Ursprungligen postat av lej.

Har ett barn med en man som jag separerade med för lite mer än ett halvår sedan. Träffade en ny (vi träffades även innan relationen med mannen jag har barn med) som jag verkligen älskar. Han låter mig vara mig själv och det är helt underbart. Han har lärt mig kommunicera och han bekräftar mig och får mig att känna mig som hans nummer ett. Jag känner att jag är bra,

Känns som du har hittat hem ..och som att du kan leva ut ditt egna jag här. Varför då ta ett steg tillbaka till det som inte funkade?


Med mitt ex var det mest bråk den sista tiden och jag var aldrig riktigt "fri". I början var vi nog lyckliga, fick ju barn och när jag tänker på den tiden saknar jag det.. Han gjorde mig ledsen ganska ofta, men han förstod det nog aldrig. Vi kunde INTE komunicera. Min nya och jag är gravida vilket har börjat få mig att tänka ännu mer på förra graviditeten. Mitt ex är beredd att försöka igen, för vår son, och även oss såklart. Men då måste jag göra abort..
Jag vet varken ut eller in.
Vill jag ha två barn i olika relationer?
Kan jag leva utan mannen jag har nu?

Först skulle nog jag fundera : Vill jag ha ett barn till? Skulle jag känna mig mindre fri om jag behöll det barn som är på gång?

Sedan ditt ex vill försöka igen ok det har han kommit fram till. Men vill du försöka med tanke på att du verkligen känner att du älskar den här mannen som du har i livet just nu? Jag tror personligen att du skulle känna dig mer splittrad ..att älska en man men försöka med exet. Inte rent spel mot dig själv. Och visst kan du ha barn i 2 relationer, vad jag ser är att ni kan prata om saker vilket ju är ett måste när man har barn och ett förhållande. Slappna av och tillåt dig själv vara lycklig i det du känner är så bra. Din son mår bra utav att se lycka och inte allt tjaffs som vart. Hellre en lycklig mamma än 2 föräldrar som bråkar stup i kvarten.

Skall prata med psykolog och se om hon kan hjälpa mig reda ut vad jag vill men det känns omöjligt för jag har saker som drar åt båda hållen.

Jag vill så gärna det skall funka med mitt ex, vara en hel familj igen.
Men jag vet inte om jag vill leva utan nuvarande mannen. Men samtidigt vet jag inte om nuvarande mannen är den "fadersfigur" som jag hade i mitt ex, till vår son.
Jag vill nog väldigt starkt ha den där familjen igen. Naiv kanske? Att tro att allt vi behövde är att lära oss att komunicera, vilket jag har lärt mig i min nya relation..
Hjälp, råd, tankar. någon?

Mm visst vill man ha den där hela familjen inget fel att känna och tycka så alls. Men du alla personer klarar inte av att leva tillsammans och komunicera. Det som funkar för dig och din nya man kanske inte funkar för dig och ditt ex även om ni skulle försöka. Och det här med "fadersfigur" .. alla är vi olika och är olika i sättet du är väldigt mixad ja :/. Försök att inte jämföra dom med varandra och hitta vem som har bäst fördel i det ena och andra ..du går nog vilsen mer då.
tacksam för svar...