Liiza

Hej!!

Vet inte riktigt vad jag ska börja.!. Jag har en vän/pojkvän som jag har umgåtts med nu i 4 år.. jag har fattat från början att han har vissa fobier.. men aldrig tänkt mer på det.. vi står väldigt nära varandra och vi kan läsa varandra som en öppen bok.. vi är inte tillsammans..men däremot betett oss som ett par i alla år.. och jag har aldrig förstått förrän igår varför han inte velat "bli tillsammans"m mig.. Jag fick nog efter allt strul och ville veta vad han höll på med.. och det va inte första gången som jag fick det,, men det känns lite som.. can¨t live with or without.. komplicerat iallafall.. men igår avsöjade han den "stora" hemligheten varför han beter sig som han gör.. Han menar på att han e rädd för allt!! han kan inte åka bil utanför "50-skyltarna" utan hans föräldrar är där och övervakar.. Inte åka till städer där han inte har "kontroll".. han e rädd för att flyga, spindlar, inte sköta ett jobb, åka hiss.. han erkände för mig att han känner för mig mer än han har sagt innan.. men han tillåter inte att släppa fram sina känslor.. och så får det bli, och att han har lärt sig leva med detta.. han säger att han kan slingra sig ur de här farorna utan att en människa märker det.. han e en oehört social person.. med jättemkt vänner.. så visst har han lurat många!! men han mår såå dåligt..han får planera i skolan för vissa aktiviteter som han inte klarar av att delta i.. Jag vet bara inte hur jag ska göra med all denna information.. för han säger att han har försökt få hjälp, men att ingenting har hjälpt.. vad är det som händer..?? kan jag göra något för att hjälpa.. ?

Jonas

Hej Liiza

Tack för ditt mail

Din kompis pojkvän lider förmodligen av en ångestrelaterad problematik
som kanaliserat sig i ett antal olika fobier trafikgrejen tyder på OCD
sen är den nog kopplad till GAD generell ångest.


Låt oss först konstatera att tvångssyndrom är en behandlingsbar sjukdom som karakteriseras av tvångstankar och tvångshandlingar, som är återkommande och ihållande. I ditt fall nämner han nte tvångshandlingar men jag skriver om det också

Symtom och beteenden som kopplas till OCD varierar mycket. Den gemensamma nämnaren är ofrivilliga tankar och/eller beteenden som dyker upp ofta, t ex varje dag, är målinriktade och stereotypa, d v s utförs enligt speciella mönster. Om symtomen inte behandlas, kan det gå så långt att problemen tar upp personens hela vakna tid.

Det är också vanligt att man känner en ständig oro över smuts och smittoämnen. Man får tankar om vilka sjukdomar de kan orsaka, som t ex aids och cancer. Tvångstankar är återkommande, inkräktande tankar, idéer, impulser, tvivel eller bilder som tolkas som olämpliga, groteska eller förbjudna (DSM-IV). Tvångstankar är mycket svåra att nonchalera. Tvångstankarna som frambringar ångest känns mycket påträngande. Deras innehåll är helt klart olikt personens vanliga tänkande. Många tvångstankar kan ofta vara väldigt bisarra. De kan handla om att förgripa sig på sina barn eller om en lust att kalla pappa för horbock. Tvångstankar brukar leda till handlingar, som man känner sig tvingad att utföra – trots ett inre motstånd.

Tvångshandlingar är enformiga beteenden i form av ritualer som man märker hos personer som lider av OCD. De här ritualerna neutraliserar den oron, som orsakas av tvångstankarna, men lättnaden är endast tillfällig. Tvångshandlingarna är en inarbetad del i personens dagliga rutin. De är inte alltid direkt relaterade till besatta tankar som att räkna golvplattor för att tänka på något annat.

Det är inte ovanligt att en person som lider av OCD har både tvångstankar och tvångshandlingar. Många gånger växlar man mellan tanke och handling. De flesta har flera olika tvångstankar och tvångshandlingar, som ofta växlar under årens lopp. Vissa kan helt strunta i att göra sina tvångsritualer (tvångshandlingar) och har ”bara” tankarna kvar – andra utför tvångshandlingar ”med ryggmärgen”.

