![]() |
|
|
Välkommen till Terapisnack! Sveriges största community för dig som har frågor om psykologi, terapi, mental träning, psykiska störningar. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Webb-TV |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Fråga våra experter om självskadebeetende Här kan du fråga om självskadebeteende, självmordstankar m.m |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#2 (permalink) |
|
Member
Bronsmedlem
|
Hej...
Jag är ingen expert. Men på din första fråga kan jag svara så här, Min dotter försöker sluta skära sig. Och när hon inte gör det blir hon "skogstokig". Hon får som abstinensbesvär. Hon fräser, sparkar på möbler, sliter i sitt hår, är otrevlig, svär, kastar saker, är fruktansvärt rastlös. Hon verkar ha det så jobbigt. Hon kan börja gråta hysteriskt. Jo, det är som abstinensbesvär... Hon har aldrig sagt något om det du frågar i din andra fråga så det vet jag inte. Jag hoppas fler kan ge dig svar.... Sköt om dig... Kramar Lotus |
|
|
|
|
|
#3 (permalink) |
|
Moderator
Platinamedlem
|
att skära sig kan bli ett beroende.... när man slutar får man abstinens. Jag tror oxå att det är så att slutar man skära sig och inte ersätter det m,ed ngt konstruktivt, utan bara l'ämnar ett tomrum, så är det ju ngt behov du har som inte är uppfyllt, å då mår du sämre, men det är inte fördu inte skär dig, utan för att ngt behov inte blir tillfredsställt...
förlåt det blev lite krångligt vad det gäller fråga 2 så tänker jag att såren har blivet en identitet för dig, å när de försvinner försvinner identietetn lite, du måste bygga upp din identitet på ett nytt sätt där sår och ärr inte är en del. så tänker jag |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|