![]() |
|
||||||||
|
Välkommen till Terapisnack! Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Aktuellt![]() Terapisnacks helg 8-9 nov |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Familjeterapi - parterapi - relationsproblem - kärleksbekymmer Här kan du fråga allt om parterapi och familjeterapi. |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
Reg.datum: Mar 2008
Ort: Göteborg "ingen kan göra allt men alla kan göra lite"
Inlägg: 816
Krediter: 1 307
|
Jag orkar inte mer (snyft)
Nu har Magol suttit två och en halv timme på familjerätten hans ex ville boka av tiden för en tredje gången men efter att Magol brutit ihop totalt och sagt att han inte orkar med detta mer, och skqa bryta kontakten med pojken så gick hon med på det iaf Och vad kom de fram till? Socialtanten tyckte Magols krav var rimliga. Exet gick fram och tillbaka, ena gången med på det andra inte. Det hela slutade med att hon inte ville ge någonting alls De har gemensam vårdnad trots detta bråkar de hela tiden så fort Magol vill ha honom en storhelg (för vi tycker pojken har rätt att tillbringa varannan storhelg med sin pappa) Exet fick påsken i år och vi ville ha midsommar för det hade hon förra året... men det gick hon inte med på, hon kunde inte ha minder tid med sin son aaaaaarrrgh inte en enda dag extra under sommaren fick Magol honom Vad göra?? Arrrrggh det hela slutade med panikattacker för Magol. Och vredesutbrott för mig. Jag orkar inte mer. Jag har inte ett piss att säga till om. Kan prata med Magol innan men trots det ger han med säg mer än vi kommer överens om med att man ska mötas på halva vägen... men vad sjutton, det vi sa var ju redan så lågt som kunde bli jag blir så arrrg hon ska vara glad att hon har en pappa som bryr sig men istället ska hon förstöra honom få oss att bråka och förstöra oss så här har det varit i 1,5 år jag orkar inte mer i ett år stöttade jag Magol tröstade honom mina krafter är slut nu har jag själv fått tillbaka all min ångest från förr blir uppstressad, deprimerad och förbannad på hela situationen och det hjälper ju inte direkt. jAG VILL VARA DEN SOM TRÖSTAR MEN JAG ORKAR INTE MER., buhuhuhu ska behöva gå om skolan nu för jag mått så dåligt snart sticker jag ifrån det här... jag tror hela tiden nu ska allt vara bra men det blir det aldrig... då får hon väl som hon vill alla runt omkring säger bara att jag ska stötta och trlsta men INGEN förstår att jag kan må skit av det hon manipulerar för att få allt som hon vill och gärna lite till, ger man henne fingret (därför vill jag inte möta halvägs) då kräver hon bara mer och nu klarar jag och MAgol inte ens av att stötta varandra längre jag var arg nyss nu är jag bara ledssen tårarna faller på min kind exet förtjänar inte en sån pappa till sin son varför ska ett litet barn komma i mellan varför kan jag inte släppa det jo för en gång var jag ett litet barn som kom i mellan därför blir jag arg, får svårt att stötta Magnus Jag känner det här lilla barnets framtid genomlider allt igen jag orkar inte mer :cry:
__________________
Sofie - alla har rätt till att må bra - |
|
|
|
|
|
#4 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
Reg.datum: Mar 2008
Ort: Göteborg "ingen kan göra allt men alla kan göra lite"
Inlägg: 816
Krediter: 1 307
|
nu vet jag varför jag inte orkar trösta
jag är den som vill bli tröstad buhuhuhu
__________________
Sofie - alla har rätt till att må bra - |
|
|
|
|
|
#5 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
|
Tänker på dig Sofie och Kraaamar om...
