![]() |
|
||||||||
|
Välkommen till Terapisnack! Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Aktuellt![]() Terapisnacks helg 8-9 nov |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Familjeterapi - parterapi - relationsproblem - kärleksbekymmer Här kan du fråga allt om parterapi och familjeterapi. |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Hej alla här!
Varnar er redan nu att det inlägget kanske både blir långt och rörigt. Har haft ett förhållande med en 10 år äldre man i flera år... Han var underbar och hade så mycket kärlek att ge mig... Allting var perfekt dom första åren eller kanske inte... Jag upptäckte inte saker och ting förrän allting var försent och då hade han redan all kontroll över mig och mer till. Han är expert på att vrida om mitt huvud och vettet och det har gått så pass långt att jag inte längre vet vad som är rätt eller fel... Ingen av mina vänner har någonsin varit bra nog och han kallar dom alla för horor och skam. Det är bara hans vänner som är bra nog och han själv med. Märkte inte hur han sakta vred om mig och vände mig emot mina egna vänner. Han fick mig att tro saker om mina vänner så som kanske många redan nu förstår så har jag nästan inga vänner kvar... Dom som är kvar är ett fåtal, men turen var väl att jag hann inse visa saker innan han hade hunnit få mig att tro saker om dom med. Han ger mig mycket kärlek och uppskattning i allafall fram tills 6 månder tillbaka. Samtidigt som han alltid hittar fel på mig och allt vad jag gör. Och nu den senaste tiden har han även börjat gå till ganska så kraftiga angepp emot min familj som han aldrig tidigare gjort. Det är kort och gott massa fel på alla som finns på min sida, som jag känner. Dom här påhoppen om min familj har jag tagit ganska så hårt och givetsvis har det sårat mig enormt mycket på många olika sätt... Jag förstår att man kan säga saker när man arg osv men vissa saker säger man bara inte. Och att gå in och klaga på någon annans familj tycker jag är lite väl för mycket. Och jag får inte nämna hans familj på det minsta lilla negativa sätt, då brakar helvetetl los. Glömmer han någonting så är det mitt fel, går någonting fel så är detta pga mig, bråkar vi så är det mitt fel och ja allt som är negativit eller dåligt står jag för. Han står för allt det som är bra och det är endast han som är bra av oss två. Men min fråga är väl att allting kan väl inte ha varit mitt fel i 7 år? Jag vet alltså inte längre vad som är rätt och fel och jag mår riktigt dåligt av att ha det så här. Att vara så osäker på allting när han är i min närhet. Han har en sådan koll på mig att jag knappt vågar sucka eller prata i hans närhet då han ifrågasätter varför jag gör det. Jag kan endast träffa vänner, familj om han tränar eller jobbar. Annars så ringer han var 5:e minut och undrar vart jag är och är arg, skriker och går på. Han vill gärna förstöra mitt hurmör om jag ska träffa någon vän, genom att klaga och bara komma med en massa negativa saker. Han har en vana att ta tagi i mina händer och handleder så fort han tycker att jag har fel. Så oftast har jag små blåmärken kring handlederna och blir han arg så för han häftiga vredesutbrott och slår i allt som kommer i hans väg... Har dock fått två mindre smällar i ansiktet ganska så tidigt i vårt förhållande. Inte annars han har tryckt ner ganska så rejällt mentalt och jag vet knappt vilket ben jag stå på numera... Hittade för kanske 4 - 5 mpnader sedan olika chatt samanhang som han råkat lämna kvar på datorn utan att han visste om att detta sparades... Det var chatter med andra tjejer och kvinnor som han flörtade med och skrev saker som jag brukade skriva till honom. Otroligt sårande! Detta hade han gjort medans jag var på träningen varje kväll... Fick en känsla en kväll när han var på jobbet och jag satt vid datorn att jag skulle kolla igenom den och gissa som tårarna rann samtidgt som jag blev rosenrasande!! Ringde upp honom, tog mina saker och sov därefter hemma hos en vän och nu har jag en egen lägenhet efter några månader. Har aldrig hört honom så nervös och rädd. Men sedan så kom hans bortförklaring när vi träffades efter några dagar för att prata ut. Min tjej kompis som är gay hade lagt in det här på datorn för att förstöra mellan oss osv. Jag gick på detta eftersom hon kan vara rätt konstigt och märklig i sitt sätt ibland. Men allt eftersom tiden gick och jag pratade med mina vänner så kom tanken, vad skulle hon tjäna på det och varför skulle hon lägga ner så mycket jobb på detta...??? Det