lappen

Hej,

Min fråga lyder hur man ska hantera känslor som anhörig till en depressionsjuk?

Det är väldigt svårt att som anhörig se sin fru må dåligt och inte få någon hjälp av sjukvården eller stöd från medmänniskor.
Hon söker stöd på nätet men känner att ingen bryr sig om henne, dvs hon känner sig utanför och ensam på nytt.
Hon har tyvärr inga vänner hon kan ty sig till och det är kanske i sig ingen ovanlighet i dagens samhälle tyvärr, men som sjuk missar man ett stöd.

Sjukvården har till slut givit henne en remiss efter år av strid men väntetiden till psykiatrin är ju enorm som alla vet, när man mår dåligt och är nära att ge upp så är t.om en månad för länge.

Finns det något sätt man som anhörig då kan göra/säga/diskutera för att lätta upp hennes inre?
Känner tyvärr att allt man säger blir taget negativt och det känns som om man gör saken värre och blir ju då tyst, vilket också är fel.
Man vill ju vara konstruktiv men det känns som man är för nära för att kunna vara det.
Svår fråga förstår jag, men HUR gör man?

Med hopp om tips och svar!

Marie Berntsson

Hej!

Du delar det här med många andra som är anhöriga. Det viktiga är att komma ihåg, att du ska inte ta något terapeutiskt ansvar för din fru. Det du kan göra är att lyssna, utan att ge råd. Många gånger vill vi hjälpa till genom att ge ett gott råd, men det kan bli fel. Försök nästa gång att bara vara. Att lyssna och bekräfta hennes känslor, även om du kanske tycker att hon är negativ. Man kan också hjälpa till med det praktiska, ringa samtal, laga mat osv, men inte så mycket att du blir utbränd, eller att den deprimerade börjar utnyttja situationen. Men är man riktigt dålig är det ett jätteprojekt att bara gå upp ur sängen och ta en dusch.

Du bör lära dig så mycket som möjligt om själva sjukdomen, dess orsaker och behandling. Det är viktigt att du hjälper personen som lider av depression att få professionell hjälp.

Olika typer av depressioner

Man skiljer på två olika former av depressioner. Den första kallas egentlig (unipolär) depression för att den endast innefattar depressionen i sig. Den andra kallas manisk depression – även kallad bipolär depression – för att den innefattar ett bredare spektrum av känslor. Den unipolära depressionen är den vanligaste.


Egentlig (unipolär) depression

 Du känner dig ledsen, orolig och tom inombords större delen av dagen – nästan varje dag. Notera att barn och ungdomar kan vara mer irriterade.

 Märkbart mindre intresserad av allt eller nästan allt och nästan varje dag. Oförmåga att njuta av tillvaron. Vill inte delta i aktiviteter som man brukade. Det gäller även sex.

 Märkbar viktförändring (5 % förändring på en månad). Ökad eller minskad aptit nästan varje dag. (Hos växande barn kan det visa sig som utebliven viktökning).

 Sover antingen för mycket eller för lite nästan varje natt. Vaknar mitt i natten eller alltför tidigt.

 Hets eller slöhet nästan varje dag. (Synligt för andra, inte bara en känsla av rastlöshet eller av att vara slö).

 Utmattning eller energiförlust nästan varje dag.

 Känslor av att vara värdelös. Överdrivna eller olämpliga skuldkänslor (som kan vara fantasier). Känslor av hjälplöshet och hopplöshet nästan varje dag.

 Minskad förmåga att tänka eller koncentrera sig. Svårt att ta beslut nästan varje dag.

 Pessimistisk grundsyn.

 Återkommande fysiska symtom som inte svarar på behandling.

 Ont i leder och axlar. Spänd i rygg och nacke.

 Återkommande tankar på döden och självmordsförsök.


Om du har upplevt mer än 5 av ovanstående symtom under en tvåveckorsperiod och minst ett av dem är något av de två första, antingen ledsamhet eller minskat intresse– eller gjort ett självmordsförsök – ta omedelbart kontakt med en läkare eller kvalificerad terapeut! Detta besök syftar till att diskutera dina symtom. Därefter kan din läkare eller terapeut avgöra om dina symtom har fysiska orsaker eller om du kanske ska prata med en terapeut.

Tänk på att detta inte gäller symtom som uppenbart beror på vanliga sjukdomar, känslomässigt osammanhängande föreställningar eller hallucinationer. Ej heller på grund av direkta psykologiska effekter av droger eller mediciner. Det ska inte gå att förklara symtomen med förlust av nära eller kära – exempelvis dödsfall. Endast om de varar längre än två månader kan man diagnostisera det som depression.

