förlora allt

madde255 · 2008-05-09, 11:23

Hur blir livet efter en sådan här katastrof

En enorm ensamhet

som känns som en evighet

längtar så efter någon sorts frid

Kan man någonsin bli fri

ifrån dessa mardrömmar

där åsikter ekar och fönekar

det du blivit utsatt för

för någonstans står man på någons tår

Men hur ska något kunna bli rätt

när igen erkänner min rätt

min rätt att vara arg och lessen

kanske de kan minska pressen

pressen på mig själv att alltid vara perfekt

ibland hatar jag verkligen att vara defekt

defekt som en trasig leksak

som dom lekte sönder

inom mig växer mitt självhat

ingenting är självklart

små små saker blir stora som berg

önskar så att bli acceperad för den jag är

med bagage och allt

men ibland känns det bara kallt

kallt när jag försöker sträcka fram handen

bemötandet ifrån mig som förlorat allt

finns det hopp finns det liv

men kan vara ett jättestort kliv

Instinct · 2008-05-09, 12:08

Hej Madde

Vad, mer konkret, är ditt problem idag?

madde255 · 2008-05-09, 12:23

ja det mesta faktiskt
har inget socialt nätverk alls utan blodsband
javisst är det patetiskt
fyllde nyss 26 och ingen som visste om det
inte ett grattis ifrån någon

Instinct · 2008-05-09, 12:28

Varför har du inte det? Självvalt? Tystlåten? Komplex? Annat?

madde255 · 2008-05-09, 13:13

gruppvåldtäkt
fått till följd pstd

Instinct · 2008-05-09, 13:19

Hm, känns som du svarade på något helt annat där. Eller menar du att du inte har några vänner för att du blev våldtagen?

Jag kan köpa om du efter våldtäkten blev inåtvänd, är det DET du menar?

Jag har kikat lite snabbt på dig, din sida och dina inlägg. Våldtäkt är förstås i sig ett jävla trauma och något man inte kan skaka av sig.

Men jag tror du identifierar dig lite för mycket med denna händelsen. Den börjar bli en del av din livsstil. Vet själv hur förföriskt det kan vara att klamra sig fast vid något så starkt. Men om jag får amatörpsykologisera, så tror jag nyckeln till ditt välmående är att släppa det.

Säger inte att det är något lätt, men försök att inte blanda in det i allting i ditt liv. Om jag hade frågat dig vilket ditt favoritgodis varit, så hade du nog svarat "Jag blev våldtagen". Förstår du?

Jag kan verkligen sympatisera mig, och god knows att du inte gjort något fel såklart. Och jag begär inte att du ska kunna överge händelsen på en dag eller helt och fullt. Bara försök att stänga ute den från saker i ditt liv som inte har med den att göra.

Du kan säkert bli uppskattad för den du är eller den du gör av både tjejer och killar, om du bara vågar dig ut. Tror du inte det?
Du har ju mycket konstnärligt inom dig av det lilla jag såg. Försök ta till vara på det.

madde255 · 2008-05-09, 14:03

ja jag har ju dragit mig inåt p.g.a mitt handikapp
testade för ett tag sedan träffa min killes kompisar men flippade totalt
så de blev fylle cellen igen..dom misstar sig alltid för att man är full....det är handikappet som förstör livet för mig jag kan inte hanskas med något så enormt och inga förvarningar alls
så vad ska man göra?

2008-05-09, 11:23	#1 (permalink)
madde255 Senior Member Guldmedlem Reg.datum: Jul 2007 Inlägg: 113 Krediter: 677	förlora allt Hur blir livet efter en sådan här katastrof En enorm ensamhet som känns som en evighet längtar så efter någon sorts frid Kan man någonsin bli fri ifrån dessa mardrömmar där åsikter ekar och fönekar det du blivit utsatt för för någonstans står man på någons tår Men hur ska något kunna bli rätt när igen erkänner min rätt min rätt att vara arg och lessen kanske de kan minska pressen pressen på mig själv att alltid vara perfekt ibland hatar jag verkligen att vara defekt defekt som en trasig leksak som dom lekte sönder inom mig växer mitt självhat ingenting är självklart små små saker blir stora som berg önskar så att bli acceperad för den jag är med bagage och allt men ibland känns det bara kallt kallt när jag försöker sträcka fram handen bemötandet ifrån mig som förlorat allt finns det hopp finns det liv men kan vara ett jättestort kliv __________________ Duger jag inte som jag är så är det inte mig du vill ha! Min egna hemsida om mig http://youwillmissme.dinstudio.se/news_1.html

