan, men när vi pratade sa hon att hon aldrig känt såhär när hon druckit kaffe förut, även om det var första koppen för dagen.

Idag ringer dottern mig på mitt jobb och säger: mamma, jag mår inte bra, jag har fått sådär hög puls och andnöd igen, kan du komma hem!!???? Jag åker hem, då vi inte får tag på fadern, det tar kanske 20 minuter innan jag är hemma då jag hämtat två yngre barn påvägen hem.
Dottern säger att det känns bättre, men vill inte att jag ska ringa doktorn, men kanske ringa och beställa en tid.
Jag nämner i telefonen när hon ringer mitt jobb, att jag tror att det kan vara panikångest (har inte läst så mkt om det så jag vet säkert vad det kan vara).
Väl hemma surfar jag runt på nätet och hittar viss info, som jag visar för dottern. Hon säger att det stämmer med angivna symptom, men undrar vad det kan bero på, vilket jag inte kan svara på!

Jag har själv haft en utmattningsdepression för några år sedan, aldrig drabbats av attacker liknade min dotters. Min far (och hans mor och mormor) har (hade) någon form av psykisk sjukdom, men riktigt vad har vi aldrig fått veta, då det var "sådant man inte pratade om". Jag har idag ingen kontakt med min far, men vet att han sökt hjälp för manodeprissivitet (bipolär säger man kanske idag?). Kan det var något som "går i arv", med psykisk sjukdom i familjen, eller har min dotter "bara" otur som drabbats av detta oförutsedda?

Så vad säger "expertisen", kan det vara panikångest hon drabbats av, och vad är ert råd till mig som mamma; vad ska jag göra??

Vänligen

lippan

Jonas

Hej Lippan
Tack för ditt mail Nedan finner du vad som kännetecknar en panikångest attack Det amerikanska psykiatrikerförbundet definerar panikångest i den fjärde upplagan av ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders” (DSM – IV) så här:“En panikångestattack är en period av intensiv rädsla och obehag, som brukar associeras till ett antal olika somatiska och kognitiva symtom”. Det är vanligt att attacken har en plötslig start, som byggs upp till maximal intensitet inom 10 till 15 minuter. En attack varar sällan längre än 30 minuter. Det är inte ovanligt att personen vill fly från platsen när attacken kommer – speciellt om de fysiska symtomen är starka. När någon upplever en panikångestattak för första gången, uppsöker de ofta ett sjukhus eller en akutmottagning i tron att de har fått en hjärtattack. De tror att de håller på att dö. Symtom vid panikångest:

