![]() |
|
|
Välkommen till Terapisnack! Sveriges största community för dig som har frågor om psykologi, terapi, mental träning, psykiska störningar. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Webb-TV |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Fråga våra experter om självskadebeetende Här kan du fråga om självskadebeteende, självmordstankar m.m |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Har skurit mig igen. Första gången var jag 9 år, nu är jag 40.. Detta har pågått i perioder hela livet. En känsla av otillräcklighet, maktlöshet, en hatisk blick från den som var min man och som alltid hade något att klaga på satte igång det även den här gången. Den kalla kontrollerande tysta hatiska blicken är tillintetgörande och jag känner igen att jag vill förinta mig själv blodet rinner längs armen och den stora tomheten som följer självskadebeteendet är så enorm att jag bara hålls ihop på utsidan tåget vill till tåget hur ska jag stå ut till måndag
|
|
|
|
|
|
#2 (permalink) |
|
Senior Member
Diamantmedlem
|
Hej!
Det är fruktansvärt grymt gjort & elakt av din make, att han han inte kan stötta dig. Han har ingen som helst rätt, att agera såhär emot dig. Har du försökt att söka hjälp tidigare? Jag är orolig, för dig. Vad är det som inträffar på Måndag? Ta hand om dig! Taniya |
|
|
|
|
|
#6 (permalink) |
|
Senior Member
Diamantmedlem
|
Hej igen!
Ibland så kan det bli för tungt för anhöriga att hantera, när det gäller Självskade beteende & Självmord. De är inte alltid så insatta, inom området. De kan ibland behöva stöd & utbildning, för att kunna hjälpa till på rätt sätt. Har du bett om hjälp, hos dina anhöriga tidigare? Vad inträffade då? Ta hand om dig! Taniya |
|
|
|
|
|
#7 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
De blir rädda. Exmaken blev arg, tyckte jag skulle skärpa mig och sa att han såg mig som ett offer och ett sådant kan han ju inte älska. Det var hans ord. I desperation över att inte bli lyssnad på eller räknad med hängde jag en dag upp mina blodiga jeans i hallen, hade skurit mig på benet. Fick en kall blick och "jag tycker du ska lägga dem någon annanstans som svar. Har skurit mig väldigt många ggr, slagit mig på benen i unga år men det övergick till skärande och det blir djupare och djupare. Känslan av maktlöshet går inte över förrän blodet rinner. Känns som självmord är ett bra alternativ, har planerat det förut 2 ggr förut, månader i förväg, men blivit stoppad.
|
|
|
|
|
|
#8 (permalink) |
|
Senior Member
Diamantmedlem
|
Hej!
Jag blir riktigt upprörd när han säger, följande till dig: Ett offer kan man ju inte älska. Du borde fråga honom vad han menar, med att man inte kan älska ett offer? Din make kränker dig & respekterar inte dig, som en människa. Du är värd att leva med någon som förstår hur man skall uppföra sig, emot dig. Frågar din make aldrig efter anledningen, till att du mår så dåligt? Ta hand om dig! Taniya |
|
|
|
|
|
#9 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Han hånade mig när jag inte gick klädd som han tyckte jag borde och frågade om jag inte tyckte att jag skulle lära våran dotter att knäppa sin kofta istället för att gå med den omlott. Han har så jävla mycket ideer och åsikter, hans tyckande är enligt honom det enda riktiga och jag kunde inte ens ha vad jag ville på min smörgås. Han inskränkte mig, jag fick inte ta några beslut jag får panik när jag tänker på hans hårda kalla blick den tränger igenom och jag står inte ut med känslan av att vara så värdelös vi skildes förra året och det har fungerat bättre sedan dess men nu har de där kalla hatiska blickarna kommit tillbaka fast jag inget gjort vi har barn tillsammans annars hade jag tagit livet av mig för länge sedan måste det vara såhär hela livet blir blockerad tankarna försvinner orden kan jag inte hitta blir tyst svag han kräver att jag ska tycka el säga något NU men tankarna är borta tomheten i mig växer måste skära för att stå ut måste skära NU det är bråttom var är kniven går undan in i badrummet rispar hårt inte ett dugg rädd för smärtan den lindrar ju och blodet som sipprar längs armen gör att det känns något bättre
|
|
|
|
|
|
#10 (permalink) |
|
Senior Member
Diamantmedlem
|
Hej igen!
Det verkar som hur du än gör så blir din make aldrig nöjd, med ditt beteende. Det verkar mest som om han klagar & försöker få dig, att må ännu sämre. Han verkar vara medveten, om sitt beteende. Jag visste inte att ni hade skiljt er. Hur reagerar dina barn, när du skär dig? Varför slutade du med Terapin? Ta hand om dig! Taniya |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|