Låt inte ex:et förstöra för Dig och Magol ! Och ist för att tänka att "Hon inte förtjänar en sån pappa till sin son" ... Tänk på Jesper och vilken tur han har som har en sån pappa som Magol... även om det kanske käänns svårt just nu såå är jag säker på att Du är väldigt glad för Jespers skull att han har Magol ... Jag tror mycket av allt det som Du skrivit här tidigare handlar om samma sak - Du" identifierar "Dig med Jesper- han påminner Dig om det lilla barn som Du en gång var och om hur Din familj splittrades... Jag tror det är allt det här med barn , familj och Jesper handlar om - på ett "omedvetet" plan så får Du kontakt med det barn Du en gång var genom Jesper och hans situation, samtidigt som Du vill för hindra att han får gå igenom samma sak som Du då gjorde , så väcker han till liv känslor och minnen som gör att Du åter igen igenom det som Du gjorde när Din familj splittrades och hur livet kom att se ut sedan... Jag tror att Din önskan efter att få en egen familj som är "hel" , hänger ihop med det som Du forlorade / inte hade som barn. Den familj som Du inte fick Då - vill Du ist ha /återskapa Nu... Och Jesper och familjelivet med honom och Magol väcker känslorna och minnena till liv och gör att Du har så svårt för den återkommande förändring som det innebär att hela tiden växla mellan familjeliv och inte familjeliv - att det sedan är strul med Jespers Mamma och att Hon , om jag förstod Dig rätt förut., inte heller lever i någon stabil relation gör det förstås svårare för alla inblandade - och påverkar självklart Dig och Magol - men den som drabbast mest är väl Jesper. Därför tror jag det är väldigt viktigt att att han får känna att Magol finns där ännu en tid för bara Honom - innan han får något syskon - och att Du försöker låta bli att vara rädd för att ta till Dig Jesper - för jag tror han behöver Dig och Du honom! Men att det "lilla barnet inom Dig" gör Dig rädd för att knyta an och njuta av Ert liv tillsammans - eftersom det (barnet) vet hur ont det gör att förlora det (familjen) - och där kommer också rädslan och ångesten in.... Och inte blir det bättre när sånt här händer - det är trist när vuxna människor sätter sig själva främst ist för att tänka på vad som är bäst för barnet - ofta kan det nog vara kvarvarande känslor av besvikelse och liknande från sådant som hände- inte hände i förhållandet med barnets pappa. Det blir ett sätt att "straffa" för det man tycker att den andre ha gjort fel - och ger ofta också ett "ägarbegär" när det gäller barnet - man vill ha barnet för sig själv och gör allt för att få det - och samtidigt få den andra föräldrer (i det här fallet Magnol) att "tröttna" och släppa taget om barnet , dels beroende på situationen i sig och den ständiga kampen med barnets mamma, dels för barnets skull - för att det ska slippa uppleva denna "dragkamp". Och det är Där som det Är såå viktigt att båda föräldrarna härdar ut och försöker att gemensamt se till Barnets bästa - i första hand och inte till sitt eget (vilket oftast handlar om egoistiska skäl). Ibland kan det ta tid innan det funkar - men förhoppningsvis såå blir det bättre med tiden - och man hittar ett bra sätt att hantera det - när man inser att den andre föräldrer aldrig kommer att ge upp barnet utan kommer att finnas kvar - antingen man vill det eller inte... Därför är det viktigt att "härda" ut , stå på sig och finnas där för barnet - som i det här fallet är Jesper... Även om det är svårt med alla känslor som kommer i omlopp! Hade tänkt skriva det här till Dig igår - men gör det nu ist. Kanske vore det en lösning för Dig att Du tog en "paus" från att träffa Jesper ett tag och satsade på att må bättre själv och få "barnet inom dig" att vänja sig vid situationen - preci som Jesper får göra. Kanske vore det bar för Magol att vara ensam med Jesper och få känna hur det är att ensam få ta ansvar och ta på sig hela föräldrarrollen - både på gott och ont. och så slapp Du dessa ständiga växlingar1 Kanske svårt att lösa praktiskt...!+ Du skulle ju inte behöva låta bli att träffa Jesper helt - men heller inte delta i och ha en roll i själva familelivet under en period - Då Du kanske skulle "dra dig tillbaka till den där stugan ist och skriva av Dig"...?!? Hoppas INTE att Du blir ännu mer ledsen och upprörd för att jag skriver det här - det är bara en tanke och ett förslag bland många olika möjligheter som ni kanske kan tänka över... Det kanske är jättedåligt och helt opsykologiskt - men tanken bakom är god - jag hoppas att Du kan se det...*lol* Förstår att Både Du och Magol har det jättejobbigt just nu - han som föräldrer och Du som åskådare till hans kamp för Jesper - och den förvivlan och maktlöshet som Ni båda säkert känner... Ta hand Om Er och var rädda om Er själva och varandra och kärleken - Nu när Ni behöver det som Mest...!!! Tråkigt att se Dig såå ledsen Sofie... Hoppas Solen snart lyser igen - även om Du inte ser den för alla molnen just nu.... KRAAAM från Christina i Skåne |
|
|
|
|
|
#6 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
Reg.datum: Mar 2008
Ort: Göteborg "ingen kan göra allt men alla kan göra lite"
Inlägg: 816
Krediter: 1 307
|
inge bra förslag
men vi har kontaktat jurist nog iaf så det ska nog lösa sig tack för allt stöd kraaam ps syskon till honom har inget med det att göra
__________________
Sofie - alla har rätt till att må bra - |
|
|
|
|
|
#7 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
|
Kanske är det jag som är trög, men jag förstår verkligen inte. Magol har en son. Hur gammal är han? Magol ochJespers mamma har delad vårdnad. Vilken överenskommelse har de om ungänge? Bor ni nära eller långt ifrån varandra? Nu vill Magol (och du såklart) att Jesper ska få vara med er under midsommar eftersom han var med mamma förra året. Familjerätten kontaktas och Magol och Jespers mamma diskuterar storhelgsumgänget där. Vid besöket verkar mamman gå med på det men ändrar sig sedan igen.