Om symtomen orsakar markanta problem eller svårigheter i arbetslivet, det sociala livet eller andra viktiga områden, bör man ändå söka hjälp.


Manisk (bipolär) depression

Den maniska depressionen kännetecknas av extrema förändringar i humöret, tankarna och beteendet. Den kallas bipolär för att personen svänger fram och tillbaka mellan maniskhet och depression. Svängningarna kan variera från några timmar till dagar, månader eller i värsta fall år. Manisk depression går att behandla precis som egentlig (unipolär) depression.

Familjen, anhöriga och arbetskamrater påverkas precis som vid egentlig depression. De första symtomen brukar dyka upp i de sena tonåren, även om de ibland undantagsvis kan dyka upp så tidigt som i 7 årsåldern eller så sent som i 40–50 årsåldern.

Manisk depression drabbar män och kvinnor ungefär lika ofta och det finns ingen skillnad vad det gäller ålder, ras, etnisk tillhörighet eller social klass. Det är inte ovanligt att barn som växer upp i familjer med depression drabbas lite mer frekvent. Till skillnad från egentlig depression upplever en person med manisk (bipolär) depression såväl höga stunder som låga. De höga perioderna kännetecknas av mani och hög energi, nästan på gränsen till eufori, medan de låga stunderna påminner om egentlig (unipolär) depression.

Många av de som har manisk (bipolär) depression uppger att de har mer av depressioner under vintern och symtom av mani under våren och sommaren.


Manisk period

En klart märkbar period av onormal och ihållande upprymdhet, öppet eller irriterat humör, som varar i minst en vecka. Under denna period finns tre eller fler av följande symtom närvarande:

 Förhöjd självkänsla, storslagenhet

 Minskat sömnbehov (utvilad efter tre timmar)

 Mer pratglad eller behov av att prata

 En ström av idéer och subjektiva tankar att allt bara ”rusar”

 Lättdistraherad

 Ökad målmedvetenhet. Det kan gälla det sociala livet, arbetet, skolan och även det sexuella livet.

 Överdrivet aktiv i skadliga aktiviteter. Det kan röra sig om okontrollerade storköpsrundor, indiskreta sexuella eskapader eller dumdristiga affärsinvesteringar.


Blandade perioder

Kriterierna stämmer överens med både manisk och egentlig depression (förutom tidsmässigt), vilket innebär att symtomen återkommer nästan varje dag under minst en vecka.

Humörförändringen är tillräckligt allvarlig för att orsaka en märkbar försämring i yrkes–, privat– och det sociala livet. Den kan eventuellt tvinga fram en inläggning på sjukhus för att hindra personen från att skada sig själv eller andra. Även psykotiska inslag kan förekomma.


Hypomaniska perioder

En klart märkbar period av onormalt och ihållande, öppet eller irriterat humör, som sitter i minst fyra dagar och som inte är vanligt icke-deprimerat beteende.

Under denna period får man samma symtom som under manisk period.

Personen förändras på ett sätt som han/hon aldrig annars skulle. Förändringarna av både humör och beteende upptäcks av andra. Humörförändringen är dock inte tillräckligt allvarlig för att orsaka en märkbar försämring i yrkes–, privat – eller det sociala livet. Det krävs inte heller någon inläggning på sjukhus. Psykotiska inslag saknas. Symtomen beror inte på direkta psykologiska effekter av droger, mediciner eller annan sjukdom.


Dystymi och cyklotymi

Det finns två mindre vanliga depressionstillstånd som benämns dystymi och cyklotymi. De är två former av mildare depression.


Vad är dystymi?

Symtomen vid dystymi påminner om och inkluderar många av de känslor som finns vid egentlig (unipolär) depression och kan sträcka sig över en dag, en vecka eller upp till 2 år.

Dystymi är en kronisk form av depression. Fastän den är svagare än egentlig (unipolär) depression kan den ändå ställa till med problem i både yrkeslivet och det sociala livet. Det huvudsakliga symtomet är nästan dagliga deprimerade känslor i minst två år, men utan kriterierna för en egentlig (unipolär) depression. Många klienter upplever låg energi, sömn–och ätstörningar samt dåligt självförtroende.

En del människor som lider av dystymi kan sällan komma ihåg att de inte varit deprimerade. Några kan fungera relativt bra, trots att symtomen ibland skapar både sorg och smärta.

