Det ser ut som om du inte är medlem på Terapisnack ännu, för att registrera dig, klicka här...

Terapisnack

Välkommen till Terapisnack!

Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra.

Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något.

Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi!

För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm.

Så vad väntar du på, bli medlem direkt!

Nyheter

Aktuellt


Terapisnacks helg
8-9 nov
Våra kontor

 

Göteborg
Alingsås
Kungsbacka
Stenungsund
Halmstad
Stockholm
Falkenberg
Hässleholm
Linköping
Vill du annonsera här?

Kontakta oss på info@comunicera.se

Gå tillbaka   Terapisnack > Expertforum > Psykologi - psykoterapi - KBT - kognitiv terapi
Registrera Bloggar FAQ Medlemslista Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa Statistics

Psykologi - psykoterapi - KBT - kognitiv terapi Här kan du ställa frågor om ångest, panikångest, tvångssyndrom, tvångshandlingar, självkänsla, fobier, psykiska störningar.

Svara
 
LinkBack Ämnesverktyg Visningsalternativ
Gammal 2007-09-30, 16:36   #1 (permalink)
chillout
Junior Member
Nykomling
 
Reg.datum: Sep 2007
Inlägg: 5
Unhappy :'( snälla finns det ingen som förstår mig?

hade sett fram imot att umgås med en av bästa vännerna i dag, var en vecka sen vi sågs.. men hon hade inte tid. blev grymt besviken, vi hade nästintill bestämt att vi skulle träffas..

mitt x som jag senaste veckan har träffat igen, det har vart så mysigt.. är tydligen inte singel som han säger till mig. han har alltså svikigt mig igen. fan jag saknar kärlek så mkt..

en förälskelse som jag träffade i våras bryr sig inte ett smack om att prata med mig längre, loggar in och ut på msn när jag är online. hejjar inte ens längre. bryr sig inte. orkar inte vara den ende som skriver och frågar hur det är längre..

en annan bästa vän, ljög mig rakt upp i ansiktet i onsdags, trodde hon var min bästa vän, men då ljuger man vel inte? hon ringde i fredags, jag ville inte svara, orkade inte falsk prata om sånt jag inte bryr mig ett skit om, hurvida vädret är eller hur kul hon har det bort där långt åthelvet..

mina föräldrar har bråkat hela dagen, som alla andra dagar, hon skriker du är så jävla dum i huvet flytta härifrån, han skriker du är så dum i huvet så dig lyssnar jag inte på. men det är min far som är nykter alkolist och smygsuper & tar tabletter, inte mamma

sobriltabletterna som jag förut tog ibland när jag mådde riktigt dåligt, dom är slut i min fars medicinförråd, vet inte hur jag ska kunna få tag på nya, psyk lär ju inte vilja ge mig nått..

känner att nu blir det snart 1 av x antal alternativ kanske alla vet inte.. hetsäta, har jag gjort varge kväll i flera veckor.. eller dricka 10 koppar kaffe.. har redan druckigt 6 i dag. skulle vara så skönt att ta några sobril.. men det är omöjligt. tillslut finns det bara ett alternativ kvar, att skära. det bästa som finns.. men det mest plågsamma, dom blodröda såren som blir, så svara att dölja.. vill inte göra amma orolig igen..

varför ska det vara så helvetes svårt att få hjälp och bli tagen på allvar? varför ska jag behöva sitta här dag ut ich dag in och må så helvetes dåligt? jag har ingen mening med mitt liv längre! INGA RIKTIGA VÄNNER! INGEN KÄRLEKSFULL FAMILJ! INGENTING! :'(
chillout är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2007-10-02, 01:17   #2 (permalink)
Hope
 
Inlägg: n/a
Standard

Jag tror onte att det hjälper att ta tabletter, men självklart är det lockande att "fly", gör det själv periodvis. Finns det ingen annan du kan bo hos så du får lugn och ro? De kompisar du har är inga "riktiga" kompisar om de gör som de gör. Försök att se det som att det är de som har mest problem, du är ju ärlig och vet vad du vill. Min dotter hade en kompis som uppförde sig på samma sätt hon t ex "glömde" komma tillbaka när hon varit hemma och ätit. Försök skaffa nya vänner, eller säg till de "gamla" att du blir sårad när de gör så. Det är jobbigt att "lämna ut sig" på det sättet, men jag tror ändå att du skulle må bättre då du har talat om för dem hur du känner det. Du är värd bättre kompisar än så. Stå på dig och håll ut. Jag lider med dig. Kram
  Svara med citat
Svara


Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Trackbacks are
Pingbacks are
Refbacks are



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 12:50.


Programvara från: vBulletin® Version 3.6.8
Copyright ©2000 - 2008, Jelsoft Enterprises Ltd.
LinkBacks Enabled by vBSEO 3.0.0
Svensk översättning av: Anders Pettersson
Lediga lägenheter
vBCredits v1.3 ©2007 by Darkwaltz4
Locations of visitors to this page