Stämmer det eller har jag missuppfattat något? Nu vill jag fråga: När Magol och Jespers mamma separerade, vem tog beslutet? Betalar Magol underhåll eller är det försäkringskassan som betalar 1273 kr/månad som sedan krävs av Magol? Hur såg umgänget ut mellan Magol och sonen vid separationens början? Vilken överenskommelse hade Magol och mamman angående Jespers boende? Hade man bestämt hur umgänget skulle vara? Har Magol hållit sin del av överenskommelserna som rör Jesper? Har de vid separationen pratat om vem som ska ha sonen på storhelger? Fförlåt, massor med frågor igen, men tankarna snurrar i mitt huvud och jag vill gärna veta så mycket fakta som möjligt innan jag har en åsikt! Sofie, sköt om dig nu. Låt inte kärleken till Magol ta stryk av det här. Försök att separera er relation från problemet med Jespers mamma och umgänget ni önskar. Försök bli starkare tillsammans, ge varandra tid till egna tankar, egna aktiviteter osv. Bygg upp er relation istället för att låta detta rasera allt. Sköt om dig lillgumman ![]() Tröstande kramar från mig
__________________
Alla är vi redo att dö, men livet kan vi inte acceptera. (Graham Greene 1904-1991) |
|
|
|
|
|
#8 (permalink) | |||
|
Senior Member
Platinamedlem
Reg.datum: Mar 2008
Ort: Göteborg "ingen kan göra allt men alla kan göra lite"
Inlägg: 816
Krediter: 1 307
|
Citat:
I början både hans ex i Nässjö men vi kämpade för att hon skulle få lägenhet här (hon flyttade till nässjö efter att hennes pojkvän (han hon hade för Magol slängde ut henne) efter hon fått Jesper. Magol fick Jesper några dagar försa gången han var tre månader. Sen var det sporadiskt några dagar hit och dit tills han var 6 månader. Efter det var det varannan vecka Vi skrev personliga brev och tillslut hittade vi en lgh. Vi hjälpte till med flytten, betalade flyttkärra hela vägen och andra utgifter, körde hela vägen... allt för Jespers skull... När han började på dagis här ville vi inte det skulle vara så mkt hem för pojken så VI sa det är okej om vi bara får honom torsdag till måndag varannan vecka. Det har fungerat, hämtar på dagis tors kl 14.00 lämnar mån morgon. Citat:
![]() Citat:
Ex hade varit ihop med en pojkvän i flera år. Magol har aldrig haft ett riktigt förhållande. (bara ett superkort pga dålig självkänsla) han träffade exet, de blev ihop med en gång, en månad senare var hon gravid, sa när hon berättade det att hon skullebehålla det oavsett vad Magol tyckte. Han går ner sig totalt känner han måste ta sitt ansvar så låter henne flytta in även om han innan han fick veta ville göra slut pga hennes svartsjuka. Hon läste hans sms, ville inte han skulle ha kompisar... så fort han gjorde minsta fel - utskällning eller sura tills han gottgjort det. Magol mådde sämre och sämre. Tillslut efter ngn månad tillsammans är han ett nervrak. En kväll när han kommer hem från jobbet skäller hon ut honom (som vanligt) att vara otrogen för han jobbar sent. (vilket han gjorde pga att kunna bli ledig sen för hon ville resa bort, han har projektjobb så projekt måste bli klara) han är så deprimerad och nere att han är totalt likgiltig. Hon sticker därifrån i tron att han kommer ta tillbaka henne Hon sticker tillbaka till sin gamla pojkvän. Jag träffar Magol första gången genom internet en månad senare... Magol betalar underhåll, ibland har han även betalt mer ibland köper vi kläder/skor. Han har ett eget rum här med leksaker och säng. de hade bara muntlig överenskommelse hela tiden, ett helvete, tog hur mkt ansträngingar som helst och hela tiden hon ändrade sig hela tiden i början var jag den stöttade magol behövde nu är jag helt slutkörd och nere själv. orkar inte mer magol har hållit allt han lovat men INGET finns svart på vitt :mrgreen: tack för att du bryr dig, ser fram emot din åsikt kram
__________________
Sofie - alla har rätt till att må bra - |
|||
|
|
|
|
|
#9 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
Reg.datum: Mar 2008
Ort: Göteborg "ingen kan göra allt men alla kan göra lite"
Inlägg: 816
Krediter: 1 307
|
men nu ska vi träffa advokat
det får vara ett slut på det här jobbigt att det ska behöva gå så långt där ryker besparingarna