För att veta om det verkligen rör sig om ett tvångssyndrom – d v s att tankarna och handlingarna inte bara är ett uttryck för ”lite extra noggrannhet” eller ”lite överdriven vidskeplighet” – ska tvångstankarna och handlingarna uppta minst en timme per dag, upplevas som mycket påfrestande eller göra att man fungerar sämre i vardagslivet. En person med diagnosen OCD har det svårt på olika sätt både vad gäller arbete, socialt umgänge eller relationer.

OCD–inflytande är ofta så starkt, att det påverkar en persons förmåga att koncentrera sig. Det är inte ovanligt att de som lider av sjukdomen undviker situationer som de inte trivs med. En människa som är besatt av renlighet, kan t ex inte använda offentliga toaletter.

De som lider av tvångssyndrom har ofta tankar som ter sig skrämmande eller som gnagande tvivel – omöjliga att stoppa. Exempel på tvångstankar är: "Tänk om det börjar brinna! Tänk om det blir översvämning! Tänk om jag slänger min baby i golvet!" och andra liknande ångestskapande tankar.

Ofta kan man känna sig mer spänd och stel i kroppen. Det är också vanligt att man blir orolig av den ångest som kan uppstå om man inte utför en viss tvångshandling. Spänning och oro kan yttra sig på olika sätt hos olika människor. En del får t ex problem med ryggen och andra reagerar med magbesvär.



Nedanstående symtom och beteenden kan vara tecken på tvångssyndrom:

•Att man kontrollerar saker hela tiden – dörrar, lås, spisen etc.

•Att man konstant räknar, antingen i huvudet eller högt för sig själv, medan man utför något.

•Att man ”är tvungen” att göra något ett visst antal gånger – t ex att man när man duschar ”måste” tvätta höger ben 3 gånger.

•Att man arrangerar något tvångsmässigt, extremt noggrant, som inte verkar vettigt för någon annan än en själv.

•Att bilder och ord ”poppar” upp i huvudet och inte vill försvinna. Oftast är de oroväckande.

•Att nonsensord och fraser upprepar sig i personens huvud.

•Att man samlar på sig massvis med saker utan uppenbart värde – t ex ludd från torktumlaren. Tanken bakom är ofta att: ”Jag kan behöva detta någon gång” eller bara oförmåga att välja bort onödiga saker.

•Utbredd rädsla för att bli smutsig eller smittad. Rädsla för att ta i saker på grund av risken att få bakterier på sig.

Människor med tvångstankar och handlingar har beteenden som allvarligt stör det dagliga livet. De bör inte förväxlas med en mycket större grupp människor som kallas ”tvångsmässiga” och tvingar sig själva att prestera mycket. Ofta är de perfektionister och väldigt organiserade i sitt arbete – även på sin fritid. Den här typen av tvångshandlingar bidrar ofta till att personens självkänsla höjs och att det går bra på jobbet. Att vara ”tvångsmässig” är sålunda något helt annat än livsförstörande tvångstankar och ritualer som kännetecknar OCD.


De människor som lider av dem är ofta rädda för att de ska tappa kontrollen och utagera tankarna och impulserna.


Tvångstankar och tvångshandlingar

Tvångshandlingar är vissa beteenden, handlingar eller mentala ritualer, som man utför för att minska ångest eller obehagskänslor. De kallas ofta rätt och slätt för ritualer. Även om ritualerna känns som om de lindrar, eftersom de ”tar bort” eller åtminstone minskar tvångstankarna, ger de bara en tillfällig lindring. Snart kommer nya tankar som åtföljs av nya ritualer. Helt fri från ångest och obehag är man sällan – inte ens direkt efter utförandet av ritualerna. Ritualerna verkar alltid överdrivna och måste utföras på ett speciellt sätt för att det ska bli ”rätt”.