2008-05-09, 12:23	#3 (permalink)
madde255 Senior Member Guldmedlem Reg.datum: Jul 2007 Inlägg: 113 Krediter: 677	ja det mesta faktiskt har inget socialt nätverk alls utan blodsband javisst är det patetiskt fyllde nyss 26 och ingen som visste om det inte ett grattis ifrån någon __________________ Duger jag inte som jag är så är det inte mig du vill ha! Min egna hemsida om mig http://youwillmissme.dinstudio.se/news_1.html

2008-05-09, 13:13	#5 (permalink)
madde255 Senior Member Guldmedlem Reg.datum: Jul 2007 Inlägg: 113 Krediter: 677	gruppvåldtäkt fått till följd pstd __________________ Duger jag inte som jag är så är det inte mig du vill ha! Min egna hemsida om mig http://youwillmissme.dinstudio.se/news_1.html

2008-05-09, 14:03	#7 (permalink)
madde255 Senior Member Guldmedlem Reg.datum: Jul 2007 Inlägg: 113 Krediter: 677	ja jag har ju dragit mig inåt p.g.a mitt handikapp testade för ett tag sedan träffa min killes kompisar men flippade totalt så de blev fylle cellen igen..dom misstar sig alltid för att man är full....det är handikappet som förstör livet för mig jag kan inte hanskas med något så enormt och inga förvarningar alls så vad ska man göra? __________________ Duger jag inte som jag är så är det inte mig du vill ha! Min egna hemsida om mig http://youwillmissme.dinstudio.se/news_1.html

Ämnesverktyg
Visa utskriftsvänlig version E-posta den här sidan
Visningsalternativ
Linjär visning Växla till hybrid-visning Växla till trådad visning

2008-05-09, 12:08	#2 (permalink)
Instinct Banned Silvermedlem Reg.datum: May 2008 Ort: Stockholm Inlägg: 87 Krediter: 419	Hej Madde Vad, mer konkret, är ditt problem idag?

2008-05-09, 12:28	#4 (permalink)
Instinct Banned Silvermedlem Reg.datum: May 2008 Ort: Stockholm Inlägg: 87 Krediter: 419	Varför har du inte det? Självvalt? Tystlåten? Komplex? Annat?

2008-05-09, 13:19	#6 (permalink)
Instinct Banned Silvermedlem Reg.datum: May 2008 Ort: Stockholm Inlägg: 87 Krediter: 419	Hm, känns som du svarade på något helt annat där. Eller menar du att du inte har några vänner för att du blev våldtagen? Jag kan köpa om du efter våldtäkten blev inåtvänd, är det DET du menar? Jag har kikat lite snabbt på dig, din sida och dina inlägg. Våldtäkt är förstås i sig ett jävla trauma och något man inte kan skaka av sig. Men jag tror du identifierar dig lite för mycket med denna händelsen. Den börjar bli en del av din livsstil. Vet själv hur förföriskt det kan vara att klamra sig fast vid något så starkt. Men om jag får amatörpsykologisera, så tror jag nyckeln till ditt välmående är att släppa det. Säger inte att det är något lätt, men försök att inte blanda in det i allting i ditt liv. Om jag hade frågat dig vilket ditt favoritgodis varit, så hade du nog svarat "Jag blev våldtagen". Förstår du? Jag kan verkligen sympatisera mig, och god knows att du inte gjort något fel såklart. Och jag begär inte att du ska kunna överge händelsen på en dag eller helt och fullt. Bara försök att stänga ute den från saker i ditt liv som inte har med den att göra. Du kan säkert bli uppskattad för den du är eller den du gör av både tjejer och killar, om du bara vågar dig ut. Tror du inte det? Du har ju mycket konstnärligt inom dig av det lilla jag såg. Försök ta till vara på det.