__________________
Sofie - alla har rätt till att må bra - |
|
|
|
|
|
#10 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
|
Tack för att du svarade! Magol verkar ha gjort allt rätt som det låter. Han har fortsatt ha kontakt med sonen, betalar underhåll, hjälpt till med extra kläder och grejor osv. Men det här med att sonen ska bo hos mamman, varför säger Familjerätten inget om Magols rättigheter? Visst, för ett sånt litet barn som Jesper är varannan veckas boende inte att tänka på, men hom ni kunde ha 3 dagar hos mamma, 3 dagar hos pappa osv så skulle det inte gå för långt mellan träffarna med någon av föräldrarna. Om ni bor så nära varandra så skulle han åtminstone kunna ha Jesper varannan vecka några timmar per dag, men sova hos mamman, så jag förstår inte hur mamman tänker. Det är föräldrarnas skyldighet att se till att barnet får god kontakt med båda föräldrarna. Det är något som jag förvånas över att Familjerätten inte tryckt på när det gäller Magols umgänge med Jesper. Vad bra att ni kontaktat en jurist. När Tingsrätten var på tapeten för mig representerade jag mig själv hela vägen, så det kostade inte mig en krona, men ex fick betala sin jurist dyrt och det är han arg på mig för... Kanske kan Magol föra sin egen talan? Han kanske kan ha juristen som bollplank men klara resten själv? Samtidigt verkar det vådligt med tanke på hur mamman uppför sig. Det är värt alla pengar i världen att kämpa för sitt barn så försök se det som en investering i framtiden istället för en kostnad.
" När han började på dagis här ville vi inte det skulle vara så mkt hem för pojken så VI sa det är okej om vi bara får honom torsdag till måndag varannan vecka. Det har fungerat, hämtar på dagis tors kl 14.00 lämnar mån morgon." Vad menar du här? Ni ville inte att det skulle vara så mycket hem? Det förstår jag inte vad du menar med. Men helt klart verkar Magol, (även du såklart!), alltid försöka handla utifrån sonens bästa. Det måste vara en fördel när ni väl hamnar i rätten. Vad har mamman för ursäkt för att han inte ska få träffa sin son enligt den muntliga överenskommelsen? På vilket sätt är det Jespers bästa hon tänker på när hon beslutar det? Vad är det som hindrar henne från att låta Jesper vara med er på midsommar och några extra dagar under sommaren? Hon måste ha angett någon anledning, även familjerätten borde ha pressat henne för att få ett svar. Tycker mamman att Magol är olämplig som förälder? Har hon någon hållhake på honom? Det verkar inte klokt det här. Hon har ingen rättighet att neka Jesper att vara med sin pappa eftersom de har en överenskommelse om det. Ni behöver inte gå till Tingsrätten faktiskt, ni kan fortsätta samarbetssamtalen med familjerätten och kräva ett umgängesavtal. Det är lika giltigt som en Tingrättsdom! Nackdelen med ett avtal eller en dom är att umgänget blir så styrt, just nu kan det nog vara skönt för er. Men om ni skulle vilja resa bort med Jesper kan mamman neka eftersom ni måste hålla ert umgänge till avtalet/domen. För mig var domen helt enligt mina önskemål. Pappan fick mer umgänge än han själv ville, exakt enligt mina önskemål! Sen kan han inte längre hämta och lämna som han känner för utan han är skyldig att följa de tider som står i domen. Visst har han dottern extra emellanåt då hon önskar det, för mig är det inget problem alls, men det "vanliga umgänget" är reglerat så jag slipper vänta hela söndag eftermiddag på att hon ska komma hem, Jag vet vilken tid hon ska vara hemma. Visst ändrar han på det ibland, eftersom han inte vill göra som jag säger (enligt honom), men han missar då att det var han som stämde mig i Tingsrätten och att det numera finns en dom på vad som gäller... Så det finns både för- och nackdelar med en dom. För er skulle det kanske vara lättast att veta vad som gäller. Då kan mamman inte ändra på umgänget utan att det ses som egenmäktighet med barn! Jag har massor att skriva, men det får räcka för stunden. Jag vill se hur det ser ut i inlägget och vad jag missat, sen skriver jag mer.
__________________
Alla är vi redo att dö, men livet kan vi inte acceptera. (Graham Greene 1904-1991) |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|