Andra vanliga tvångstankar är upprepningsbeteenden av skilda slag, som t ex att gå upp och ned för trappan, fram och tillbaka över tröskel eller röra på saker och ting gång på gång. En del hemfaller till ett sorts petigt ordnande för att få till det så att det känns ”rätt gjort” eller ”bra för ens inre”. Det här beteendet brukar leda till långsamhet och ständiga förseningar.

Dessa oönskade idéer och impulser dyker upp i huvudet på personer med OCD om och om igen. Ihållande rädsla för att man själv eller någon man gillar ska bli skadad, en oresonlig oro för att bli smittad eller ett överdrivet behov av att göra saker rätt eller perfekt är vanligt. Om och om igen får personen störande tankar som: ”Mina händer är smutsiga, jag måste tvätta dem”, ”Jag har glömt att stänga av spisen”, eller ”Jag kommer att skada mitt barn.” Dessa tankar är påträngande, obehagliga och skapar otroligt mycket ångest. Ibland är tvångstankarna våldsamma, sexuella eller rör sjukdom. Gemensamt för de flesta tvångstankar och tvångshandlingar är att de av personen som lider av dem upplevs som hemlighetsfulla och magiska.

Som svar på tvångstankarna, tar många människor med OCD till ett beteende som kallas tvångshandlingar. De vanligaste tvångshandlingarna är att tvätta sig eller att kontrollera saker. Andra tvångshandlingar inkluderar räknande (ofta medan man gör andra tvångshandlingar som t ex handtvätt), repetition, sparande och ett ändlöst ordnande av saker för att få dem exakt på rätt plats.

Mentala problem kan t ex yttra sig som att man repeterar en mening i huvudet eller skapar listor. Dessa beteenden är vanligtvis till för att förhindra att skada sig själv och andra. Vissa människor med OCD har enkla ritualer, medan andra har komplexa. Ritualerna kan också förändras hos en del människor. Genom att utföra ritualen minskar ångesten, men bara temporärt.

Tourette´s syndrom och tics kännetecknas av ryckningar i ansikte, hals eller skulderregionen och ljud som t ex harklingar, grymtningar eller hela ord. Tics förekommer hos många barn och ungdomar med tvångssyndrom.

Social ångest med uttalad blygsel i umgänget med människor utanför den närmaste familjekretsen är ett annat vanligt tillstånd, som många tvångssjuka lider av.


Olika typer av tvångstankar


Tvångstankar om smuts och smitta

•Obefogad rädsla för att dra på sig en hemsk sjukdom.

•Överdrivet orolig för smuts, bakterier (inklusive rädsla för att sprida bakterier till andra) och miljögifter, t ex vanliga rengöringsmedel som finns i hemmet.

•Extrema äckelkänslor kring avföring och kroppsvätskor.

•Besatt av sin kropp.

•Onormal oro över klibbiga saker.


Tvångstankar om ordning och symmetri

•Behov av symmetri och total ordning omkring sig. Måste rada upp konserver i bokstavsordning, hänga kläder på exakt samma ställe varje gång eller ha på sig vissa kläder vissa dagar.

•Behov av att göra om en sak tills det blir exakt som man vill ha det.

•En överväldigande känsla av att saker och ting ska stå ”precis så”.

•Onormal oro över sitt utseende eller omgivning.


Tvångstankar om att samla eller spara

•Sparar oanvändbart skräp, gamla tidningar eller konservburkar.

•Oförmåga att kunna slänga någonting på grund av att ”det kan vara bra att ha”. Det kan också vara uttryck för en rädsla att bli av med eller slänga något av misstag.


Tvångstankar som rör sex

•Ofrivilliga sexuella tankar som känns fel.

•Rädsla för att utnyttja ett barn, utan att ens vilja det.

•Rädsla för att vara homosexuell.


Upprepande ritualer

•Upprepar småsaker utan anledning.

•Upprepar frågor hela tiden.

•Skriver om och byter plats på ord och meningar.


Overklig oro

•Rädsla – som saknar grund – för att misslyckas med någon vardaglig uppgift som t ex att betala hyran eller att skriva på en check.


Religiösa tvångstankar (Scrupulosity)
•Besvärande hädiska eller sacrilegious tankar.