Det kan vara värt att notera att dystymi ibland utvecklas på grund av en vanlig eller kronisk sjukdom. Vi vet idag inte om det är sjukdomen som orsakar depressionen eller om det är den fysiska smärtan som orsakar depressionen. Det är ändå viktigt att man inte låter den bero, utan att man behandlar den.


Behandling av dystymi

Psykoterapi är den form av behandling, som fungerar bäst vid den här sjukdomen. Eftersom dystymi är av kronisk natur, rekommenderas ofta även antidepressiva mediciner för att bekämpa depressionen.


Psykoterapin bör ta fasta på:

 Att ge stöd och råd för att minska smärtan och känslorna av hopplöshet.

 Terapin bör också inriktas på att ersätta de överdrivet pessimistiska tankarna – som orealistiska förväntningar och överdrivet kritiska självbilder – som skapas och som förvärrar depressionen.

 Det är också viktigt att hjälpa klienten med enklare livsstrategier. Terapeuten bör också lära ut att arbeta problemlösande, särskilt inom de områden som klienten upplever stressande och som hjälper till att förvärra depressionen.


Vad är cyklotymi?

Cyklotymi är motsvarigheten till manisk (bipolär) depression – fast mildare. Begreppet fanns redan hos de gamla grekerna genom benämningen cyklotym personlighet. Termen cyklotymi användes första gången av den tyska psykiatrikern Ewald Hecker 1877.

Brieger P. Marneros vid ”Klinik und Poliklinik für Psychiatrie und Psychotherapie” på Martin Luther Universitetet i Tyskland, beskriver cyklotymi som en långvarig sjukdom som pendlar mellan maniska och depressiva tillstånd.

Forskningen idag anser att i alla fall en liten del av cyklotymi är en mild form av bipolär depression. Cyklotymi känns igen på markerade – men inte försvagade – humörsvängningar, som varar mellan två till nio veckor. De kan vara ihärdiga och innebära flera återkommande perioder av svaga depressioner. Vanligtvis utvecklas de i vuxenlivet och beter sig som en kronisk sjukdom – fastän humöret kan vara normalt flera månader i sträck. Om manisk (bipolär) depression finns i släkten, kan cyklotymi utvecklas.

Det är inte ovanligt att personen inte kopplar humörsvängningarna till enskilda händelser i det verkliga livet, eftersom de relativt svaga glädjeperioderna kan vara helt normala. Det är en av anledningarna till att cyklotymi inte upptäcks.

Behandling av cyklotymi

Se behandling dystymi


Det finns många bra sidor på internet om du vill söka reda på mer om sjukdomen. Ibland får man vara ganska tuff och trycka på ordentligt för att få vård.

Lycka till!

Marie

Jonas

Hej Lappen

Tack för ditt mail

I vårt arbete med klienter vet vi att det finns mycket man kan göra för att hantera problem bättre. Att prata hjälper! Tala om dina känslor och låt andra få visa sina. Även om det kan upplevas svårt, så är det något av det finaste du kan ge en medmänniska. När någon får lätta sitt hjärta, blir det en del i tillfrisknandet.

Här får du en lista över saker som kan vara bra att tänka på:


• Se till att få tillräckligt med sömn.

•Låt din hustru lära ta emot hjälpa

• Uppmuntra henne att delta i aktiviteter som gör att hon mår bättre.

•Sätt upp realistiska mål lagom med ansvar.

•Bryt ner dina mål i delmål. Låt henne prioritera och gör vad hon kan.

•Bli inte orolig om hon glömmer saker eller har koncentrationsproblem.
det ingår i depressionen

•Ta gärna långa promenader det hjälper ofta mer än man tror
Gör sådant som hon tycker om eller bedriv någon sport.

•Belasta inte hemmet med för mycket människor OM ni skall umgås Försök var med människor hon känner sig trygg med .

•Stöd din hustru i att skjut upp viktiga beslut tills honmår bättre –

•Undvik alkohol och droger. Denna typ av självmedicinering får kanke hemme att tillfälligt må bättre , men den förvärrar depressionen.

•Utnyttja att hon kan må bättre vissa tider på dygnet. Använd dessa stunder till att göra saker som hon tycker om.

•Håll er till fasta rutiner.

•Barn som är deprimerade mår ofta bra av fasta rutiner, bestämda tider för läggdags, läxor, fotbollsträning osv.

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.