|
|
||||||||
|
Välkommen till Terapisnack! Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Aktuellt Terapisnacks helg 8-9 nov |
Våra kontor | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Självmordstankar - självskadebeteende - skär mig Har du självmordstankar? Våra experter kan svara på dina frågor. |
 |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
2008-04-13, 17:37
|
#2 (permalink) |
|
Senior Member
Diamantmedlem
|
Hej!
Bra att du bestämmde dig, för att skriva hit. Du är inte patetisk & misslyckad. Tråkigt att du tycker, att du inte klarar av någonting. Det är naturligt att skämmas när folk, ser att vi inte mår bra. Vi har en tendens att känna oss maktlösa & osäkra vid sådana tillfällen. Jag vill verkligen hjälpa dig. Jag är Terapeut & specialist på Självskade beteende & Självmord. Du är välkommen att kontakta mig, när du vill. Sköt om dig! Taniya |
|
|
|
2008-04-13, 19:53
|
#3 (permalink) | |
|
Senior Member
Guldmedlem
|
Citat:
Jag blir starkt berörd av ditt inlägg. Själv jobbar jag på en högskola och träffar studenter med din bakgrund väldigt ofta. den akademiska världen är ganska tuff om man inte mår bra. Jag hoppas verkligen att du fortfarande finns med oss och inte har gett upp. Eftersom jag inte är någon terapeut så kan jag inte ge dig några goda råd från den fronten men jag vill gärna finnas med som medmänniska. Alla människor har en ryggsäck som är packad av vår historia, våra erfarenheter och våra känslor. För vissa är ryggsäcken lätt att bära och för andra är den tyngre. Att bara vända på stenrna i ryggsäcken tror jag inte på men att ta ut dom minsta och kasta bort gör så att allt känns lite lättare. Vi människor har en tendens att vilja lösa de stora problemen först och då blir uppgiften oss övermäktig. Men gör man det enklare för sig och börjar med de små enklare problemen så lättar tyngden snabbare. Äta-sova och motionera. det är de grundläggande verktygen som man måste börja med för att orka bära sina tyngder. Detta kan ta tid men allteftersom man övar desstå lättare blir det att orka de tyngre stenarna. Alla idrottsmän och kvinnor börjar sin karriär med enkel träning. Ingen maratonlöpare börjar träna på 42 kilomert första dagen, utan kanske bara på 500 meter. Ju bättre konsition man får desstå mer orkar man. JAg vet inte om detta hjälper dig men ge det gärna ett försök. Jag håller tummarna för dig. |
|
|
|
|
|
2008-04-14, 01:22
|
#5 (permalink) |
|
Senior Member
Guldmedlem
|
Hej Thea, här har du en som är och varit "en belastning" för mina vänner en längre tid då jag mått dåligt ganska länge. Men vet du vad det konstiga är att min syn på att vara "en belastning" är mycket tyngre eller värre än de tycker. Visst är det jobbigt för ens vänner när man mår dåligt. Men riktiga vänner brukar klara av att höra hur man mår även om det inte känns så. Jag har vänner som gråtit när de fått veta hur dåligt jag mått men de har funnits kvar. Det är faktiskt i de värsta stunder i livet som man märker vilka vänner som verkligen bryr sig. Jag är förvånad att så många av mina vänner stannat kvar. Min erfarenhet är att vänskapen blivit starkare när man vågar öppna sig även när man mår dåligt. Annars är det lätt att man bygger upp en "falsk" bild av sig själv och den kan vara jobbig att upprätthålla. Kämpa på och försök hitta någon du kan prata med!
Kram |
|
|
|
|
2008-04-14, 10:52
|
#7 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
|
Hej Thea! Du måste orka söka hjälp, att skriva här är första steget. Jag kan lova att alla vi som läser och skriver här vill hjälpa dig. Jag undrar varför du straffar dig själv genom att inte äta om du inte gjort dina uppgifter? Om du tänker logisk så inser du säkert att du behöver sömn, motion och bra kost för att orka med. Ge dig själv en chans att må bra istället för att tänka elaka tankar om dig själv.
Kanske skulle du må bra av att få prata med någon? Kanske behöver du mediciner för att minska ångesten? Det finns hjälp att få och du måste våga se möjligheterna. Att avsluta sitt liv drabbar inte bara en själv utan många människor blir drabbade. Det finns så många som bryr sig och vill hjälpa bara du vågar visa din svaghet, att du mår dåligt just nu. Det finns vägar ut ur mörkret. En stor värmande kram till dig! |
|
|
|
|
2008-04-14, 11:44
|
#8 (permalink) | |
|
Senior Member
Guldmedlem
|
Citat:
Om du har kommit in på en av de längsta och tuffaste utbildningarna i Sverige så har du gjort ett enormt bra jobb hittills. Det är få studenter som klara av att komma in på de tuffa utbildningarna, alltså har du något som andra inte har. Att man sedan hamnar i en depression och inte ser någon väg ut kan vara en del i utbildningen (beror på vilken utbildning man valt). men som jag förstår så är det ensamhet som är ditt stora problem. Människan är ett flockdjur som mår bäst av att vara social och tillsammans. Men när ensamheten blir så stor så att man är rädd för att tynga de vänner man har med sina bekymmer då blir det olidligt. Därför så är professionell hjälp att rekomendera. Jag tycker att du ska ta ditt kanske största steg i livet just nu, och sök hjälp. Att ta sitt liv skadar mer än vad det gör nytta. Alla vänner och familj som måste lida igenom en oviss sorg, istället för att just här och nu stötta dig så att framtiden blir ljusare för er alla. Jag skulle vilja att du lovade mig att inte ta ditt liv. JAg skulle bli så jätteglad om jag inom kort får läsa här på forumet att du tagit emot hjälp och att du börjar se ljusare på framtiden. Du är ung och vacker och värdefull. Låt inte världen få mista dig. Dina storverk har vi inte hunnit få se ännu. Kram Hundrik |
|
|
|
|
|
2008-04-14, 19:44
|
#10 (permalink) |
|
Senior Member
Diamantmedlem
|
Hej!
Din kompis anser säkert inte att du är någon belstning, för henne. Hon hjälpte dig att kontakta en Kurator, för att hon bryr sig om dig & är orolig för dig. Du förtjänar visst att leva. Du är duktig som kom in på en tuff utbildning. Det är det inte alla som gör. Finns här för dig, om du vill. Sköt om dig! Taniya |
|
|
|
|
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|
Linjär visning
