|
|
|
Välkommen till Terapisnack! Psykologi forum för dig som har frågor om psykologi, psykoterapi, terapi, mental träning, psykiska störningar som panik ångest. tvångssyndrom, borderline, ätstörningar mm. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Webb-TV |
Våra kontor | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Fråga våra experter om social fobi Här kan du fråga våra experter om social fobi, hämmande blyghet, rädsla för att tala inför folk och torgskräck |
 |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
2008-02-14, 11:57
|
#11 (permalink) |
|
Member
Silvermedlem
|
Igår åkte jag buss mitt på dagen för att komma till stan.
Jag kom till busshållplatsen tio sekunder innan ett gäng på 4-5 personer kom. Att jag var först gjorde att jag kände mig tryggare, det var JAG som var där först och det var "min" hållplats (alltså inte min, men jag vet inte hur jag ska uttrycka det annorlunda...). När bussen kom så fick jag akuta panikkänslor! "NEJ! BÖRJAR MASSA ELEVER PÅ GYMNASIET SENARE IDAG!" Jag tyckte att det såg ut så utifrån. När jag klev på bussen så var det inte massa ungdomar. Inte speciellt mkt folk öht. Jag lugnade ner mig och såg nog väldigt självsäker ut, tog min plats och åkte in till stan. Blundade dock nästan hela vägen och hade musik på från början så det hjälpte till. Jag kan åka buss varje dag utan att det blir bättre, men igår var ett undantag, det gick utan några större missöden, men det är så sjukt att jag kan åka buss så mycket utan att känna att det nån gång blir bättre...
__________________
"I'm in a cave
But I won't answer their calls am I the one to blame for feeling this way, I don't fit in their moulds 'caus their heads are full of craziness and laziness and they head for a fall" |
|
|
|
2008-02-14, 12:16
|
#12 (permalink) |
|
Senior Member
Guldmedlem
|
Hej Gränskänsla!
Grattis! Det är allt jag vill säga. Grattis - du har visat att du kan förändra ditt beteende. Jag säger inte att det nu kommer bli bättre för varje gång du åker buss - men du vet nu att du KAN förändra. Bara att fortsätta. Fortsätt bli medveten om hur du talar till dig själv. Och hur det känns. Så du märker, om det är DU som trycker ner dig på bussen. Och nu hittar du också små sätt som gör att det känns bra (komma tidigt till bussen, musik, blunda, tänka att du ser självsäker ut). Fortsätt hitta sätt som skapar trygghet! Och självkänslan. Jag kan föreslå Jonas Gådes roliga (tycker jag i alla fall) övningar på Nätterapi - Interaktiva programmet Powerthinking (från Terapisnacks förstasida). Börja med session 5 - livsstrategier. Det är användbara övningar för att skapa nya möjligheter. Vi kan väl höras när du gjort det? Och igen, grattis Gränskänsla! Vad duktig du är! Varm hälsning, Jonas Fröberg
__________________
Jonas Fröberg, med. kand. (läkarprogrammet), Master Powerthinking Comunicera, skådespelare och konsult. Arbetar med social fobi, självkänsloträning och kommunikation. Coachar om man ska hålla föredrag, säljmöten och tal. Tfn: 070-985 04 54. E-post: jonas.froberg@comunicera.se |
|
|
|
|
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|
Linjär visning