• Hjärtklappning

• Svettningar

• Skakningar

• Andnöd

• Kvävningskänslor

• Bröstsmärtor

• Sväljsvårigheter

• Kväljningar eller problem med mag – tarmkanalen, diarré

• Yrsel eller kittlande känslor

• Känsla av kyla, rodnad eller värmevågor

Forskning visar att man måste ha minst fyra av de tillhörande somatiska och kognitiva symtomen som beskrivs ovan. Panikångestattackerna skiljer sig från andra typer av ångest genom sin intensitet och plötsliga, episodiska natur. Panikångest kan vidare karaktäriseras av att attacken startar plötsligt – vanligtvis, men inte alltid i en viss typ av situation. Det finns också svagare ”begränsande symtom” i form av panikångestattacker.Diagnosen för panikångest kan ställas när en individ upplevt minst två oväntade panikattacker under minst en månad och känner oro över att få en ny attack. Frekvensen och intensiteten av attackerna varierar från person till person. En individ kan ha flera attacker i veckor, medan en annan kan ha korta och snabba attacker som knappt märks.Många blir övertygade om att de har en odiagnostiserad sjukdom och söker ofta medicinsk hjälp. Även om dessa tester visar sig vara negativa, kan personen med panikångest vara orolig för att få fysiska sjukdomar.Det är inte ovanligt att personer som får panikattacker utvecklar torgskräck. Torgskräck karaktärtiseras av en rädsla för att få en panikattack på en offentlig plats, från vilken man inte kan fly. Detta i sin tur leder till att en del människor undviker att gå ut eller bege sig till platser, som de inte känner till. Det var först efter den forskning som bedrevs av Claire Weekes, som vi förstod att panikångest kan delas upp i två delar. Den första rädslan består av en mängd olika symtom – både kroppsliga och fysiska –som vi kommer att gå igenom längre fram. En första rädsla följs av en andra våg av rädsla.Dr. Weekes insåg långt före alla andra, att den första rädslan med de fysiska symtomen genererade en andra rädsla som en reaktionen på den första rädslan. Weekes har kommit fram till att den sekundära rädslan föds ur den första okontrollerade rädslan. Man kan säga att delar av symtomen blir som en rädsla inför rädslan. Det är inte är ovanligt, att klienter hamnar i återkommande ”looopar” som förstärks mer och mer, innan de slutligen klingar av. Utan att ta hänsyn till den första eller andra rädslan, så kan vi konstatera att en panikångestattack med de första tecknen – dvs den “första rädslan” – kan vara mycket obehaglig även utan “den andra rädslan”. Även om en andra attack inte är så stark, så kan den ge en känsla som är besläktad med spykänslor eller en långsam nysning. En del människor drabbas även av rysningar. I den kognitiva terapin fokuseras arbetet på att hjälpa klienterna att hantera den första rädslan, så att den andra rädslan begränsas. På samma sätt verkar de antidepressiva medicinerna. De siktar in sig på den sekundära rädslan,även om en del av de medicinska effekterna också kan hinda enskilda symtom vad gäller den primära rädslan.Det finns även andra konkurrerande beskrivningar om varför den sekundära rädslan uppkommer. Många tror att de ska dö, kvävas och drabbas av ett katastroftänkande utan att det egentligen finns någon grund. En del forskare tror att det beror på någon sorts resonans med ett ursprungligt trauma som rör separation. Olika typer av panikångestattacker Jag skiljer på tre olika typer av panikångestattacker: En attack som dyker upp från ingenstans och utan någon som helst synbar anledning. En “situationsattack”. Den dyker alltid upp i speciella situationer – t ex om man kör in i en tunnel eller utsätts för andras blickar. En attack, som kommer ibland i vissa situationer, men inte alltid.När är det normalt att få ångest panikångest?De flesta människor upplever oro och rädsla ibland. Det är helt naturligt. Vad är skillnaden mellan att vara orolig och att vara sjuk? Låt oss först konstatera att det bara finns några grundkänslor – precis som det bara finns några grundfärger. De som oftast nämns i sammanhanget är fruktan, sorg, vrede, glädje och spänning. Men under ytan finns det hundratals fler subtila nyanser. Hit räknas skuld, leda, nervositet eller missmod m.m. De nyanserna är i själva verket olika kombinationer av våra grundkänslor eller reaktioner på någon av dem. Olika människor har olika register när det gäller känslor. Det finns oräkneliga orsaker som gör att man känner ångest. Det kan vara helt normalt att känna stark oro inför ett dödsfall inom familjen, arbetslöshet, en svår sjukdom eller någon annan hotande situation. Detta benämner vi objektiv ångest. Den är helt naturlig och den har vi utvecklat för att skydda oss. Vid sådana tillfällen kan ångest komma att bli en kort erfarenhet – en helt normal reaktion på händelsen. I svåra situationer kan det till och med vara helt naturligt att få en panikattack. När attackerna kommer regelbundet och tar överhanden i våra liv genom undvikande beteenden, talar vi om panikångest. Enstaka panikattacker är normalt och motiverar ingen behandling utöver rådgivning. Det är också viktigt att förstå att människor med panikångest inte nödvändigtvis oroar sig mer än andra. Neurokemin hos en person med panikångest reagerar annorlunda på stress eller andra faktorer som nödvändigtvis inte behöver vara kopplade till stress eller oro.

Det är viktigt att komma ihåg att det finns många orsaker till ångest – inte bara en.
Teorierna om vad som orsakar ångest varierar. Faktorerna kan vara biologiska, genetiska, sociologiska och miljöbetingade. Forskare är dock relativt överens om att ångest och panikångest oftast utlöses av en kombination av biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer.

Tyvärr vet vi idag inte exakt vad som gör att ångest eller panikångest bryter ut. Det finns olika teorier om orsakerna, t.ex. biologiska, genetiska, sociologiska och miljöbetingade faktorer. Forskningen är dock relativt överens om att ångest oftast utlöses av mer än en av dessa faktorer. Det är därför viktigt att komma ihåg att det finns många orsaker till ångest, inte bara en. Ibland kan ångest bara dyka upp från ingenstans, när allt varit perfekt en tid. Vid andra tillfällen kan specifika händelser som t.ex. en skilsmässa vara en utlösande faktor.


Ångest och panikångest är ofta relaterade till något av följande:


· Ångest och panikångest inom familjen
När det finns en genetisk historik inom familjen, ökar riskerna för att andra i familjen ska utveckla samma eller närbesläktade sjukdomar. Det förekommer å andra sidan också fall, där det inte finns någon inom familjen eller tidigare generationer som haft ångest .

• Kemisk obalans

Kemisk obalans i det som vi kallar signalsubstanserna i hjärnan kan vara en orsak till ångest och panikångest.

· Neurologiska orsaker

· Negativa tankemönsterMänniskor med dålig självkänsla och som har en pessimistisk grundsyn har större benägenhet att utveckla ångest. Det gäller även de som ständigt oroar sig överdrivet mycket eller har ett alltför stort kontrollbehov.

· Svåra livssituationerÅterkommande situationer i livet som varit starkt förknippade med oro innebär en större risk för att drabbas av ångest och panikångest. Det kan handla om skilsmässa, konkurs, självmord inom familjen, trafikolyckor med traumatisk utgång eller att flytta från orten där man bor. Det är viktigt att poängtera att de här faktorerna innebär en större risk, men det är inte något faktum.

· Biverkningar av mediciner
Det finns mediciner som kan förstärka och orsaka ångest.
Tala därför om för din läkare om du har lätt för att oroa dig om du står inför tunga nya medikamenter.


Alltför kraftigt intag av alkohol


Att häva i sig alltför stora mängder alkohol för att dämpa sin ångest medför ofta att situationen blir värre. Detta i sin tur kan leda till att du utvecklar ångest. Missbruk av alkohol är inte ovanligt när det gäller klienter som har panikångest.

Lycka till Jonas Gåde

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.