•Stor oro om moral och rätt eller fel.


Tvångstankar med aggressivt innehåll

•Rädsla för att ha orsakat allvarlig skada (allvarlig brand).

•Återkommande våldsamma bilder.

•Rädsla för att en våldsam tanke ska bli handling (knivhugga eller skjuta någon).

•Rädsla för att ha skadat någon (ha kört ihjäl någon).


Tvångstankar om mat och vikt

•Besatt eller upptagen av mat eller att räkna kalorier.

•Ritualer som rör mat (allting måste ligga på ett visst sätt).

•Irriterande rädsla för att vissa sorters mat är dålig och måste undvikas.

•Överdrivet orolig över sin vikt (man väger sig flera gånger om dagen).


Övernaturlig rädsla

•Tron på att vissa nummer och siffror för tur eller otur med sig.

•Överdriven rituell tvättning av händer, duschning, bad eller tandborstning.

•Känsla som inte försvinner av att t ex disken inte kan bli tillräckligt ren, hur mycket man än diskar.


Olika typer av Tvångshandlingar


Tvångshandlingar kring samlande

•Kontrollerar hushållsskräpet minutiöst efter värdefulla saker som blivit slängda.

•Samlar på sig oanvändbara föremål.


Kontroll som tvångshandling

•Kontrollerar hela tiden om dörren är låst eller apparater är avstängda.

•Kontrollerar att man inte har skadat någon. (Kör runt kvarteret hela tiden för att se att man inte kört på någon).

•Kontrollerar om och om igen efter misstag. (Räkningar och checkhäftet).

•Kontroll av kroppen. (Letar efter tecken på svåra sjukdomar).


Andra tvångshandlingar

•Patologisk långsamhet när det gäller de mest vardagliga sakerna.

•Blinkande eller seende ritualer.

•Frågar om och om igen efter uppmuntran.

•Beteenden baserade på övernaturliga saker. (Fasta tider för att lägga sig för att skydda sig mot ondska eller att inte gå på sprickor i trottoaren.)

•Skräckkänslor om vissa slumpmässiga handlingar inte utförs.

•Överväldigande känslor av att behöva berätta något, fråga någon eller bekänna något.

•Behov av att ta, knacka eller gnugga ett föremål om och om igen.

•Räknebehov. Man räknar skyltar utmed motorvägen.

•Mentala ritualer. Man citerar böner i huvudet för att få dåliga tankar att försvinna.

•Överdrivet behov av att göra listor.

Vad är generell ångest (GAD)?

Det amerikanska psykiatrikerförbundet har i sin ”Statistical Manual of Mental Disorders” (DSM – IV) definierat ångest enligt följande: När rädslan inverkar på de dagliga funktionerna, har vi ett sjukdomstillstånd.

På svenska benämns GAD generell ångest. Precis som namnet beskriver, handlar det om en överdriven oro, som påverkar många områden. Det kan handla om jobb, förhållande, ekonomi, att familjen mår bra, potentiell otur och annalkande händelser. Det kan också handla om enkla saker, som att välja rätt skor. Ibland kan det vara svårt att diagnostisera GAD, eftersom den saknar de dramatiska symtom, som förekommer vid plötsliga och oprovocerade panikattacker. För att en diagnos ska kunna ställas, måste man testas.

Ett viktigt drag vid GAD är överdriven oro över vardagsting. Denna ständiga oro påverkar det dagliga livet och kan orsaka fysiska symtom. GAD kan också förekomma tillsammans med andra ångestrelaterade sjukdomar som depression, social ångest eller drogmissbruk. För att man ska kunna ställa denna diagnos, måste man ha känt oro en längre tid. Det kan röra sig om ett tidsperspektiv på sex månader.


Symtomen för GAD inkluderar följande:

• Svettningar

• Muskelspännngar

• Magbesvär eller diarré

• Sväljsvårigheter

• Sömnstörningar

• Nervighet, ledsamhet

• Energibrist

• Koncentrationssvårigheter


Vilken terapiform skall jag välja?

