![]() |
|
|
Välkommen till Terapisnack! Sveriges största community för dig som har frågor om psykologi, terapi, mental träning, psykiska störningar. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Annons |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Fråga våra experter om social fobi Här kan du fråga våra experter om social fobi, hämmande blyghet, rädsla för att tala inför folk och torgskräck |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Hej!
Jag har varit väldigt blyg när jag var yngre, men är inte alls lite blyg och osäker längre. Dock känner jag mig väldigt osäker i vissa situationer, speciellt när jag är ensam. Jag har nu kommit in på en folkhögskola och ska flytta dit. Det tar drygt två timmar dit med buss och jag åker hem på helgerna, men jag är sjukt nervös. Jag vill verkligen det här, och jag vet att det är bra för mig. Men jag är så rädd att jag inte ska klara det. Vad ska jag göra för att vara mindre blyg, mer säker och självsäker? Jag vill inte göra någon besviken genom att ångra mig. Jag vill ju verkligen göra det här! För min skull, inte för någon annans. Men jag känner ingen där, och jag vet inte hur jag ska ta kontakt med folk och få vänner. Om någon har någon idé på hur jag ska våga lite mer så får ni jätte gärna skriva. Jag vore mycket tacksam för alla tips! Josie |
|
|
|
|
|
#2 (permalink) | |||
|
Member
Silvermedlem
|
Hej Josie!
Jag känner definitivt igen mig i din situation -är ingen expert men ändå. Citat:
Citat:
Jag har egna erfarenheter av utbildning - jag har läst på högskolan och trodde inte att jag skulle klara av det. Men nu står jag här med en snart färdig utbildning - så det kommer att gå jättebra för dig. Det är jättenyttigt jag kan lova dig. Citat:
Du kommer att lära känna folk - det är inte så ofta några som känner varandra på sådana där ställen. Jag kände inga när jag började plugga - men det löste sig efter någon dag kände jag flera stycken. Jag lovar att det kommer att bli samma sak för dig med. LYCKA TILL! Hör gärna av dig och berätta hur det går! Eller fråga om du vill ha flera tips av mig - jag har ändå 3 års erfarenhet från högskolan med en sammanhängande utbiildning. Ha det bra! KRAM |
|||
|
|
|
|
|
#3 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Tack så mycket för ditt svar!
Hur gick du till väga för att lära känna nya människor på skolan? Jag vet att jag måste ta mod till mig och våga prata med folk, men vet inte hur. Jag är så rädd att folk ska uppfatta mig som konstig eller dryg, fast jag bara är blyg. Första intrycket är ju viktigt. :/ |
|
|
|
|
|
#4 (permalink) | |
|
Member
Silvermedlem
|
Hej!
Kul att du skrev igen! Citat:
Fråga om intressen eller vad dom gjort innan. Det brukar alltid leda till närmare kännedom - sen brukar man alltid hitta något gemensamt. Jo, jag vet första intrycket gör så mycket till. Jag har faktiskt lite samma problem just - håller på och söker jobb. Men jag har jättesvårt att sälja in mig själv - vill inte få det att låta överdrivet. Ja du förstår säkert hur jag menar. Sköt om dig! Fortsätter gärna denna diskussion med dig! Vi har nog en hel del gemensamt! Kram! |
|
|
|
|
|
|
#5 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Hej igen! =)
Tack så mycket för dina tips! Jag börjar inse att det kanske inte är så farligt som jag förut trott. =) Så nu (eller snart iaf) kan jag bara se det som är positivt och kul med att börja på den nya skolan och flytta dit. Även om det fortfarande finns saker som inte känns jätte kul med flytten, till exempel att lämna familjen och vännerna och tryggheten. Men, men. Det finns ju helger. =) Jag fortsätter gärna ha denna diskussion med dig också, vi har säkert en del gemensamt. =) Om du vill får du jätte gärna maila mig också (Josie@live.se) så kan vi prata mer där. =) Kramar |
|
|
|
|
|
#7 (permalink) |
|
Banned
Silvermedlem
|
Att få vänner är faktiskt svårare än vad vi vill tro. Vissa har förstås jättelätt för det, medan vissa andra är som du och jag.
Lika lite som man ska "leta" en partner så tror jag man ska undvika leta kompis. Det kommer om det är meant to be. Man känner när det känns rätt. Tyvärr är Sverige inget bra land för att skapa relationer på. De gånger jag kostar på mig att börja småtjata med främlingar på stan så tror alla att jag är falen, våldtäktsman eller både och. Man lessnar förstås på det till slut, och faller in i mallen som är att hålla käften. Jag tror man skapar vänner i skolan, på utbildningar, på fester, på arbetet, och på nätet. Andra ställen är förärad för handlingen i romantiska komedier. Lycka till! |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|