var ett namn som hade varit typsikt hans val av namn på msn, hans uttryck och vägbeskrivningen som vi beskriver på ett speciellt sätt i en annan stad... Hon hade alltså då kopierat hans ord och allt annat för att få det till att han pratat med andra tjejer kvinnor över nätet. I mina ögon låter detta väldigt långsökt... Sedan så har det ringt tjejer tilll honom, fel nr osv ett antal hundratals gånger. Och igår när jag kollade igenom skickade sms så hittade jag en massa nr som inte var sparade men sms borta... Märkligt! När jag kollar upp detta så går det ena nr till en tjej... blir förkrossad ännu en gång. Dom andra fanns inte med på eniro... Frågar honom om den här tjejen och vad han vill med henne... Han vet inte vem det är, känner ingen med det namnet och har INTE sms till någon med det nr! Konstigt att det nr då fanns i hans mobil och att det inte fanns där för någon vecka sedan... Jag vet att han ljuger samtidigt som han är så grymt duktig på att vrida om mitt huvud och få allting till mitt fel osv. Ville inte hålla honom i handen i kväll efter upptäckten igår. Han tog tagi i min hand flera gånger och höll hårt i min hand... Vet inte vad han försöker bevisa med detta eller om det är ännu ett tecken så att tjejerna vet att han är med mig. Han började prata massa skit om min familj och som vanligt jag är uppväxt bland horor och skam... Jag sa att han kunde gå till den där tjejen istället då om mina vänner är det. Tycker han så om dom så är även jag det! Då tog han tagi i min jacka och ruskade om mig samtidigt som blev stramt om halsen. Detta hände alltså nu i natt... Han vände om detta till mitt fel ännu en gång och jag håller på att bli knäpp. ![]() Jag hade lite saker hos honom, så jag gick med honom hem den biten som var kvar utan att säga ett ord... Byte om och packade det lilla som jag hade kvar hos honom, väl i dörren ställer han sig för och försöker hindra mig från att gå... Som alltid när jag vill lämna hans lägenhet efter något bråk eller andra otrevligheter... Sa att detta var sista gången som han såg mig och att jag inte orkar mer! Då jag börjar inse att det han gör inte är rätt eller att det finns någon sanningen i det hela... Men krossat hjärta gick jag hem i mindre trevliga gator mitt i natten... Ville bara hem och kände att han inte ska få nöjet att köra mig hem... Vet inte om någon förstår det tänkandet men så kände jag.. Har varken sms eller ringt honom... och det har inte han i heller gjort... Svårt att låta bli men jag vill verkligen försöka att komma över honom. Har en känsla av att han är med den där tjejen nu och egentligen borde jag väl inte bry mig. Men det gör jag och mitt hjärta är krossat efter alla hans lögner och påhitt och verbala misshandel... Ska inte höra av mig till honom i allafall, den saken är klar... Springer hellre stan runt än tar kontakt med honom... Har inte kunnat somna och har bara ett bankande hjärta, som bara vill ringa honom... Vad stämmer och hur vet man att man har rätt... Allting går så ont nu... Blir nog inget midsommar firande för min del i år...
__________________
Tezzi |
|
|
|
|
|
#2 (permalink) |
|
Rating 8
Platinamedlem
|
Man kan ju inte alltid säga vad som är rätt och fel, men nog tycker jag personligen att du gjort rätt i att lämna det där. Han räknar säkert med att han kan passa på att strula lite med andra nu. Sedan när han gjort det ett tag kan han komma till dig igen som han förutsätter sitter och längtar efter att få tillbaks honom.
Av vad jag kan läsa just här, så verkar han inte ha varit så farlig på dig med fysisk misshandel. Men psykiskt har han både gjort dig illa och manipulerat dig, samt även sårat med sina flirter. Den fysiska biten kan förrvärras med åren. Kan man egentligen sitta här och säga att den och den ska göra slut, medan den och den kan lösa sina problem och kämpa vidare tillsammans? Det är alltid svårt att som utomstående döma si eller så. Men jag säger så här. OM han kan bättra sig och det håller i sig, så kan ni ju fortsätta. Dock är det enligt min mening troligast att han säkert kan bättra sig och bli hur gosig och fokuserad på bara dig som helst i ett par månader om han känner att han vill böna och be att du kommer tillbaka, men sedan återgå till sitt gamla beteende. Om det blir det senare fallet så är det bara slöseri med din tid, för du kommer till en punkt där du inte orkar mer och drar igen, eller att du finner dig i att bli hunsad.
__________________
Hobby-filosof... |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|