Innan vi går djupare in på de olika formerna av terapi som finns, kan det vara på sin plats att titta lite på den terapeutiska processen. De flesta vet idag ungefär vad terapi är eftersom termen används så flitigt.

När vi konverserar sker ofta någon form av växelspel, man delar tankar och idéer.
Konversationen är ofta naturlig och har inte några speciella regler, medan det terapeutiska samtalet har en speciell form. En vanlig konversation rör sig fritt mellan olika områden, men det terapeutiska samtalet har ofta ett preciserat resultat. Det kan handla om att fatta beslut, att erbjuda alternativa tolkningar, eller att föreslå strategier för förändringsprocessen. I vanliga samtal kan det förekomma ett oengagerat lyssnande från den ena parten. I det terapeutiska samtalet skall terapeuten som lyssnar sätta undan sina egna problem och koncentrera sig på vad den andra personen berättar.

Det finns en mängd olika former av terapier och psykoterapi. De finns två huvudgrupper:

• Den kognitiva terapin (KT) och den kognitiva beteendeterapin (KBT) som används framgångsrikt i USA, England, Tyskland och Italien, har sedan ett 20 tal år vuxit sig allt starkare i Sverige.

• Den psykodynamiska terapin har sitt ursprung i psykoanalysen och dess teorier.


Kognitiv terapi

Aron Beck är psykiatriker och psykoterapeut och i början av femtiotalet utvecklade han den kognitiva terapin. Den kognitiva terapin tar fasta på att lära klienten att förstå hur ens eget tänkande påverkar humörsvängningar och beteenden och hur speciella, tidiga föreställningsmönster kan bearbetas metodiskt. Målet med kognitiv terapi är att ändra på dåliga och skadliga tankemönster. Man undersöker känslor och skiljer på realistiska och orealistiska tankar.

Några kännetecken för kognitiv beteendeterapi är:

• Strukturerat, målinriktat arbetssätt.

• Terapeuten är mycket aktiv.

• Klienten får ofta hemuppgifter.

• Betoning av samarbete mellan terapeut och klient.

• Ett starkare fokus på nuet än på det förflutna.

• Lösningsfokuserad.

• Förändring av metoderna i takt med nya forskningsrön.

• Mycket undervisning, så att klienten kan förstå och på sikt aktivt medverka till att lösa sina problem.


Beteendeterapi

Terapeuten hjälper klienten att konfrontera sina känslor kring olika situationer.
Klienterna får lära sig hur deras tankemönster bidrar till symtomen och hur de ska ändra sitt tänkande så att ångesten minskar och försvinner. Allt detta kombineras med andra praktiska övningar och tekniker. Beteendeterapeuter identifierar specifika situationer och vilka faktorer som utlöser dessa problem och lär sedan ut speciella strategier för att hantera problemen. För en person med symtom på ångest kan det innebära att han eller hon uppmanas att göra vissa saker, som han eller hon annars kanske skjuter upp. Den del av beteendeterapin som avser exponeringsträning (där man utsätter sig för det som är jobbigt) används framgångsrikt vid ångest, depression och tvångssyndrom, OCD.


Kognitiv beteendeterapi

Detta är en kombination av kognitiv terapi och beteendeterapi. Generellt handlar det om att reducera och eliminera störande beteenden och man lägger inte så mycket fokus på orsakerna. KBT behandlar och identifierar symtom med fokus på här och nu. Detta kombineras också ofta med hemuppgifter. Det är viktigt att de strategier man tillämpar är mätbara.


Lösningsfokuserad terapihar sitt ursprung i den kognitiva terapin och har vuxit fram under de senaste tre decennierna.
En av de mest kända företrädarna för den lösningsfokuserade terapin är Albert Ellis, en amerikansk psykolog. Den lösningsfokuserade terapin är mer intresserad av hur människor behåller sina problem genom olika strategier. I lösningsfokuserad terapi avvisar man tanken på att alla problem har sitt ursprung i barndomen. En viktig del i terapin är också att tillsammans med klienten ifrågasätta alla ”måsten” och ”borden”.


Lycka till

Jonas
www.comunicera.se

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.